Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Unionen och TCO: ”Värna partsmodellen och kollektivavtalen”

Den 26 maj är det val till Europaparlamentet i Sverige. Då är det dags att välja de 21 ledamöter som ska representera Sverige i parlamentet under nästa mandatperiod. Både Unionen och TCO vill att de svenska parlamentarikerna ska driva frågor om stärkta fackliga rättigheter.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 13 maj 2019, kl 11:07
Colourbox
Colourbox

Vart femte år är det val till Europaparlamentet, som bland annat stiftar lagar i EU. Det mesta som rör arbetsmarknaden fattar medlemsländerna själva beslut om. Men den gångna mandatperioden har det varit ett större fokus på arbetsmarknadspolitik och sociala frågor inom EU än tidigare.

Läs också: Nya EU-lagar påverkar svensk arbetsmarknad

Enligt den Brysselbaserade frilansjournalisten Sigrid Melchior är det ökade intresset förmodligen en följd av att många medlemsländer har tvingats hantera stor arbetslöshet i spåren av den ekonomiska krisen 2008. 

– I flera länder, främst i södra Europa, upplever människor att EU inte har levererat inom socialpolitiken och de vänder sig därför emot EU. Det är troligen en anledning till att det har kommit fler konkreta lagförslag på arbetsmarknadsområdet från kommissionen än tidigare, säger hon.

Det är EU-kommissionen som föreslår vilka nya lagar som ska gälla inom unionen. Men EU:s två lagstiftare, Europaparlamentet och ministerrådet, avgör om lagförslagen antas och hur lagarna i så fall utformas. De senaste två åren har lagstiftarna fattat beslut om ett reviderat utstationeringsdirektiv, ett föräldraledighetsdirektiv, ett arbetsvillkorsdirektiv och bestämt att en europeisk arbetsmyndighet ska skapas. Läs mer nedan.

Arbetsmarknaden är ett område som TCO och Unionen anser att arbetsmarknadens parter ska reglera i kollektivavtal. Unionen har därför med en oro uppmärksammat EU-politikernas ökade vilja att reglera arbetsmarknaden via lagstiftning.

– Konsekvensen kan bli att partsmodellen urholkas och att det blir svårare att reglera arbetsmarknadsfrågor i kollektivtal. En lagstiftning ska gälla alla på hela arbetsmarknaden – oavsett bransch, utbildningsnivå och löneläge – medan det i kollektivavtal går att anpassa villkoren för olika branscher. Det går dessutom mycket snabbare att ändra ett kollektivavtal än en lagstiftning när det finns behov av det, säger Unionens samhällspolitiska chef Henrik Ehrenberg.

Ökad reglering på den europeiska arbetsmarknaden riskerar att drabba svenska arbetstagare, enligt Ehrenberg.

– Om EU börjar lagstifta om sådant som i Sverige regleras i kollektivavtal – och där villkoren är bättre i Sverige – minskar arbetsgivarnas intresse för att upprätta kollektivavtal med bättre villkor än vad lagen kräver. Den lägsta standarden i lagen, till exempel en minimilön, riskerar att bli ett tak. En EU-reglering som syftar till att förbättra villkoren för arbetstagare i EU gör då att svenska arbetstagare i praktiken får det sämre.

Unionen vill därför att svenska politiker i Europaparlamentet värnar kollektivavtalen och partsmodellen.

– Vi vill att de arbetar för att regleringar på EU-nivå som berör arbetsmarknaden alltid lämnar utrymme för arbetsmarknadens parter att komma överens i kollektivavtal, säger Henrik Ehrenberg.

Även TCO:s ordförande Eva Nordmark vill att svenska parlamentariker arbetar för att villkoren på arbetsmarknaden bestäms av starka parter och inte av mer lagstiftning.

– Det ger mest stabila och långsiktiga förutsättningar om fack och arbetsgivare kommer överens om villkoren. Partsmodellen i Sverige och Norden är ett bra exempel på det. Den levererar såväl hög konkurrenskraft åt företagen som trygghet och goda villkor åt löntagarna, säger hon.

Unionen vill även att svenska EU-parlamentarikerna arbetar för att rörligheten för yrkesutövare inom EU förbättras.

