Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Tystnadskultur och oro på Rise

Otrygghet, ingen transparens och otillräcklig information samt en kultur där den som ställer frågor riskerar att bli av med jobbet. Så beskriver anställda situationen i en omorganisation på det statliga forskningsinstitutet Rise. En bild som bekräftas av facket.
Anita Täpp Publicerad
– Det är en jättestor påfrestning för våra medlemmar, säger Linda Ikatti, ordförande för Unionens riksklubb på Rise.

Bakgrunden till den stora pågående omorganisationen på Rise är att Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP, för några år sedan slogs ihop med forskningsinstituten Swedish ICT, Innventia och Swerea. Medan SP var helägt av staten, via ett holdingbolag, var de andra instituten delvis ägda av staten. I och med att den dåvarande regeringen ville skapa ett stort statligt forskningsinstitut, med uppgift att hjälpa svenska företag, köpte staten de privata delägarnas aktier, varpå Rise bildades.

För ett par år sedan inleddes den ännu pågående omorganiseringen, som nu fått hård kritik.

I Borås tidning har flera anställda bland annat framhållit att ledningen inte varit transparent och gett tillräcklig information liksom att det uppstått en tystnadskultur där den som vågar ställa frågor riskerar att bli av med jobbet.

Linda Ikatti, ordförande för Unionens riksklubb på Rise med nästan 500 medlemmar, bekräftar den bilden.

– Tyvärr är det många medlemmar som upplever det så. Men information behöver upprepas och sedan måste man också säkerställa att den tagits emot och förståtts. Det, och andra problem, har vi också tagit upp med ledningen flera gånger, säger hon.

På forskningsinstitutet, som utför forskning, provning och certifiering på en lång rad områden, arbetar förutom forskare och ingenjörer också många med support och administrativa uppgifter, som driftpersonal, ekonomiassistenter, projektledare och controllers.

Omorganisationen innebär bland annat att en chefsnivå försvinner vilket har resulterat i att alla chefer fått söka om sina tjänster. Och enligt uppgift i Borås tidning ska en del chefer ha blivit erbjudna omplaceringar med längre lön.

– Jo, jag har hört att en det kan vara så. Men vad jag vet så har alla våra chefsmedlemmar som har fått en ny tjänst erbjudits samma eller högre lön, säger Linda Ikatti.

– Sedan har vi haft en del övertalighetsförhandlingar för andra medlemmar. Och bland dem som tackat ja till ett omplaceringserbjudande har några fått lägre lön medan andra fått samma eller högre lön.

Hon bedömer att omorganisationen kommer att fortsätta ett bra tag till.

– Den här långdragna processen är naturligtvis en jättestor påfrestning där många har det väldigt jobbigt. Många medlemmar har också varit oroliga för om de ska få behålla sin chef eller inte. Men nu är ändå de flesta nya chefer tillsatta, så att oron kan minska, även om det är tråkigt att vi tappar chefskompetens.

– Men det här är inget vi som anställda vid ett statligt forskningsinstitut är vana vid. Vi har gjort flera risk- och konsekvensanalyser där vi vid våra samverkansmöten med ledningen hela tiden pekat på vilka risker som finns med den här långvariga oron, som att det kan leda till utmattningsdepressioner. Men tack och lov verkar det ändå inte ha lett till någon alarmerande ökning av de längre sjukskrivningarna.

Själv känner Linda Ikatti ändå hopp om att omorganisationen ska leda till något bra i slutänden.

– Man kan ju inte backa bandet för att göra allting bättre. Och det är klart att man alltid är orolig under en omorganisation och över hur resultatet blir. Men personligen försöker jag ändå vara optimist och komma med konstruktiva lösningar. För det här måste bli bra, säger hon.

Rise

  • Ambitionen med Rise, Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner, är att man i internationell samverkan med företag, akademi och offentlig sektor ska bidra till ett konkurrenskraftigt näringsliv och hållbart samhälle.
  • De anställda arbetar bland annat med forskning, provning och certifiering inom bland annat biovetenskap, byggprodukter, digitalisering och IT-säkerhet.
  • Rise har sammanlagt 2 800 anställda, på ett flertal arbetsplatser från Kiruna i norr till Lund i söder.
  • 30 procent av kunderna är små och medelstora företag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.