Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Spioner större hot än hackare

Varje år kostar industrispionage svenska företag miljardbelopp. Enligt Säpo kommer hotet ofta från främmande makt – Ryssland, Kina och Iran är de största hoten. Men spionen kan också vara en anställd som ogillar sin arbetsgivare eller har ekonomiska problem.
Ola Rennstam, David Österberg Publicerad
Två spioner sitter vid ett bord på en restaurang.
Under tisdagen utvisades tre ryska diplomater sedan de bedrivit illegal underrättelseverksamhet i Sverige. Att främmande makt försöker värva agenter blir allt vanligare, enligt Säpo. Illustration: Dennis Eriksson

Det var tisdag den 26 februari 2019. Kvällen var ovanligt varm: termometern visade strax över sju plusgrader. Vid ett bord på restaurang Kristall på Kungsgatan i Stockholm satt två män och pratade hjärtligt på engelska. En av dem var en då 46-årig konsult på lastbils- och busstillverkaren Scania, den andra en rysk underrättelseofficer.

Tid och plats hade de bestämt vid sitt förra möte. På så sätt kunde de undvika att lämna spår bland sms eller mejl. Och när 46-åringen en stund tidigare hade promenerat mot restaurangen tog han omvägar för att skaka av sig eventuella förföljare.

Försiktighetsåtgärderna hade dock inte varit tillräckliga. På restaurangen fanns poliser från Säpo som under lång tid hade spanat på 46-åringen. De såg hur männen bytte något med varandra och hörde dem skoja om att februari varit en bra månad.

Männen greps inne på restaurangen. I 46-åringens innerficka hittade polisen ett kuvert instoppat i en påse från Kicks. I kuvertet fanns 27 800 kronor. Den ryska underrättelseofficeren släpptes kort därpå eftersom han var anställd på ryska ambassaden och hade diplomatisk immunitet.

Under den efterföljande utredningen visade det sig att 46-åringen haft kontakt med underrättelseofficeren sedan 2016. Mellan åren 2016 och 2019 arbetade 46-åringen som konsult, först på biltillverkaren Volvo Cars i Göteborg och sedan på Scania i Södertälje.

Spioneridomen: tre års fängelse

Polisen upptäckte att han från juli 2017 till februari 2019 på olika sätt sparat uppgifter från arbetsplatserna och sedan lämnat dem till ryssen vid åtminstone fyra tillfällen. Uppgifterna hade han ibland tankat över till USB-minnen, ibland fotat med en kamera för att undvika att lämna digitala spår efter sig.

Exakt hur mycket pengar han fick gick inte att slå fast, men utredningen visade att 46-åringen haft ekonomiska svårigheter och var i stort behov av pengar.

Han dömdes – först i tingsrätten och sedan hovrätten – för spioneri till fängelse i tre år. Den ryska underrättelseofficeren lämnade Sverige och Rysslands ambassadör kallades till Utrikesdepartementet, UD. Där framförde Sverige en protest mot att personal på ambassaden utnyttjat sin diplomatstatus för spioneri.

Domen är i det närmaste unik. Enligt Göteborgs tingsrätt är åtal för spioneri ”utomordentligt ovanliga”. Men det betyder inte att det är ovanligt att andra länder spionerar på svenska företag för att komma över företagshemligheter. Tvärtom.

15-tal länder spionerar på Sverige

Enligt Säpo och organisationen Svenskt Näringsliv kostar spioneri mot svenska företag flera miljarder varje år – och omfattningen växer. Enligt Säpo är Ryssland, Kina och Iran de största hoten. Dessa länder kännetecknas av att de lägger ner stora summor pengar, har stora personalresurser och är uthålliga. Totalt bedriver ett 15-tal länder säkerhetshotande verksamhet och spionage mot Sverige, enligt Säpo.

Trots omfattningen går företag sällan ut med uppgifter om att de utsatts för spioneri. Ulv Rohdin är före detta kriminalkommissarie vid Säpo och driver nu säkerhetsbolaget Greybone Consulting. Han bekräftar att företagsspionage kostar miljardbelopp.

