Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Svensk konsensus i kampen mot corona

Den svenska linjen i coronakrisen – rekommendationer i stället för förbud, proffs som bestämmer i stället för politiker – avspeglar samförståndsandan i svenskt arbetsliv. Det menar två ledarskapsforskare vid Handelshögskolan.
Johanna Rovira Publicerad
Jessica Gow / TT
I Sverige har det växt fram en starkt uttalad ledarskapsfilosofi om att låta proffsen bestämma, menar forskarna bakom studien. (På bilden Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen, tillsammans med statsepidemiolog Anders Tegnell). Jessica Gow / TT

Medan ledare i all världens länder pekar med hela handen och stänger ner och stänger in, väcker Sveriges mildare recept på hur coronasmittan ska bekämpas, förundran, misstro och nyfikenhet internationellt. Ska man lita mer på experter än på valda ledare? Och kan tilltro till människors förmåga att tänka själva och ta eget ansvar verkligen funka?

Enligt ledarskapsforskarna Ingalill Holmberg och Pernilla Petrelius Karlberg, skulle ett annat angreppssätt inte fungera här. Ett ledarskap som inte fångar grundläggande värderingar i samhället är dömt att misslyckas, menar de, och det svenska samhällets syn på ledarskap präglas av arbetslivet. 

– De senaste åren har det växt fram en starkt uttalad filosofi om att låta proffsen bestämma, i synnerhet inom den offentliga sektorn, säger Pernilla Petrelius Karlberg.

– Men tillit, relationer och teamarbete präglar även den privata arbetsmarknaden. Jämfört med andra länder finns det en stark konsensuskultur, man förväntar sig att man ska bli sedd, hörd och lyssnad på. Sedan finns det så klart undantag.

Den myndighetsutövning och ledarskapspraktik som visar sig i bekämpningen av coronaviruset avspeglar föreställningar om hur makt och inflytande bör utövas i en demokrati där teamarbete, dialog och kunskap är starka värderingar, skriver forskarna i en artikel som publicerats på Handelshögskolans hemsida.

– Det finns ingen acceptans i Sverige för någon som går in och pekar med hela handen, säger Pernilla Petrelius Karlberg, som tror att fackets roll och den samförståndsanda som genomsyrar arbetsmarknaden, har betydelse för att invånare i Sverige faktiskt ställer upp på att ta ett gemensamt samhällsansvar.

– Samarbete genomsyrar hela vårt samhälle och det är unikt att det anses så självklart för företagen att facken ska vara ombord. Att bjuda in facket att sitta med i styrelser uppfattar man till exempel som rena galenskapen i anglosaxiska länder.

Om den valda vägen också är den bästa för att bekämpa coronavirusets framfart återstår att se, menar forskarna. Visar det sig att det inte är det, kan det bli problem att utkräva ansvar när det inte finns en ledargestalt att lägga skulden på.

– Någons huvud måste rulla, men vems?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fredrik Jerlov: Så lär du dig av dina misstag på jobbet

Alla gör misstag på jobbet, men helst vill vi glömma dem så snabbt som möjligt. Fredrik Jerlov valde att berätta öppet om sina misslyckanden – och upptäckte att människor lyssnade mer.
Petra Rendik Publicerad 18 september 2026, kl 06:00
Fredrik Jerlov intill en illustration av en röd datorknapp med tummen ned-tecken
Fredrik Jerlov har samlat sina erfarenheter av framgångar och misstag efter mer än 40 år som bland annat chef, reklamare och föreläsare. Han anser att människor lär sig först när de stannar upp och undersöker varför något gick fel. Foto: Privat/Colourbox.

När Fredrik Jerlov blev inbjuden att föreläsa på ett event med Sveriges bästa reklambyråer kände han sig stressad. ”Vad fan har jag att tillföra?” tänkte han som ägare till en byrå på uppgång. Då kom han på det. I stället för att skryta om framgångsrika kampanjer skulle han berätta om allt som gått åt helvete. 

Det visade sig vara ett lyckat drag. I utvärderingen efter eventet fick Fredrik Jerlov, en aning oväntat, högsta betyg för trovärdighet. 

