Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Så hittar du de dolda jobben

Sex av tio arbetssökande tjänstemän hittar sitt nya jobb på den dolda arbetsmarknaden – alltså tjänster som inte annonseras. Här är knepen för att lyckas.
Publicerad
Cirka 60 procent av alla tjänstemän hittar jobb via den dolda arbetsmarknaden. Att nätverka är avgörande för att upptäcka dessa möjligheter. Besök branschmässor, seminarier och använd LinkedIn aktivt för att bygga relationer och hitta ditt nästa jobb. Foto: Colourbox/Stina Stjernkvist/TT.

Artikeln i korthet

  • Cirka 60 procent av alla tjänstemän hittar jobb via den dolda arbetsmarknaden. Att nätverka är avgörande för att upptäcka dessa möjligheter. 
     
  • Bygg ditt kontaktnät genom att prata med grannar, delta i branschevenemang och vara aktiv på LinkedIn.
     
  • Kontakta företag för korta möten och lär dig mer om deras verksamhet för att skapa värdefulla kontakter.

Sammanfattningen är gjord med stöd av AI-verktyg och är granskad av Kollegas webbredaktör.  Läs Kollegas AI-policy här.

Majoriteten av alla tillsatta tjänster handlar om så kallade dolda jobb. Det är tjänster som av en eller annan anledning aldrig utannonserats. Orsakerna kan vara flera, berättar Jonas Mauritzson, specialist på jobbsökning på omställningsorganisationen TRR.

– Det kan handla om allt från internt tillsatta vakanser till att arbetsgivaren tycker att en rekryteringsprocess tar för lång tid och är för kostsam.

– Det kan också vara så att man är på väg att införa en ny roll på företaget men inte riktigt landat i hur tjänsten ska se ut, eller helt enkelt att en medarbetare sett ett behov och rekommenderat någon i sitt nätverk för arbetsgivaren.

Prata med grannen om att du letar jobb

Jonas Mauritzson, TRR, porträttbild.
Jonas Mauritzson, TRR. Foto: Janerik Henriksson/TT.

Jonas Mauritzson berättar att omkring 60 procent av TRR:s arbetssökande hittar nya jobb via den dolda arbetsmarknaden. Han menar att statistiken talar sitt tydliga språk och betonar därför vikten av nätverkande då man är arbetssökande.

Att hålla sig framme och utveckla sitt kontaktnät är därför nyckeln till att finna de dolda jobben. Och det behöver inte nödvändigtvis vara en förstahandskontakt som leder en dit utan kan även vara en andra- eller tredjehandskontakt. 

– Säg att du berättar för din granne att du letar efter ett nytt jobb, grannen i sin tur känner någon som arbetar exakt med det du vill göra. Hen sammankopplar er, vilket leder till ett möte och kanske även en anställning.

Andra exempel på hur man hittar dolda jobb kan vara att man besöker branschintressanta mässor och seminarier. Förutom att vidga sitt kontaktnät är det ett naturligt sätt att lära känna representanter från olika företag, och man får även tillfälle att ställa frågor, presentera sig själv och kanske även boka möten.

Kontakta folk på Linkedin

Jonas Mauritzson nämner också Linkedin som ett självklart forum att synas på när man är arbetssökande.

– Men var inte en passiv åskådare. Var aktiv. Ta kontakt med dem som jobbar där du skulle vilja jobba. Kommentera andras inlägg och lägg själv ut. 

Sist men inte minst vill Jonas Mauritzson slå ett slag för det som han kallar en ”informationsintervju”. 

– Det går ut på att du först via mejl kontaktar den arbetsplats du skulle vilja arbeta på och ber om några minuters telefonmöte. Tänkt på att kontakta en chef och inte HR-avdelningen eftersom de oftast fokuserar på andra slags frågor. Berätta att du är intresserad av företaget och skulle vilja lära dig lite mer om hur de arbetar.

Var påläst och ställ frågor

Jonas Mauritzson betonar vikten av att vara påläst och väl förberedd med frågor.

– Tänk på att samtalets primära syfte är att få information som du senare kan ha nytta av när du söker jobb hos företaget, även om du såklart ska vara beredd att berätta att du söker jobb om frågan dyker upp.

Han inser att en del chefer inte kommer att ha tid att ta samtal eller träffas, men påpekar att det alltid är värt ett försök och att de flesta faktiskt blir smickrade av att få berätta om sitt arbete.

Hittade jobb genom inlägg på Linkedin

Katia Nevalainen, porträttbild.
Katja Nevalainen.

En som har lyckats att hitta jobb via den dolda arbetsmarknaden är Katja Nevalainen, 51. Hon arbetar i dag som cirkularitetsexpert och har stor erfarenhet av att söka dolda jobb.

– Första gången jag hörde talas om den dolda arbetsmarknaden var redan för över tio år sedan. Då pratades det om att upp mot 80 procent av alla lediga tjänster tillsattes via kontakter.

När hon själv blev arbetslös från ett bostadsutvecklingsföretag började hon söka på jobbannonser.

– Jag blev kallad till ett tjugotal intervjuer. Men föll alltid på målsnöret, antingen var jag för senior, hade för höga löneanspråk eller saknade någon specifik kompetens. Det är ju inte helt lätt i Sverige att hitta nytt jobb efter att man fyllt 50.

Förvånad över responsen

Katja Nevalainen började fundera över hur hon skulle hitta jobben som inte utannonseras.

– Inspirerad av en Linkedin-kontakt lade jag upp ett inlägg där jag berättade om min situation, vem jag var, vad jag kunde och vilka slags jobb jag var intresserad av. Då var jag ganska bred i mina önskemål.

Hon blev förvånad över vilken respons hon fick. Vissa Linkedin-kontakter vidarebefordrade jobbannonser de hade sett andra föreslog förutsättningslösa möten.

Ett av dessa möten handlade om ett företag som skulle införa en ny roll som de trodde skulle passa hennes kompetens. Intervjun gick bra och Katja Nevalainen började på bolaget. Men hon hann bara arbeta i sex månader innan hon blev uppsagd och arbetslös på nytt.

– Först tänkte jag, inte nu igen, men i slutändan var det bra det som skedde.

För med nya rollen kom många utmaningar.

– Rollen jag axlade visade sig vara väldigt otydlig. Jag tror inte de själva visste vad som skulle höra till mina arbetsuppgifter när de anställde mig.

Katja Nevalainen pekar på att just den utmaningen kan vara ganska karakteristisk när nya yrkesroller skapas på ett företag.

– Ibland är en ny roll inte specificerad. Den kan vara otydlig och uppfattas på ett sätt av den som fått rollen och på ett annat sätt av arbetsgivaren. Därför är det viktigt att få en ordentlig arbetsbeskrivning innan man tackar ja till en nyinstiftad roll.

Tydlig med vilka roller hon sökte

Efter uppsägningen lade Katja Nevalainen ut ett nytt inlägg på Linkedin. Den här gången specificerade hon tydligare vilka typer av roller hon sökte. Det var en bra strategi.

Även denna gång var det många som hörde av sig med tips på jobb och förutsättningslösa möten. Ett av svaren fick hon från en branschkollega vars nuvarande arbetsplats pratade om att rekrytera för en ny roll.

– Skillnaden här var att arbetsgivaren tydligare visste vilka områden och arbetsuppgifter som skulle ingå i rollen, och rollen har formats lite allt eftersom. Det är här jag arbetar i dag och jag trivs väldigt bra.

Text: Katarina Markiewicz

Andel dolda job

  • Det finns olika uppskattningar av hur stor andel av jobben som är dolda och de skiljer sig över tid.
  • Den andel som Arbetsförmedlingen numera oftast använder är cirka 70 procent och gäller arbetsmarknaden som helhet. Enligt TRR är siffran 60 procent om man enbart ser till tjänstemän.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

Så AI-säkrar du ditt cv

Undvik bilder, skriv detaljerat och lägg in nyckelord från jobbannonsen – här är sex tips på hur du får ditt cv att synas i arbetsgivarnas nya AI-program.
Noa Söderberg Publicerad 28 augusti 2025, kl 09:00
En man sitter framför sin dator. I bakgrunden syns långa rader av genomskinlig text.
Arbetsgivare använder numera AI för att läsa och sortera din cv. Ett dokument som inte är anpassat efter det riskerar att få mindre synlighet. Här är tipsen på hur du skriver cv så att ATS-systemen ser alla dina erfarenheter. Foto: Colourbox

1. Undvik bilder och grafiska element

ATS-program har tekniska begränsningar som kan ge dem problem att läsa av sådant innehåll. Dessutom kan grafiska element, till exempel ritade kompetensskalor, vara svårtolkade, även för människor. Om du vill ha ett snyggt cv att ta med till intervjuer – gör det som ett separat dokument.

