Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Stora löneskillnader i hockeyn

En manlig hockeyspelare tjänar i snitt 121 000 kronor i månaden. En kvinna får nöja sig med 5 500 kronor. Nu kräver Unionen medvetna satsningar på damhockeyn.
David Österberg Publicerad 21 januari 2020, kl 09:07
Stefan Jerrevång/TT
Kvinnliga hockeyspelare har betydligt sämre villkor än männen. Stefan Jerrevång/TT

Löneskillnaden mellan manliga och kvinnliga hockeyspelare på elitnivå är enorm. En man tjänar i genomsnitt nästan 121 000 kronor – en kvinna knappt 5 400 kronor. Så gott som samtliga män, 99 procent, kan försörja sig på sitt hockeyspel. Av de kvinnliga hockeyspelarna kan sju procent leva på inkomsten från hockeyn. 40 procent har ingen ersättning alls. Det visar en undersökning från Novus som Unionen och Svensk ishockeys centralorganisation beställt.

Undersökningen visar också att det är betydligt vanligare med ekonomiska bonussystem för manliga hockeyspelare. 84 procent av dem får någon form av ekonomisk bonus, mot nio procent av kvinnorna.

Läs mer: "Många gubbar tycker att hockey är för män"

Anledningen till löneskillnaderna är bland annat att herrhockeyn drar in mer pengar i form av biljettintäkter och sponsorpengar. Men Martin Linder, ordförande för Unionen, anser att målmedvetna satsningar på flick- och damhockey kan förändra situationen.

– För att få en mer jämställd elithockey måste hockeyns nyckelaktörer ta ansvar och investera i flickors och damers hockey på samma sätt som man länge gjort för pojkar och herrar, säger han i ett pressmeddelande.

Unionen vill också att hockeyklubbarna tecknar kollektivavtal även för damligan.

– Idrott på elitnivå är att betrakta som ett yrke. Därför måste lönerna och villkoren vara bra, så att de fungerar för spelarna. För herrarnas hockey har det funnits kollektivavtal sedan 1999, säger Martin Linder.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström