Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Unionen anklagar ishockeyförbundet för diskriminering

Svenska ishockeyförbundet har inte gjort någon lönekartläggning på flera år. Det kan ha lett till lönediskriminering, enligt Unionen. Nu lovar förbundet bättring.
David Österberg Publicerad
Christine Olsson/TT
Unionens fackklubb på Svenska ishockeyförbundet anklagar förbundet för könsdiskriminering i samband med lönesättning. Generalsekreterare Tommy Boustedt delar dock inte fackets uppfattning. Christine Olsson/TT

Tidigare i veckan avslöjade SVT Sport att Svenska ishockeyförbundet anklagas för könsdiskriminerande lönesättning. Enligt Unionenklubben saknar förbundet helt lönestrategi och lönepolicy vilket i sin tur har lett till könsdiskriminering.

Förbundsledningen får också kritik för hur löneförhandlingarna går till. Flera anställda uppger att de inte fått ha några lönesamtal alls.

Lukas Ringqvist är central ombudsman på Unionen och ansvarar för idrotten. Han bekräftar för Kollega att Unionen genomfört en förhandling som gällde löneprocessen hos Svenska ishockeyförbundet. Han säger att parterna nu är överens om att en lönekartläggning ska göras och att eventuella osakliga löneskillnader ska korrigeras. De har också gjort upp en plan för hur lönearbetet ska fungera lokalt.

Generalsekreterare för Svenska ishockeyförbundet, Tommy Boustedt säger till SVT Sport att han under sina 19 år på förbundet hittills inte sett något behov av lönekartläggningar, men att han anser att behovet nu finns.

I ett mejl till Kollega skriver han att han inte delar fackklubbens uppfattning om att förbundet ägnar sig åt könsdiskriminerande lönesättning:

”Vi strävar efter en rättvis lönesättning och därför har vi varit överens med facket om att göra en noggrann lönekartläggning för att få rätt fakta. Den kartläggningen håller just nu på att avslutas”, skriver han.

Tommy Boustedt skriver också att cheferna ska bli bättre på att hålla lönesamtal: ”… är det så att vi kan förbättra de samtalen så är det så klart något vi tar med oss. Jag tycker det är oerhört viktigt med ett bra samarbete mellan arbetsgivare och facket och vi sitter ned nu för att tillsammans lägga upp en bra plan för vårt fortsatta samarbete.”

Alla företag ska kartlägga löner

Alla arbetsgivare ska enligt lag göra lönekartläggningar. Syftet är att upptäcka och åtgärda osakliga löneskillnader mellan könen. Företag med minst tio anställda ska dessutom dokumentera kartläggningen och de åtgärder som planeras.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Chef utsatte kvinna för sexuella trakasserier – företaget får betala

En chef i ledningsgruppen utsatte en kvinnlig anställd för sexuella trakasserier under en tjänsteresa. Det slår DO fast och begär att arbetsgivaren betalar 50 000 kronor i diskrimineringsersättning.
Elisabeth Brising, Lina Björk Publicerad 26 maj 2026, kl 06:01
DO-logotyp och texten “Diskrimineringsombudsmannen” upplyst mot en mörk bakgrund.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) slår fast att arbetsgivaransvar kan gälla även när händelser sker i arbetsrelaterade sammanhang utanför ordinarie arbetstid. I ärendet betalade bolaget 50 000 kronor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kvinnan hade arbetat på företaget inom byggbranschen i omkring två år. Under tiden uppger hon i en anmälan till DO att både hon och minst två andra kvinnliga kollegor, utsattes för återkommande olämpligt beteende av sexuell karaktär. 

Inviter till sexuella handlingar med kollegor och deras fruar

Händelserna inträffade framför allt i samband med företagsevent utanför arbetstid, där alkohol ofta förekom. Enligt anmälan handlade det om påträngande inviter och förslag från äldre manliga kollegor om sexuella handlingar med dem och även deras fruar. Detta fortsatte trots upprepade tillsägelser från kvinnan. 

Till slut valde den anställda och en kvinnlig kollega att slå larm till arbetsgivaren för att få stopp på beteendet. Efter det upplevde kvinnan att stämningen blev kylig. Enligt bolaget utredde de händelserna noga omedelbart och erbjöd alla medarbetare extra stöd och information om sexuella trakasserier. 

Fick inte förlängd anställning

En kort tid senare kallades kvinnan till sin chef och fick besked om att hennes provanställning skulle avslutas på grund av arbetsbrist. Men enligt kvinnan var det ett svepskäl och hon hade gott om arbetsuppgifter. 

Flera kollegor ifrågasatte också uppsägningen, och vissa uttryckte oro för en tystnadskultur inom bolaget enligt kvinnan. Hon valde sedan att anmäla händelserna till Diskrimineringsombudsmannen hösten 2025. 

Arbetsgivaren berättar i svar till DO att de utrett anklagelserna noga och medger att kvinnan utsatts för sexuella inviter, olämpliga kommentarer och fysisk beröring av sexuell natur av flera kollegor vid flera tillfällen. Bolaget bestrider dock påståendet att avslutandet av provanställningen inte skulle berott på arbetsbrist.  

DO fokuserar på företagets ledningsansvar 

Nu har DO gett sin syn på saken. Deras utredning visar också att kvinnan utsattes för sexuella trakasserier, bland annat av en man i bolagets ledningsgrupp under en tjänsteresa. Myndigheten konstaterar att även om arbetsgivaren i efterhand vidtog rimliga åtgärder har bolaget ändå ett direkt ansvar när personer i ledande ställning sextrakasserar anställda - oavsett om chefen är en direkt arbetsledare eller ej. 

En person med chefsansvar och som dessutom verkar i ett bolags ledningsgrupp måste likställas med arbetsgivaren när den utsätter en medarbetare för sexuella trakasserier, oavsett vilken faktisk beslutanderätt personen haft över medarbetaren. I annat fall urholkas arbetsgivarens ansvar för sexuella trakasserier, säger Sandra Danowsky, processförare på DO:s rättsenhet, i ett uttalande. 

I april 2026 begärde DO att bolaget skulle betala 50000 kronor i diskrimineringsersättning. I början av maj betalades ersättningen ut till kvinnan. 

Vad är diskriminering?

  • I svensk lag finns sju diskrimineringsgrunder.
  • De är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
  • Diskriminering är, enligt lagens definition, när någon missgynnas eller kränks och det finns ett samband med diskrimineringsgrunderna.
  • Enligt Diskrimineringsombudsmannen är kön den vanligaste formen av diskriminering.
  • Arbetsgivare har enligt lagen ett ansvar för att arbetstagare och arbetssökande inte blir utsatta för diskriminering.