2. Skriv enkelt

Använd löpande text med tydliga rubriker och punktlistor (till exempel ”Kompetenser” och ”Utbildning”). Korta meningar. Inga spalter, noter eller specialtecken. Skriv i en ordbehandlare och exportera i PDF eller Word-format.

3.  Konkretisera och kvantifiera

Om du har haft personalansvar, berätta hur många som jobbade på avdelningen. Om du har lång erfarenhet i en viss bransch, skriv antalet år. ATS-verktygen premierar mätbarhet.

4. Använd rätt titlar

Stora företag kan ha titlar som skiljer sig från övriga i branschen men syftar på ungefär samma sak, till exempel ”major account manager” i stället för ”key account manager”. Använd alltid begrepp som är vanligast förekommande.

5. Använd nyckelord

Läs jobbannonsen noga och skriv om de personliga färdigheter som efterfrågas. Helst med samma ord. Det kan till exempel vara ”självledarskap” eller ”kreativ”. Kopiera dock inte hela meningar eller resonemang från annonsen.

6. Ansök direkt hos arbetsgivare 

Jobbförmedlare som Indeed och Monster blir lätt översvämmade av ansökningar, vilket kan göra det svårare för dig att synas.

Källor: TRR, The algorithm (Hilke Schellmann), Teamtailor, Columbia university

Söka jobb

AI-driven rekrytering växer: ”Kontroversiellt”

AI används för att poängsätta dig när du söker jobb – trots att ingen kan förklara hur det går till. ”Oftast vet vi inte när AI-verktyg används på oss”, säger en expert.
Noa Söderberg Publicerad 28 augusti 2025, kl 06:00
Frida Polli, grundare av det amerikanska AI-företaget Pymetrics, visar hur programmet används vid rekrytering.
Artificiell intelligens används för att bedöma dig och dina erfarenheter när du söker jobb. Här visar Frida Polli, grundare av det amerikanska AI-företaget Pymetrics, hur programmen kan se ut. Foto: Mary Altaffer/AP

Tänk dig en värld där jobbsökande har blivit överflödigt. Arbetsgivarna behöver inget cv eller personligt brev, för de vet redan allt om dig. Informationen du har lämnat efter dig i sociala medier, hos strömningstjänster, internetbutiker och banker berättar historien om ditt liv.

AI-tjänster använder datan för att analysera dina kompetenser och personlighetsdrag och skannar sedan vilka jobb som finns. När det uppstår en match tilldelas du jobbet. Livet som ett enda långt arbetsprov.

Det är det framtida skräckscenariot i Hilke Schellmanns bok The algorithm. Hon är journalist och forskare och har ägnat de senaste åren åt att granska framväxten av AI inom rekrytering. Ett fenomen som kan låta futuristiskt, men redan är här.

– Oftast vet vi inte ens om när AI-verktyg används på oss, säger hon.

Chefer använder AI för att läsa ditt cv

I Sverige finns i dag AI-tjänster som kan läsa ditt cv, väga dig mot andra kandidater och poängsätta hur väl du matchar en tjänst. Funktionerna finns inbyggda i den typ av digitala rekryteringsprogram, ATS, som de flesta arbetsgivare använder.

Den svenska mjukvaruutvecklaren Teamtailor säljer ett sådant AI-utrustat program som används av över 10 000 arbetsgivare globalt. Däribland den svenska gymkedjan SATS och maskinuthyraren Ramirent.

David Wennergren är medgrundare och produktchef på Teamtailor. Han berättar att omkring 40 procent av deras kunder, alltså över 4 000 arbetsgivare, har slagit på AI-funktionerna i programmet. Det vanligaste användningsområdet är att generera automatiska förslag till jobbannonser och att transkribera och sammanfatta anställningsintervjuer. Många ger också förslag på uppföljningsfrågor att ställa till kandidaten.

– Det gör att en rekryterare kan fokusera på mötet i stället för att anteckna. Och de behöver inte lägga tid på att summera efteråt, säger David Wennergren.

