Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Stort skadestånd krävs för uppsagd klubbordförande

En klubbordförande och ett huvudskyddsombud på ett amerikanskägt företag sades upp efter att samarbetet med arbetsgivaren skurit sig rejält. Unionen stämmer företaget för klubbordförandens räkning och kräver extra stort skadestånd eftersom det rör sig om en förtroendevald.
Johanna Rovira Publicerad
Claudio Bresciani / TT
En chef misshandlades av en medarbetare på jobbet – sedan fick han sparken. Nu stämmer Unionen företaget och kräver närmare 270 000 kronor i skadestånd. Claudio Bresciani / TT

Klubbordföranden var en av de Unionenmedlemmar som drev på för att få igång en fackklubb på företaget för cirka sex år sedan. Detta för att få bukt med de problem anställda upplevde fanns på arbetsplatsen i Kista.

Fackklubben har under årens lopp krävt skadestånd ett antal gånger när arbetsgivaren brustit i sin informations- och förhandlingsskyldighet. Den har också påpekat brister i arbetsmiljön och klubbordföranden har anmält en av cheferna för kränkande särbehandling.

Med tiden har samarbetsklimatet mellan klubb och arbetsgivare blivit alltmer grinigt och till följd av detta och en pressande situation på jobbet, blev klubbordföranden sjukskriven på grund av utmattningsdepression.

När en konsult kallades in i november i fjol för att hjälpa företaget dels att reda ut arbetsmiljöproblemenen, dels att starta ett rehabiliteringsarbete med klubbordföranden samt utreda anmälan om kränkande särbehandling, skar det sig rejält mellan konsulten och facket. Företaget sade då upp både klubbordföranden och huvudskyddsombudet av personliga skäl.

– Det hör faktiskt till ovanligheterna att det skär sig på det här viset mellan arbetsgivare och förtroendevalda. I de flesta fall fungerar det fackliga arbetet väldigt smärtfritt, trots att meningsskiljaktigheter av naturliga skäl kan uppstå, säger Nicklas Gustafsson-Sundvall, ombudsman i region Stockholm, som inte vill kommentera fallet i övrigt.

Läs mer: Utköp av förtroendevalda oroar Unionen

Huvudskyddsombudet (vars företrädare också sagts upp av företaget) träffade en överenskommelse med arbetsgivaren, men Unionen vill att Arbetsdomstolen ogiltigförklarar uppsägningen av klubbordföranden. Eftersom förbundet menar att uppsägningen saknar saklig grund krävs företaget på 175 000 kronor i skadestånd.

– Det är ett högre belopp än vanligt, men eftersom det finns kopplingar till medlemmens förtroendeuppdrag ska det också kosta lite mer, säger Ulf Åkesson, förbundsjurist på Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kallades säkerhetsrisk – får 1,2 miljoner

En anställd på APM Terminals i Göteborg kallades säkerhetsrisk och blev av med sitt jobb. Nu får hon 1,2 miljoner kronor efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 24 mars 2026, kl 13:31
En anställd på en containerterminal avskedades efter säkerhetsprövning
En anställd på APM Terminals blev underkänd i en säkerhetsprövning och avskedades. Nu får hon 1,2 miljoner kronor i en förlikning efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

Kollega har tidigare berättat om en kvinna som jobbade på containerterminalen APM Terminals i Göteborg. För ett år sedan bestämde företaget att alla anställda skulle säkerhetsprövas. Efter prövningen blev kvinnan avskedad eftersom hon ansågs utgöra en säkerhetsrisk. Hon fick dock aldrig veta på vilket sätt.

– Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar, sa hon till Kollega.

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet ville att domstolen skulle förklara avskedandet ogiltigt och krävde 190 000 kronor i skadestånd.

Nu har kvinnan och företaget nått en förlikning, något som Göteborgs-Posten var först med att berätta. Förlikningen innebär att kvinnan får 1,2 miljoner kronor, motsvarande 30 månadslöner.

– Jag är nöjd med innehållet i förlikningen. Det är skönt att kunna gå vidare. Samtidigt hade en prövning i domstolen gett mer tydlighet i frågan. Å andra sidan talar kanske förlikningen för sig själv, säger hon till Kollega.

Du menar att de indirekt medger att de gjorde fel?

– Det har de ju inte gjort. Men vi fick mer än vad vi hade yrkat på och beloppet är högre än det jag hade kunnat få vid en huvudförhandling. Det känns bra att kunna sätta punkt och gå vidare.

Har den här historien inneburit problem när du har letat nytt jobb?

– Det är svårt att säga, men hoppas inte det. Jag har inte tänkt att jag har fått avslag på en jobbansökan på grund av det jag har varit med om.

Kvinnan är nöjd med det stöd som hon har fått från Unionen.

– Jättenöjd och tacksam. Från start till slut har jag haft ett jättestöd från alla inblandade. Det har betytt jättemycket att de har trott på mig och har sett allvaret i den här händelsen.   

 ”Ovanligt med förlikning på så hög nivå”

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företrätt kvinnan.

–  Det var bra att vi kunde komma överens så att kvinnan slapp ha det här hängande över sig. 1,2 miljoner motsvarar i hennes fall nästan 30 månadslöner. Det hör till ovanligheterna att det blir en förlikning på så hög nivå.

Vad säger det om motparten?

– De såg väl risker med att låta det gå till domstol. Men vilka överväganden de har gjort kan inte jag svara på.

Hade det varit intressant att låta domstolen avgöra det här? 

– Ja. Det finns väldigt få domar på det här området, särskilt på den privata tjänstemannasidan. Men om medlemmen är intresserad av en förlikning är det inte en anledning att tacka nej till en förlikning.

Tror du att ni hade vunnit om fallet hade prövats i AD?

– Vi tyckte att vi hade ett starkt fall, men man kan aldrig vara helt säker.    

Kollega har sökt APM Terminals för en kommentar till förlikningen.

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.