– Människor känner igen sig när man delar med sig av sina misslyckanden. Det låter motsägelsefullt, men min spaning är att om man erkänner en svaghet uppfattas man som stark, säger han. 

Efter att ha arbetat i mer än 40 år som föreläsare, vd, politiker, reklamare och styrelseproffs har Fredrik Jerlov hunnit med stora framgångar – men också rejäla misstag. Hans erfarenheter har resulterat i boken Mina bästa misstag där han berättar om snedsteg som han i dag omfamnar som värdefulla erfarenheter. 

Att fly från misstag är ett misstag

Ett exempel är reklamkampanjen för försäkringsbolaget Volvia, som uppmärksammades av både GT och Rapport där Fredrik Jerlov fick se sin största kund stå i tv och be om ursäkt för hans reklam. Där och då trodde han att kunden var förlorad, men i stället ringde marknadschefen och skrattade.

Alla gör fel, men i stället för att skaka av sig misstagen som om inget har hänt bör man göra tvärtom, enligt Fredrik Jerlov. Stanna upp och reflektera. Misstag är en oerhört bra skola, bara man tillåter sig själv att lära sig av dem.

– Det är så mänskligt att snabbt vilja gå vidare när något går fel, eftersom det gör ont och man vill glömma. Men det är först när man stannar upp och försöker förstå varför det blev fel som man faktiskt lär sig något på riktigt. I efterhand ser jag att jag hade kunnat få ut mycket mer av mina erfarenheter om jag tagit mig den tiden, säger han.

Därför vill människor följa en chef som tvivlar

Den reflexen – att snabbt släppa misslyckanden – finns också på många arbetsplatser, menar Fredrik Jerlov. Företag borde i stället skapa en kultur där det accepteras att allt inte landar där det var tänkt. En uppgift som ligger på ledarna. En chef som erkänner sina svagheter kan uppfattas som en modig person som vågar säga det som man själv inte vågar.

– En sådan människa vill många följa. Det är bra att som chef våga visa i ord och handling att det blir fel ibland och att vi ska lära oss av det. 

Du har själv varit chef – vilka var dina största misstag i den rollen?

– Jag var en bra chef för dem jag tyckte om, men de medarbetare som var lite mer introverta passerade mig. En annan sak är det här med svåra frågor. Hade jag i ett tidigt stadium tagit itu med obehagliga samtal hade vi kanske landat någon annanstans än där det slutade. Jobbiga frågor och tuffa samtal blir ju inte mindre obehagliga längre fram.

5 råd för att lära av misstag på jobbet

1. LEDAREN MÅSTE VISA VÄGEN
Den ledare som vågar visa sårbarhet vinner gruppens förtroende. Genom att vara öppen med egna misstag visar man att alla begår fel – det är förmågan att reflektera över misstagen som gör dem till värdefulla erfarenheter. 

2. IDENTIFIERA DRIVKRAFTERNA 
Människor styrs inte av förnuft utan av känslor. Reflektera över vilka känslor som har lett fram till avgörande beslut. Rädsla är en dålig rådgivare.

3. ATT MISSLYCKAS ÄR INTE ATT VARA MISSLYCKAD 
Alla vet att det inte finns perfekta människor. Att erkänna och acceptera klavertramp och misstag är att vara och uppfattas som en sann person.

 4. NÄR DU ÄR UNG – PLANTERA DITT FRÖ I RÄTT KRUKA
Säkerställ att du startar din resa i en miljö eller på en plats där du kan fortsätta växa. Flytta om det behövs. Om du har byggt hela din grund i en för liten kruka blir det svårare att se hur stor världen är. 

5. NÄR DU ÄR ÄLDRE – VÄLJ ATT VARA NYFIKEN 
Erfarenhet av det som varit är alltid bra, men dagens snabba utveckling gör nyfikenhet till en än viktigare karaktärsegenskap. Det viktiga är inte var du kommer ifrån, utan vart du är på väg.

Källa: Fredrik Jerlov