– Att någon kommit åt företagens information är inget de vill skylta med, det vore dålig publicitet. Samtidigt åker de bästa spionerna inte fast, så omfattningen är troligtvis ännu större i verkligheten. De här brotten är svåra att utreda och det är få som åker fast med fingrarna i syltburken, säger han.

Ulv Rohdin anser att svenska företag är naiva när det kommer till att möta säkerhetshoten.

– Många tänker att spionage inte händer oss, att det är något som säkerhetstjänsten ska ägna sig åt. I många andra länder i västvärlden är bolagen betydligt mer försiktiga. Min teori är att det beror på att Sverige varit förskonat från krig i modern tid. Straffsatserna för de här brotten måste skärpas, det är ganska magra straff i Sverige om man jämför med exempelvis USA.

Främmande makt vill åt spetsforskning

Enligt Säpo har hotet från främmande makt breddats och fördjupats under senare år. Andra länder är inte längre enbart intresserade av försvarshemligheter. Spioner vill också åt information om forskning, innovationer och ny teknik:

”Det bedrivs inhämtning bland annat mot teknisk och militär forskning och mot produkter med dubbla användningsområden. Även mot svenska högskolor och universitet bedrivs inhämtning från främmande makt”, skriver Fredrik Hultgren-Friberg, pressekreterare på Säpo, i ett mejl till Kollega.

Ulv Rohdin håller med.

– Forskning inom grön teknik är superhett just nu och genom att komma över kommersiellt värdefull information slipper dessa företag finansiera egen grundforskning som kostar mycket pengar.

Enligt Säpo behöver säkerhetsskyddet i Sverige stärkas. Risken är annars att svensk tillväxt påverkas: ”Gapet mellan ett växande hot och de sårbarheter som finns behöver minska. Säkerhetspolisen ser brister i verksamheter bland annat avseende säkerhetsskyddsanalyser, it-säkerhet och personalsäkerhet.”

Ett företag som inte är naivt i sin inställning till säkerhet är försvarstillverkaren Saab. Företaget utvecklar och tillverkar bland annat vapen för markstrid, ubåtar och stridsflygplanet Gripen.

Kennet Alexandersson

Enligt Kennet Alexandersson, senior säkerhetsanalytiker på företaget, finns flera länder som försöker stjäla information från svensk industri.

– De har personal, så kallade underrättelseofficerare, vars enda uppgift är att stjäla information eller rekrytera människor som vill göra det åt dem. Sådan personal finns i Sverige och är något vi på Saab måste vara uppmärksamma på.

För att skydda sig arbetar Saab med informationssäkerhet, it-säkerhet, fysisk säkerhet och personalsäkerhet. All personal utbildas vid rekrytering och kontinuerligt under anställningen.

Är det läskigt att jobba på ett företag där man vet att det kan finnas personer som vill åt ens information?

– Nej, givet att vi satsar mycket på utbildning och träning och berättar hur hotet faktiskt ser ut. Det är när man är oinsatt eller inte har fått tillräckligt mycket träning som det blir läskigt.

Företag som sysslar med verksamhet av betydelse för Sveriges säkerhet omfattas av säkerhetsskyddslagen. Enligt den måste sådana företag vidta åtgärder för att skydda känsliga uppgifter. Lagen säger också att personal som arbetar med säkerhetskänslig verksamhet ska säkerhetsprövas.

Vid en prövning görs en registerkontroll och en personutredning. Syftet är att ta reda på om en person är lojal, pålitlig och vilka sårbarheter en person har.

Den som utreds kan till exempel få frågor om alkohol- och drogvanor och privatekonomi. Andra sårbarheter är missnöje med arbetsgivaren, att man inte får tillräckligt med uppmärksamhet eller har en narcissistisk eller antisocial personlighetsstörning, enligt en vägledning från Säpo.

För att personalen på Saab inte ska uppleva att arbetsgivaren kränker deras integritet är det viktigt att förklara syftet med åtgärderna, säger Kennet Alexandersson.

