Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Fler bettskenor förskrivs åt stressade kvinnor

Dubbelt så många kvinnor som män drabbas av långvarig smärta i ansiktet. En anledning är ökad stress i arbetslivet. Allt fler bettskenor förskrivs därför åt kvinnor.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Anders Wiklund/TT
Fler kvinnor än män får bettskena. Anders Wiklund/TT

Långvarig smärta i ansiktet, till exempel i käkar och tinningar, kan behandlas med användning av bettskena. Mellan 2009 och 2018 ökade förskrivningen av bettskenor med 22 procent. Därefter avtog förskrivningen något. Men bland kvinnor skrevs 23 145 bettskenor ut mellan januari och augusti i år, 584 fler än under samma period. Det visar statistik från Försäkringskassan som Dagens Nyheter har tagit del av.

Enligt Annie Borgwardt, tandläkare och specialist i bettfysiologi, beror den generella ökningen av förskrivningen av bettskenor de senaste tio åren främst på att behandlingsbehovet uppmärksammas i större utsträckning än tidigare. Men enligt henne är det ungefär dubbelt så vanligt att kvinnor drabbas av långvarig smärta i ansiktet.

– Man har sett att stress är en tydlig riskfaktor, säger hon till tidningen.

Kerstin Jeding, legitimerad psykolog på Stressmottagningen i Stockholm, berättar för DN att många studier visar att kvinnor drabbas hårdare av stress på grund av könssegregerade förhållanden på arbetsmarknaden.

– Kvinnor är väldigt mycket oftare utsatta för en arbetsmiljö som har en giftig kombination av höga krav och låg egen påverkansmöjlighet.

Dessutom lägger kvinnor, enligt henne, mer tid på lönearbete än tidigare, samtidigt som de ägnar mer tid än män åt hemarbete.

För att förebygga smärta i ansiktet föreslår Kerstin Jeding bland annat att psykosocial arbetsmiljö betraktas på samma sätt som fysisk arbetsmiljö.

– Jag tror vi har stått lite handfallna inför att våra jobb i dag ofta sliter mer på psyket, än på det fysiska som det har gjort tidigare. Det mystifierar det för många när det heter något med ”psyko” verkar det som. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Tagga-ner-lista: Så blir du lagom perfekt på jobbet

Perfektionistiska drag riskerar att leda till till prokrastinering, sena leveranser och psykisk ohälsa. Tagga ner på jobbet i nio steg och bli lagom perfekt.
Elisabeth Brising Publicerad 8 oktober 2025, kl 09:30
Kvinna lägger pennor perfekt
Personlighetsdraget perfektionism riskerar att paralysera den som lider av stark oro för misstag. Att sätta igång med uppgifter, prioritera och avsluta blir ofta svårt. Men det finns knep för att tagga ner. Foto: Colourbox

Så blir du mer lagom på jobbet i 9 steg

  1. Förstå att det är lättast att ändra beteende först, inte tankar eller känslor.
     
  2. Använd almanacka – det låter väldigt osexigt. Men för perfektionister finns en risk att allt upplevs som lika viktigt att göra felfritt. En stor risk är uppskjutande och att inte planera eller prioritera bland uppgifter.
     
  3. De flesta jobbar bäst klockan 10-12 på förmiddagen. Gör det jobbigaste du känner dig mest obekväm med då. Sedan gör du lite till - av lättnad.
     
  4. Planera jobbdagen dagen innan. Planera inte tvångsmässigt varje minut, utan tre viktiga saker du ska få gjorda varje dag.
     
  5. Koppla bort Smartphone/sociala medier t.ex. kl 10-12 för fokus.
     
  6. Minska onödigt noggranna kontroller av exempelvis meddelanden.
     
  7. Hantera motgångar: Se dem inte som en brist hos dig, utan snarare något som du vill förändra i situationen. Se fel dynamiskt: Vad hände den här gången? Vad kan jag ändra på och inte?
     
  8. Utveckla en vänligare inre röst. Påminn dig själv om dina inre drivkrafter som hälsa, meningsfullhet och goda nära relationer. Tänk på en person som behandlat dig väl, vad skulle den personen säga?
     
  9. Sök professionell hjälp om du fastnar i stress, oro, nedstämdhet, ilska, prokrastinering, konflikter och tvångsmässiga beteenden som ätstörning, eller hälsohets. 

    Källa: Intervju med Irena Makower, docent i psykologi, leg. psykoterapeut och författare.