Annons
Annons
  • I Sverige har det växt fram en starkt uttalad ledarskapsfilosofi om att låta proffsen bestämma, menar forskarna bakom studien. (På bilden Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen, tillsammans med statsepidemiolog Anders Tegnell). Foto: Jessica Gow / TT

Svensk konsensus i kampen mot corona

Publicerad 14 maj 2020, kl 07:22

Den svenska linjen i coronakrisen – rekommendationer i stället för förbud, proffs som bestämmer i stället för politiker – avspeglar samförståndsandan i svenskt arbetsliv. Det menar två ledarskapsforskare vid Handelshögskolan.

Medan ledare i all världens länder pekar med hela handen och stänger ner och stänger in, väcker Sveriges mildare recept på hur coronasmittan ska bekämpas, förundran, misstro och nyfikenhet internationellt. Ska man lita mer på experter än på valda ledare? Och kan tilltro till människors förmåga att tänka själva och ta eget ansvar verkligen funka?

Enligt ledarskapsforskarna Ingalill Holmberg och Pernilla Petrelius Karlberg, skulle ett annat angreppssätt inte fungera här. Ett ledarskap som inte fångar grundläggande värderingar i samhället är dömt att misslyckas, menar de, och det svenska samhällets syn på ledarskap präglas av arbetslivet. 

– De senaste åren har det växt fram en starkt uttalad filosofi om att låta proffsen bestämma, i synnerhet inom den offentliga sektorn, säger Pernilla Petrelius Karlberg.

– Men tillit, relationer och teamarbete präglar även den privata arbetsmarknaden. Jämfört med andra länder finns det en stark konsensuskultur, man förväntar sig att man ska bli sedd, hörd och lyssnad på. Sedan finns det så klart undantag.

Den myndighetsutövning och ledarskapspraktik som visar sig i bekämpningen av coronaviruset avspeglar föreställningar om hur makt och inflytande bör utövas i en demokrati där teamarbete, dialog och kunskap är starka värderingar, skriver forskarna i en artikel som publicerats på Handelshögskolans hemsida.

– Det finns ingen acceptans i Sverige för någon som går in och pekar med hela handen, säger Pernilla Petrelius Karlberg, som tror att fackets roll och den samförståndsanda som genomsyrar arbetsmarknaden, har betydelse för att invånare i Sverige faktiskt ställer upp på att ta ett gemensamt samhällsansvar.

– Samarbete genomsyrar hela vårt samhälle och det är unikt att det anses så självklart för företagen att facken ska vara ombord. Att bjuda in facket att sitta med i styrelser uppfattar man till exempel som rena galenskapen i anglosaxiska länder.

Om den valda vägen också är den bästa för att bekämpa coronavirusets framfart återstår att se, menar forskarna. Visar det sig att det inte är det, kan det bli problem att utkräva ansvar när det inte finns en ledargestalt att lägga skulden på.

– Någons huvud måste rulla, men vems?

Johanna Rovira
Johanna Rovira
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Så ska Northvolt locka 3000 till helt ny industri

    Northvolt ska anställa 3 000 till sin batterifabrik i Skellefteå. Katarina Borstedt är chef för rekryteringen och den som ska locka arbetskraft till en industri ingen har erfarenhet av.

  • Läs även...

    Chefen som bara anställer hundar

    Knarksmugglare och beväpnade bovar må ta sig i akt när hundföraren Maria Delin och hennes fyrbenta detektiver drar ut på uppdrag. Deckarteamet tillbringar både jobb och fritid tillsammans och drivs av ett stort rättspatos.  

  • Läs även...

    Forskning ska förbereda oss på nästa kris

    Hur kommer det sig att vissa företag i Sverige lyckas ställa om snabbt i kris? Det ska forskare ta reda på i ett av nio projekt som fått forskningsmedel av AFA Försäkring för att studera effekterna av coronakrisen.