– Att ha hög säkerhet är inget självändamål utan har ett syfte. Om vi inte förklarar blir åtgärderna svåra att förstå och skulle kunna uppfattas som kränkande.

Checklista mot företagsspionage

  • Skydda all digital information.
  • Var försiktig med hur du delar information digitalt.
  • Förhindra nätfiskeattacker.
  • Etablera ett säkerhetsmedvetande i hela organisationen.
  • Genomför kommunikationsinsatser och utbildning
  • Genomför personkontroll.

Källa: Teknikföretagen & SOFF (Säkerhets- och försvarsföretagen)

De senaste åren har spioner i högre grad börjat använda sig av datorer för att komma över information. Men Annika Liljemark, säkerhetschef på Saab, tycker att alla delar i säkerhetsskyddet är viktiga.

Annika Liljemark

– Ser man till samhället i stort är hotet till stor del kopplat till informations- och it-säkerhet. Men ju svårare det är för någon att komma över information den vägen, desto större är risken att någon försöker ta sig in fysiskt. Det blir som samverkande kärl.

Vilken information vill spionerna åt?

– Detaljer kring det kan vi inte gå in på. Vi måste identifiera vilka skyddsvärden vi har och bygga vårt skydd utifrån det.

Ulv Rohdin säger att det är svårt för utomstående att komma åt värdefull information via it-systemen. Dock är de största hoten fortfarande kopplade till cyberhot och insiderverksamhet.

– Vi lever i en digital värld så visst förekommer det, men för att lyckas ta ut riktigt bra information från ett företag krävs det en person på insidan. Om man tittar på de fall av spionage som uppdagats de senaste åren så är de insiderrelaterade. Det är ett större hot än hackerattacker. Företagen bygger upp sitt skydd för en yttre fiende, men många gånger handlar det om att det finns en person på insidan.

Fokuserar på skuldsatta

Främmande makt riktar ofta in sig på personer med stora skulder eller som hyser agg mot företaget. Som medarbetare bör man, enligt Ulv Rohdin, alltid vara uppmärksam på om någon i ens närhet börjar fråga vad man gör på jobbet.

– Främmande makt är proffs på att värva folk. Det är oftast oskyldiga frågor i början, man bygger upp förtroende över tid. Alla bör ställa sig själva frågan vad man egentligen kan berätta om sitt jobb ur ett säkerhetsperspektiv. När det gäller insider finns det ofta små signaler som tyder på att något inte stämmer som att kollegan överträder policys, tar in obehöriga på företaget eller uppträder psykiskt instabilt eller pratar illa om arbetsgivaren.

Kollega har varit i kontakt med Scania och Volvo Cars för en intervju om hur de arbetar mot spioneri, men båda företagen har avböjt att medverka. Säpo har valt att svara på Kollegas frågor via mejl.

 

Fem kända spionaffärer

Stig Bergling (1937-2015)

Stig Bergling

Arbetade vid Försvarsstabens säkerhetsavdelning. Greps 1979 för spionage åt Sovjetunionen. Sålde förteckningar över Sveriges hemligaste försvarsanläggningar. I förhören uppgav Bergling att gjort det som hämnd mot otrevliga kollegor inom militären. Dömdes till livstidsfängelse men rymde under en permission 1987.

 

Stig Wennerström (1906-2006)

Stig Wennerström

Överste i flygvapnet. Greps 1963 efter många års spaningsarbete. Spioneriet för Sovjetunionens räkning kunde avslöjas tack vare Wennerströms städerska Carin Rosén som hittade filmrullar i en taklucka på övervåningen i bostaden. Dömdes till livstids straffarbete, frigavs 1974.

 

 

Bertil Ströberg (1932-2012)

Bertil Ströberg

Chef för flygstabens sambandsavdelning. Greps 1983. Skickade brev med hemliga uppgifter till polska ambassaden och en begäran om 25 000 kronor, om man ville ha mer information. Nekade till spionanklagelserna fram till sin död. Dömde till sex års fängelse.

