I de flesta av Unionens kollektivavtal har personer som är äldre än 55 år och tio års sammanhängande anställningstid dubbel uppsägningstid, det vill säga ett helt år. Detta med anledning av att äldre anses ha svårare att hitta nytt jobb.
Men vad gäller om man blir uppsagd efter att verksamheten lagts ut på entreprenad, det vill säga efter att man följt med till en ny arbetsgivare men har exakt samma arbetsuppgifter som tidigare? Det är detta som Arbetsdomstolen nu har prövat efter en sju år lång tvist mellan Almega och Unionen.
Det var 2011 som fyra Unionenmedlemmar blev uppsagda från sina jobb vid ISS Facility Services. Samtliga hade ett par år tidigare följt med när ISS tagit över växel, reception och vaktmästeri från deras tidigare arbetsgivare, Astra Zeneca och Apoteket AB.
De fyra Unionenmedlemmarna var över 55 år när de blev uppsagda, och hade sammanlagt varit anställda mellan 13 och 41 år. Unionen ansåg därmed att de hade rätt till ett års uppsägningstid enligt avtalet. Men det gjorde inte Almega som hävdade att kollektivavtalets dubbla uppsägningstid för äldre inte gäller vid övergång av verksamhet, såvida den anställde inte uppnått tio års anställning även där.
Redan 2012 drev Unionen målet till Arbetsdomstolen som i sin tur skickade ärendet vidare till EU-domstolen för få ett förhandsavgörande. Det beror på att det är EU:s överlåtelsedirektiv som styr när en ny huvudman tar övertar en verksamhet men behåller personalen.
Efter att EU-domstolens avgörande kom förra våren gick både Unionen och Almega ut och utropade sig till segrare. Men nu har alltså Arbetsdomstolen kommit fram till att man går på Almegas linje och tolkar EU-domstolens förhandsavgörande som att förlängd uppsägningstid kräver tio års sammanhängande anställningstid hos den nya arbetsgivaren. Domstolen var dock oenig, två ledamöter anser att detta strider mot EU-rättenatt att låta arbetstagarna hamna i en sämre situation bara för att verksamheten har överlåtits. Unionen måste nu betala rättegångskostnaderna på närmare 1,4 miljoner kronor.
På Unionens bord ligger ett tiotal liknande ärenden vilande i väntan på Arbetsdomstolen besked. Förbundets jurister ser nu över hur dessa fall ska hanteras utifrån den nya domen.
– Medlemmarna är förstås besvikna och vi beklagar att AD kom till den slutsats de gjorde. Men hade vi inte drivit ärendet hade läget ändå varit som det är nu, så alternativet att inte driva det hade inte varit bättre. Nu får förhålla oss till det här och hitta vägar framåt, säger Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist.