Hoppa till huvudinnehåll
Stress

När chefen kraschar

Stress orsakas oftast av både yrkes- och privatliv. Men för chefer har stressen en starkare koppling till jobbet. Bland annat för att kraven är större än befogenheterna.
Publicerad
Johnér Bildbyrå
Det kan påverka hela arbetsgruppen när chefen går in i väggen. Johnér Bildbyrå

Ju mer högpresterande man är, desto lättare är det att hålla emot när stressignalerna visar sig. Det menar Fredrik Bengtsson – psykolog, organisationskonsult och författare – på Haga Livscenter i Stockholm som har jobbat med utmattningssyndrom i 13 år.

– Utbrändhetsprocessen sker inte över en natt. En del chefer, oftast män, kan dölja tecknen genom att börja arbeta mer hemifrån. Vissa kanske till och med väljer att sluta, säger Fredrik Bengtsson.

Andra tecken på att chefen är på väg in i väggen är personlighetsförändringar, som att man blir sur eller lättirriterad och får huvudvärk eller ont i magen. En del försöker tackla stressen med alkohol eller övermänskliga idrottsprestationer.

– Två glas vin efter jobbet blir till en halv flaska och sedan ännu mer. Andra tränar som elitidrottsmän. Träningsnarkomani är ett sätt att få kontroll. Jag har mött personer som springer 20-milalopp. Det säger sig självt att det inte håller, säger han.

Medan männen ofta ägnar sig åt träning är kvinnorna ofta kittet i det sociala livet. De är klassmammor, tar hand om sina åldriga föräldrar och stöttar till exempel väninnan som har skilt sig.

Vanligt är också att chefer går hem i tid till familjen, hämtar på dagis, lagar middag och läser läxor med barnen. Men när barnen har somnat tar ett nytt arbetspass vid.

En utmattningsdepression orsakas oftast inte av enbart hård arbetsbelastning, utan handlar om helheten, hur livet fungerar i övrigt. Vissa flyr kanske in i jobbet för att de har en dålig relation. En annan stressfaktor är privatekonomin.

– Det är så lätt att slänga sig med begreppet utbrändhet. Men riktig utmattningsdepression är ett allvarligt hälsotillstånd. När en person som har det kommer till mig så tar vi bort arbete och aktiviteter. Annars är det stor risk för stroke eller hjärtinfarkt, säger Fredrik Bengtsson.

I våras kom Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisation och social arbetsmiljö. Det har ökat pressen på chefer ytterligare. Nu ansvarar de bland annat för att medarbetarna inte får en ohälsosam arbetsbelastning. Man ska arbeta förebyggande genom att ge möjlighet till återhämtning, ändra arbetssätt eller prioriteringsordning.

– Detta lägger ett stort ansvar på chefen och ökar kraven. Det är svårt om man själv är i obalans. Ett hållbart chefskap börjar med en själv, säger Fredrik Bengtsson.

Den hållbara chefen kännetecknas enligt honom av följande faktorer: god fysisk och psykisk hälsa, man förstår skillnaden mellan ledar- och chefskap och har både ansvar och mandat som chef.

– Många chefer har höga krav på sig men för lite mandat att påverka och känner sig därför otillräckliga, säger han.

Det är också ett faktum att den som har ett socialt stöd från chef eller arbetskamrater uppvisar mindre stressymptom.

– Kvinnor har ofta bättre stöd. De kan ventilera saker med både kollegor och väninnor. Män har inte lika ofta någon att prata med utan vänder problemen inåt. Därför mår de också sämre, och de mår ännu sämre om de har en chefsposition, säger Fredrik Bengtsson.

De senaste fem åren tycker han att män har börjat våga vara mer öppna kring att de drabbats av utmattningsdepression. Men generellt tycker han ändå att det är ett större tabu för män att berätta om sin utbrändhet.

– De är rädda för att uppfattas som svaga. Det finns en föreställning om att män ska vara starka och inte bli utbrända. Men det finns inget som visar på att förståelsen är mindre för män än för kvinnor, säger han.


Cajsa Högberg
brev@kollega.se

Sämre förutsättningar för kvinnliga chefer

Mellanchefer är ofta utsatta för stress – de känner krav både ovan- och underifrån. Är chefen dessutom en kvinna har hon som regel en ännu tuffare arbetssituation. Det visar färsk forskning.

Fler kvinnor än män insjuknar i utmattningsdepression. Det betyder dock inte att de är skörare än män.

– Skillnaden ska ses i ett genusperspektiv. Kvinnor och män har olika arbetsförhållanden, säger Kristina Glise, överläkare vid Institutet för stressmedicin.

– Dels finns det stressfaktorer inom kvinnodominerade yrken som vård och omsorg, dels får kvinnor och män som arbetar på samma arbetsplats olika arbetsuppgifter. Det handlar alltså inte om en könsskillnad utan om strukturer vi har byggt upp, säger Kristina Glise.

Plötslig vuxendöd

I Japan finns begreppet karoshi – plötslig vuxendöd orsakad av att man överarbetat. Det är oftast män i 35–45-årsåldern som pressar sig så hårt att hjärtat ger upp. 2015 dog omkring 1 500 personer i karoshi enligt Japans arbetsministerium.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Tagga-ner-lista: Så blir du lagom perfekt på jobbet

Perfektionistiska drag riskerar att leda till till prokrastinering, sena leveranser och psykisk ohälsa. Tagga ner på jobbet i nio steg och bli lagom perfekt.
Elisabeth Brising Publicerad 8 oktober 2025, kl 09:30
Kvinna lägger pennor perfekt
Personlighetsdraget perfektionism riskerar att paralysera den som lider av stark oro för misstag. Att sätta igång med uppgifter, prioritera och avsluta blir ofta svårt. Men det finns knep för att tagga ner. Foto: Colourbox

Så blir du mer lagom på jobbet i 9 steg

  1. Förstå att det är lättast att ändra beteende först, inte tankar eller känslor.
     
  2. Använd almanacka – det låter väldigt osexigt. Men för perfektionister finns en risk att allt upplevs som lika viktigt att göra felfritt. En stor risk är uppskjutande och att inte planera eller prioritera bland uppgifter.
     
  3. De flesta jobbar bäst klockan 10-12 på förmiddagen. Gör det jobbigaste du känner dig mest obekväm med då. Sedan gör du lite till - av lättnad.
     
  4. Planera jobbdagen dagen innan. Planera inte tvångsmässigt varje minut, utan tre viktiga saker du ska få gjorda varje dag.
     
  5. Koppla bort Smartphone/sociala medier t.ex. kl 10-12 för fokus.
     
  6. Minska onödigt noggranna kontroller av exempelvis meddelanden.
     
  7. Hantera motgångar: Se dem inte som en brist hos dig, utan snarare något som du vill förändra i situationen. Se fel dynamiskt: Vad hände den här gången? Vad kan jag ändra på och inte?
     
  8. Utveckla en vänligare inre röst. Påminn dig själv om dina inre drivkrafter som hälsa, meningsfullhet och goda nära relationer. Tänk på en person som behandlat dig väl, vad skulle den personen säga?
     
  9. Sök professionell hjälp om du fastnar i stress, oro, nedstämdhet, ilska, prokrastinering, konflikter och tvångsmässiga beteenden som ätstörning, eller hälsohets. 

    Källa: Intervju med Irena Makower, docent i psykologi, leg. psykoterapeut och författare.