 

 

Fritiof Enbom (1918-1974)

Fritiof Enbom

Kommunistisk järnvägsarbetare. Greps 1951 och erkände omedelbart att han spionerat för Sovjets räkning genom att ha avslöjat viktiga militära anläggningar. Dömdes till livstids straffarbete men i efterhand anser många bedömare att Enbom var mytoman.

 

 

Hans Melin (1916-1996)

Kriminalkommissarie vid utlänningsroteln. Greps 1979. Lämnade ut hemliga handlingar till irakiska ambassaden, bland annat upplysningar om irakiska medborgare som sökt asyl i Sverige. Dömdes till fyra års fängelse.

Säkerhetsskyddslagen

  • Ett företag som har verksamhet som kan påverka rikets säkerhet omfattas av säkerhetsskyddslagen. Den säger bland annat att företagen måste göra en analys av vilka uppgifter som kan vara känsliga och hur de ska skyddas.
  • Lagen kan till exempel omfatta företag som levererar varor och tjänster till försvaret, kärnkraftverk, banker och företag inom telekomsektorn.
  • Även företag som inte omfattas av säkerhetsskyddslagen kan vara intressanta för spioner. Det kan till exempel handla om företag som utvecklar ny teknik.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

No guaranteed wages in Northvolt's US reconstruction

Northvolt's financial troubles continue. Now, the battery manufacturer's hopes rest on a reconstruction in the USA. However, the process means that the state guaranteed wages – lönegaranti – will not apply to Union members.
Ola Rennstam Publicerad 21 november 2024, kl 19:12
Chapter 11 och Northvolts kontor
Vid en Chapter 11-process i USA kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin. Foto: Colourbox/Anders Wiklund/TT

The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.

Maintaining control with Chapter 11

Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.

No guaranteed wages for employees

However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti according to several legal experts contacted by Kollega.

– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.

If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.

– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.

Unionen: "Will collect unpaid wages" 

Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.

– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.

Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages? 

– Unionen does not comment on that question at this time.

*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.

This text has been translated with the help of AI.

CHAPTER 11

  • American reconstruction process aimed at giving a company a chance to continue with all or parts of its operations. Normally, no administrator is appointed, and the debtor continues to run the business themselves.
     
  • The company must present a plan that must be approved by the court. The plan aims to determine which debts the debtor should pay and which debts should be written off. The plan also provides the opportunity to terminate unfavorable contracts and reorganize the business so that it can continue to operate profitably.
     
  • One advantage of turning to a court in the USA instead of using the Swedish reconstruction process is that a Chapter 11 has an impact in several countries. If a group has companies in different countries, they are all drawn under the same process instead of carrying it out in each country and risking different outcomes.
Arbetsmarknad

Ingen lönegaranti vid Northvolts USA-rekonstruktion

Northvolts ekonomiska bekymmer fortsätter. Nu står batteritillverkarens hopp till en rekonstruktion i USA. Men processen innebär dock att statlig lönegaranti inte utgår till Unionens medlemmar.
Ola Rennstam Publicerad 21 november 2024, kl 19:14
Chapter 11 och Northvolts kontor
Vid en Chapter 11-process i USA kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin. Foto: Colourbox/Anders Wiklund/TT

Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
 

Behåller kontrollen med Chapter 11 

Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.

Ingen lönegaranti för personalen

Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.

– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.

Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.

– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.

Unionen: "Kommer driva in obetalda löner"

Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.

– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.

Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.

*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.

FAKTA: CHAPTER 11

  • Amerikansk rekonstruktionsprocess som syftar till att ge ett företag en chans att fortsätta med hela eller delar av sin verksamhet. Normalt utses ingen förvaltare utan gäldenären fortsätter själv att bedriva verksamheten. 
     
  • Bolaget ska lägga fram en plan som ska godkännas av domstol. Planen går ut på att bestämma vilka skulder som gäldenären ska betala och vilka skulder som ska avskrivas. Planen ger också möjlighet att avsluta ofördelaktiga kontrakt samt organisera om verksamheten så att den kan drivas vidare med lönsamhet.
     
  • En fördel med att vända sig till en domstol i USA istället för att använda den svenska rekonstruktionsprocessen är att en Chapter 11 får genomslag i flera länder. Om en koncern har bolag i olika länder dras alla under samma process istället för att genomföra det i varje land och riskera olika utfall.
Arbetsmarknad

Uppsagd vid 57 – influencer vid 61

På några år förlorade Margareta Hallin sina föräldrar, sin man och jobbet. Då var hon 57. Fyra år senare är hon modeinfluencer och med på listan över Göteborgs 100 mäktigaste personer.
Publicerad 17 oktober 2024, kl 06:03
kvinna vandrar på klippor
Margareta Hallin startar eget efter 33 år i resebranschen. Efter att ha blivit uppsagd under pandemin förverkligade Margareta Hallin i Göteborg sin dröm och startade eget inom mode och livsstil. Foto: Anna Rehnberg

Vårvintern 2020 lamslår pandemin världen. På reseföretaget där Margareta Hallin arbetar råder kaos. 

– Jag förstod direkt att det här inte kommer att gå bra, minns hon.

Så kom beskedet. Efter 33 år i resebranschen blev hon uppsagd.

– Jag minns att jag satt på min plats med ansiktet i händerna, tittade ut genom fönstret, grät en skvätt och tänkte att nu är den här tiden över. 

Margareta Hallin hade nästan hela sitt yrkesliv arbetat med marknadsföring i resebranschen. Nu återuppväcktes en gammal dröm om att starta eget. ”Är det nu jag ska göra det? Och vad vill jag i så fall göra?” 

Hennes väg tillbaka ter sig i backspegeln som en sinnrikt, närmast organiskt vävd affärsutveckling – mer än något annat styrd av lust, kreativitet och samspel. För att nysta i hennes historia får man börja i tonåren. Där finns en röd tråd som leder till dagens framgångar. 

Margareta Hallin trivdes aldrig riktigt i skolan. Däremot var hon kreativ, stickade och sydde sina egna kläder och så gillade hon matte och svenska.

– Exakt de ämnena har jag nytta av nu.

Dessutom lyckades hon alltid hitta roliga jobb trots att hon saknade utbildning.

Blåste liv i Instagramkontot

På resebyråkedjan Resia gjorde hon allt från att inreda butiker och skyltfönster till att ordna event. När de första bloggarna dök upp 2007 blev hon intresserad och startade 2008 en egen blogg för att lära sig hur det fungerade. Ett par år senare lyckades hon sälja in idén om att starta blogg på Resia. Hallins reseblogg blev snabbt populär med 70 000 besök i månaden.

Margareta Hallin
Foto: Anna Rehnberg

Som uppsagd funderade hon på vad hon ville och kunde. Hon hade Instagramkontot 50something.se med ett par tusen följare som hon skulle kunna göra något av. Kontot hade hon startat efter att hon fyllt 50 och upplevt en stilkris. 

Att kontot nu var lite inaktivt berodde på att döden kommit emellan. Hennes man fick återfall i cancer. Under ett par år satte hon allt på paus för att stötta honom. 

– Øivind var alltför ung när han dog, bara 47. Det är en sorg som alltid kommer att finnas. Men livet går vidare, det gör faktiskt det. 

Förlusten av Øivind har präglat henne. Trots att hon mått jättedåligt och haft mycket ångest är det en erfarenhet som gjort henne modigare. 

– Jag vågar utmana mig själv och säga ja till livet.

När hon blev uppsagd tog hon direkt kontakt med omställningsorganisationen TRR. Hon berättade om sitt intresse för mode och livsstil och om sitt Instagramkonto, som hon ville använda för att inspirera andra. 

Hon hade hört att färganalyser var på väg tillbaka och lyckades övertyga konsulten på TRR om att få gå en sådan utbildning. Starta eget-konsulten på TRR sa dock: ”Du med din ålder och erfarenhet ska hjälpa företag med deras sociala medier.” 