– En stor andel av våra medlemmar jobbar i företag, som antingen är utlandsägda eller som bedriver verksamhet i flera länder. Många av dem vill kunna jobba i andra EU-länder en kortare eller längre tid med svensk utbildning och svenska kvalifikationer. Då är det viktigt att hindren för att arbeta i andra länder minskar – det skulle till exempel underlätta om förväntningarna på dem som arbetade inom ett yrke var desamma i hela EU, säger Henrik Ehrenberg och tillägger att en del av kompetensbristen i Sverige skulle kunna lösas om fler människor från andra EU-länder kom hit och arbetade.

Läs också: Bör rörligheten för yrkesverksamma inom EU förbättras?

Unionen vill också att svenska politiker i Europaparlamentet fortsätter att främja ökad frihandel.

– Stängs den globala marknaden blir det svårare att sälja svenska varor och tjänster internationellt och då förlorar vi jobb i Sverige. Men det är en pedagogisk uppgift att i den europeiska debatten förklara att frihandelsavtal med Japan, Kanada, USA och Latinamerika skapar och inte hotar jobb i Europa, säger Henrik Ehrenberg.

TCO vill att parlamentarikerna arbetar för fler och bättre jobb i Europa, bland annat genom bättre möjligheter till kompetensutveckling under hela yrkeslivet. Organisationen föreslår att EU avsätter medel för att hjälpa medlemsländerna att bilda strukturer för trygghets- och omställningssystem.

Läs också: Bör EU bidra till kompetensutveckling under hela yrkeslivet?

– Resurserna skulle till exempel kunna användas till att inrätta en gemensam tjänst dit medlemsländerna kan vända sig för att få rådgivning om hur de kan bygga upp sina system. Genom trygghets- och omställningssystem blir europeiska företag mer konkurrenskraftiga, samtidigt som människor inte behöver vara rädda för att bli fattiga om de förlorar jobbet, säger Eva Nordmark.

TCO anser också att respekten för grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter – där fackliga rättigheter ingår är viktiga frågor för Europaparlamentets ledamöter.

– Vi vill att EU bidrar med kunskap om hur fack och arbetsgivare gemensamt kan ta ansvar för att utveckla arbetsvillkoren i Europa – på såväl lokal och nationell som på europeisk nivå, säger Eva Nordmark och berättar att TCO därför har föreslagit att det i EU:s långtidsbudget avsätts medel för att genom utbildningsinsatser stärka arbetsmarknadens parter runt om i Europa.

TCO vill dessutom att EU tar fram en ny jämställdhetsstrategi för att kvinnors sysselsättningsgrad ska bli densamma som männens. År 2017 var 80 procent av männen inom EU sysselsatta, jämfört med 66 procent av kvinnorna.

Läs också: Behöver EU en ny jämställdhetsstrategi?

– Det är ett slöseri med resurser att välutbildade kvinnor lämnar arbetslivet när de får barn i så stor utsträckning. Oavsett om du är man eller kvinna måste du ha möjlighet och rätt att använda dina kunskaper och din kompetens och bidra på arbetsmarknaden, säger Eva Nordmark.

Läs också: Enkät – Partiernas toppnamn om EU och arbetsmarknaden

Foto: Alex Giacomini, Eva Edsjö

EU-val

  • EU-parlamentarikerna väljs i direkta val i medlemsländerna vart femte år.
  • Efter Storbritanniens utträde ur EU får parlamentet 705 ledamöter. Sverige får 21 ledamöter, förutsatt att Storbritannien lämnar unionen. Under förra mandatperioden 2014-2019 hade parlamentet 751 ledamöter, varav 20 från Sverige.
  • Totalt omkring 374 miljoner invånare i EU:s medlemsländer har rätt att rösta i valet. Valdagen infaller mellan den 23 – 26 maj i länderna, i Sverige den 26 maj.
  • Parlamentet besluter tillsammans med EU:s ministerråd om nya lagar i EU. Parlamentet godkänner även ministerrådets, det vill säga medlemsländernas, förslag till EU-kommissionärer. Parlamentet fattar också beslut om EU:s gemensamma budget och kontrollerar att kommissionen använder pengarna på rätt sätt.

Källa: Riksdagens EU-information, DN, SVD, Rapporten ”Slaget om arbetsmarknaden”

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.

Politik

Nya lagar och regler 2023

Från och med 1 januari 2023 införs flera nya lagar och regler, som du kan vilja ha koll på. Bland annat höjt reseavdrag och skattesänkning för personer över 65 som arbetar.
Oscar Broström Publicerad 14 december 2022, kl 09:41
Person tittar på fyrverkerier.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi några av de förändringar som sker från den 1 januari 2023. Foto: Kalle Gorm/NTB

Vid årsskiften är det vanligt att tidigare bestämda förändringar i lagar och regler slår igenom och får verkan.

Här har Kollega sammanställt några av de viktigaste lag- och regeländringarna i arbetslivet som börjar gälla från och med den 1 januari 2023.

Förändrat reseavdrag

Från och med 2023 ska det bli billigare att använda bilen i jobbet. Regeringen föreslog i budgetpropositionen att avdraget för arbetsresor med egen bil skulle höjas från tidigare 18,50 kronor till 25 kronor. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2023.

Höjd pensionsålder

Vid årsskiftet höjs pensionsåldern i Sverige med ett år. Det påverkar även åldersgränserna inom vissa ersättningar i socialförsäkringen, bland annat sjukpenning, sjukersättning och assistansersättning.

Idag kan man ta ut allmän pension vid 62 års ålder medan andra pensionsförmåner betalas ut från 65 års ålder. Från och med 1 januari 2023 är dessa åldersgränser ändrade till 63 respektive 66 års ålder.

Prisbasbelopp höjs

När inflationen skjuter i höjden ökar även prisbasbeloppet, som ska spegla prisutvecklingen och bland annat skydda värdet av sjukersättningen.

Från den 1 januari höjs prisbasbeloppet från 48 300 kronor till 52 500 kronor.

Det här innebär att många bidrag och ersättningar, som är kopplade till prisbasbeloppet, automatiskt höjs vid årsskiftet.

Att prisbeloppet höjs innebär också att inkomstskatten sänks för många. Störst skattesänkning får höginkomsttagare till följd av att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs till ungefär 51 200 kronor i månaden.

Vilande företag

Under coronapandemin införde regeringen ett undantag för den så kallade femårsregeln. Den innebär att en företagare som återupptar verksamheten i ett företag som varit vilande, inte får göra ett nytt uppehåll innan det gått minst fem år för att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning.

Det här undantaget från femårsregeln har den nya regeringen föreslagit ska fortsätta gälla under 2023.

Sänkt skatt för arbetande 65-plussare

Den som arbetar efter att ha fyllt 65 får sänkt skatt. I höstbudgeten satsade regeringen 770 miljoner kronor på ett förstärkt jobbskatteavdrag för den som fyllt 65 men vill stanna kvar i arbetslivet.

Rätt att ha kvar anställning för äldre

Riksdagens pensionsgrupp beslutade 2017 att åldern för arbetstagares rätt att kvarstå i anställning skulle höjas. Tidigare var åldern 68. Från och med 2023 höjs den med ett år till 69.

Även regler kring uppsägningstid och företrädesrätt, samt åldersgränsen för när tidsbegränsade anställningar ska övergå till tillsvidareanställningar, ändras från 68 till 69 år.

Bibehållen nivå a-kassa

Det här är inte en direkt förändring, men värt att understryka för 2023 är att nivån för a-kassan kommer ligga kvar på samma nivå.

Under coronapandemin införde den dåvarande regeringen tillfälligt höjda nivåer i arbetslöshetsersättningen, som sedan dess legat kvar och som kommer fortsätta göra det.

*Vissa av ändringarna vilar på att regeringens budget går igenom innan 2023.

Politik

Så påverkar budgeten dig och ditt arbetsliv

Sänkt skatt för äldre arbetstagare, förändrat reseavdrag – och högre milersättning. Det är några delar av budgeten för 2023 som regeringen presenterade i dag.
Oscar Broström, David Österberg Publicerad 8 november 2022, kl 11:16
Elisabeth Svantesson under presskonferens med budgeten framför sig på podium.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterar höstbudgeten 2022. Foto: Pontus Lundahl

Inför valet meddelade Moderaterna att de ville sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare. Det skulle ge hushållen omkring 500 kronor mer i månaden. Partiet hoppades att sänkningen skulle finnas med i 2023 års budget. Så blev det inte.

– Fler jobbskatteavdrag kommer när det är läge för det, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) när hon presenterade budgeten, men preciserade inte när det skulle bli.

Milersättning och reseavdrag

Med den nya budgeten blir det billigare att köra bil i jobbet. Den skattefria milersättningen höjs från dagens 18,50 kronor till 25 kronor. Det blir också billigare att pendla till jobbet med bil. Avdraget för arbetsresor med egen bil höjs från 18,50 till 25 kronor per mil.

Regeringen river upp det tidigare riksdagsbeslutet om en ny modell för reseavdrag. Enligt den modellen skulle skattelättnaden baseras på avståndet mellan hemmet och arbetsplatsen, oavsett färdmedel. Tanken var bland annat att uppmuntra pendlare att använda andra färdmedel än bil.

Sänkt skatt för äldre som jobbar

Äldre som vill jobba ska få mer pengar över efter skatt.

Regeringen satsar sammanlagt 770 miljoner kronor på ett förstärkt jobbskatteavdrag för den som fortsätter att arbeta efter fyllda 65. Det här innebär enligt finansminister Elisabeth Svantesson 500 kronor extra i plånboken varje månad.

Omställningsstudiestöd

Omställningsstudiestödet infördes av den förra regeringen efter en överenskommelse mellan fackförbunden och arbetsgivarna.

Johan Pehrson, partiledare för Liberalerna och arbetsmarknadsminister, meddelade när han tillträdde sitt nya ämbete att regeringen skulle ”skruva lite” på det nya omställningsstödet. Hur det här skulle se ut var dock oklart.

I Tidöavtalet står det att stödet ska beviljas för utbildningar med ”hög efterfrågan på arbetsmarknaden”. Exakt hur det här ska skilja sig från det nuvarande upplägget är oklart.

"För att ha rätt till omställnings­­studiestöd måste utbildningen stärka din ställning på arbets­­marknaden utifrån arbets­marknadens behov", skriver CSN.

Budgeten för stödet redovisas för år 2022 till 2025 i höstbudgeten. Eftersom omställningsstudiestödet är i sin linda och förväntas byggas ut successivt de kommande åren, ökar anslaget till stödet för varje år.

Nästa år ska kostnaden vara 1,4 miljarder kronor. Det är ungefär samma nivå som den förra regeringen tidigare föreslagit.

Sjukförsäkringen

Den som är sjukskriven får sin arbetsförmåga prövad flera gånger under sjukskrivningen. För att få behålla sjukpenningen efter 365 dagar krävs att man inte kan utföra ”ett normalt förekommande arbete”.

När pandemin orsakade vårdköer beslutade den dåvarande regeringen om undantag från bedömning av arbetsförmågan. Om sjukskrivningen orsakades av försenad vård fick en sjukskriven behålla sjukpenningen utan prövning av arbetsförmågan. Den nuvarande regeringen förlänger undantaget till sista december 2023.

A-kassan

A-kassan behåller sitt nuvarande tak. Det innebär att en arbetslös som mest kan få 26 400 kronor före skatt. Före valet var regeringspartierna överens om att sänka taket, men har nu ändrat sig.

Vi har haft en diskussion, men tycker att det är klokt att behålla nivån eftersom arbetslösa inte kompenseras på andra sätt för inflationen, sa Elisabeth Svantesson.

Under pandemin gjorde den dåvarande S-regeringen en tillfällig höjning av nivån på a-kassan. Den högsta dagpenningen för de 100 första dagarna av arbetslöshet höjdes till 1 200 kronor och ersättningen för dag 101–300 höjdes till 1 000 kronor.

Hela budgeten för 2023 hittar du på regeringen.se

Här är de största förslagen i budgeten

Regeringens budget för 2023 innehåller nya budgetförslag på drygt 40 miljarder kronor. Här är några av de största:

Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel, 6,7 miljarder kronor

Bibehållen a-kassenivå, 5,8 miljarder kronor

Satsningar på försvaret, 4,3 miljarder kronor

Satsningar på det civila försvaret, 900 miljoner kronor

Ökat bidrag till kommuner och regioner, 6 miljarder kronor

Riktat elstöd till elintensiva företag, 2,4 miljarder kronor

Fler vårdplatser och en förstärkt vård, 2 miljarder kronor

Ett förstärkt reseavdrag, 1,8 miljarder kronor

Vägunderhåll, 1 miljard kronor

Investeringar i ny infrastruktur, 1 miljard kronor

Ökade medel till Polismyndigheten, 900 miljoner kronor

Sänkt jobbskatt för arbetande pensionärer, 770 miljoner kronor

 

Några områden som regeringen väljer att spara in pengar på:

Minskat bistånd, 7,3 miljarder kronor

Avskaffad klimatbonus för elbilar, 3 miljarder kronor (Får genomslag i budgeten först 2024)

Minskat antal kvotflyktingar, 400 miljoner kronor

Källa: TT