I väntan på starta eget-bidraget sökte hon runt 25 jobb som ”social media-manager”. Hon fick inte ett enda svar. 

– Antagligen tror ingen att en kvinna i min ålder kan något om sociala medier. Det är rätt sorgligt hur mycket kompetens företagen missar på grund av ålderism och förutfattade meningar.

Följde magkänslan

Att inriktningen sedan kom att bli en helt annan än konsulten föreslog berodde på att hon följde sin magkänsla. Hon fick hjälp av TRR att lägga upp en budget och affärsplan och gjorde på eget bevåg en marknadsplan. Hon skickade enkäter till kvinnor som följde henne och testade sina idéer på dem. 

– Jag har alltid haft många idéer. Det är en inre kraft jag har. Och så har jag en tillit att jag alltid kommer att klara mig. Men jag hade faktiskt inte klarat mig utan starta eget-bidrag det första året.

Hon visste genom sitt Instagramkonto att mode och stil för kvinnor 50+ var något även andra kvinnor funderade kring. 

– Jag minns så väl när jag fyllde 50. Jag kände jag mig inte längre hemma i min garderob. Kroppen förändrades. Samtidigt kändes det rätt härligt och gott att få åldras. Det är nästan som att skapa sig en ny identitet, jag ville känna mig välklädd men inte utklädd. Det är viktigt för välbefinnandet. 

Under pandemin och korttidspermitteringen började hon sy och sticka igen. Hon postade på Instagram, fick mycket uppmärksamhet och märkte snabbt att hon hamnat rätt. Där fanns ett utrymme som behövde fyllas. 

Hon var med i en sygrupp där många klagade över hur svårt det var att följa symönster.

Så svårt är det faktiskt inte, tänkte hon och beslöt sig för att skapa några snygga mönster med lättfattliga beskrivningar. Med dem i bagaget startade hon sykurser över nätet. Snart hade hon kurser varje kväll. 

Trappar upp när andra trappar ned

Parallellt med den utvecklingen växte följarantalet i rasande takt. Hon började få allt fler förslag på samarbeten med företag. 

I dag skulle hon kunna fylla Wembley stadium med 90 000 följare. Det är ingen överdrift att säga att de hjälpt henne utveckla sitt företag. 

Flera följare skrev: ”Jag vill inte gå på sykurs men kan jag få köpa dina mönster?” Margareta Hallin anlitade då två mönsterkunniga systrar i Borås, som såg till att hennes mönster blev korrekt utformade. Mönstren sålde som smör. Följare ville också köpa tyger. Hon tog då hjälp av en digital plattform som säljer tygrullar som blivit över hos skandinaviska designer.

Ett annat önskemål blev: Jag vill inte sy, kan jag köpa dina kläder?

I dag syr fyra sömmerskor i Litauen kläderna Margareta Hallin designar. Hon har skaffat en större lokal i centrala Göteborg där hon säljer egendesignade kläder, mönster, tyger, men även handplockade varor från andra designers och företag hon valt att samarbeta med. 

– Jag ville samla allt på ett ställe och även kunna ha mindre event här. 

Här står nu en kvinna med båda fötterna på jorden, ett öppet sinne och en tillit till att livet trots hårda smällar är fullt av möjligheter. Även om hon ibland undrar lite grann vad hon håller på med.

– Herregud, jag är 61 år och öppnar butik när de flesta av mina vänner trappar ner. Men det var hit jag ville komma och jag är verkligen lyckligt lottad. Det är så fint att få vara här. 

Text: Anna Rehnberg 

Margareta Hallin

Aktuell: Nyöppnad butik i Göteborg. Instagramkontot 50something.se och webshop med samma namn. En bok som ska handla om stil och om hur man använder hela sin garderob utkommer hösten 2025. Hamnade förra året på plats 64 på Göteborgspostens maktlista. 

Ålder: 61.

Bor: Lägenhet i Göteborg.