AI när du söker jobb hos Saab och Astra Zeneca

Arbetsgivare kan även få automatiska förslag på personer som kan passa till ett jobb, genom att AI-verktyget söker bland dem som tidigare har lämnat in sitt cv.

Det globala HR-bolaget Workday ligger också i framkant. Överst på sin webbplats presenterar de sig som en ”AI-plattform”. Sidan är fylld med exempel på hur arbetsgivare använder deras AI för att rekrytera snabbare och enklare, däribland svenska industrijättar som Saab och Astra Zeneca.

Efterfrågan är hög, enligt David Wennergren på Teamtailor.

– Företagen vill ha mycket. De driver på.

En genrebild på en person som skriver på en dator, med långa rader av text i bakgrunden.
AI-verktyg kan vara hjälpsamma för både den som söker jobb och den som rekryterar. Men vad händer när programmen hallucinerar, alltså hittar på saker? I EU:s nya lag om artificiell intelligens, AI-förordningen, ses det som en av flera stora risker. Foto: Colourbox

Risk för hallucinering

Men vad händer om det blir fel? Problemen med hallucinering – att AI-verktyg helt enkelt hittar på saker – har inte försvunnit. Tvärtom har de blivit värre. Open AI, företaget som uppfann Chat GPT, rapporterade under våren att deras avancerade, ”resonerande” modeller hallucinerar mer än de äldre.

En hallucinerande rekryterings-AI skulle till exempel kunna hitta på att en kandidat har jobbat i offentlig sektor, uppfatta en kontorsadress som kandidatens hemadress eller missförstå en yrkestitel i ett cv. Det skulle sedan kunna leda till att en sökande inte lyfts fram till ett visst jobb.

Teamtailor, som alltså köper sina AI-verktyg från Open AI, bekräftar att de har upptäckt hallucinering. Enligt produktchefen David Wennergren har det inte haft några större konsekvenser i praktiken. Han säger att Teamtailor har valt bort de modeller som hallucinerar mer.

David Wennergren säger också att han och hans kollegor försöker vara så specifika som möjligt när de skriver sina ”promptar” till AI-verktygen, för att undvika att de genererar falsk information.

Experten om AI inom HR: ”Kontroversiellt”

Jesper Olsson, TRR
Jesper Olsson, TRR. Foto: Noa Söderberg

Jesper Olsson är jobbsökningsspecialist på omställningsorganisationen TRR. Han delar bilden av att svenska arbetsgivare i dag använder AI-verktyg för att sortera bland kandidater. Det slås också fast i den tidiga forskning som har gjorts på ämnet (se faktaruta).

Enligt Jesper Olsson är det otydligt var arbetsgivarnas vanliga it-system slutar och var de nya AI-teknikerna börjar. Ofta hänger de ihop och det finns en brist på insyn.

– Det är mycket gråskalor. Vad är AI och vad 
är annan sortering?

Han fortsätter:

– Det kan också vara så att vissa som använder AI inte gärna pratar om det. Det är ganska kontroversiellt.

Osäkert hur AI fungerar: ”Kan bara se på hur det funkar i vår kontext”

En sak som bidrar till det är att ingen vet exakt hur AI-verktygen fungerar. Forskare befinner sig i en intensiv kapplöpning för att ta reda på vad som händer när en AI-modell spottar ur sig text. Man vet hur programmen har skapats och tränats, men inte varför de svarar som de gör. Det brukar sammanfattas som att tekniken än så länge är en ”svart låda”.

David Wennergren säger att frågor om detta ligger över Teamtailors nivå.

– Jag kan bara se på hur det funkar i vår kontext 
och värdet vi kan hitta.

Men är det en bra idé att använda den här tekniken i rekrytering när den fortfarande är så ny och experimentell?

– Vår princip är att vi tittar på det faktiska värdet det levererar, utifrån kvaliteten så som det funkar i Teamtailor.

EU varnar för AI-rekrytering – hög risk

De tyngsta EU-institutionerna ser däremot faror. I en lag som röstades igenom förra året konstateras att AI-driven rekrytering är ”högriskverksamhet”. I dag kan en jobbsökare inte veta om en arbetsgivare har använt AI-verktyg för att läsa hens cv. 

Teamtailor och deras konkurrenter behöver inte heller ha någon dokumentation av hur rekryterings-AI:n fungerar, någon särskild kvalitet på sin träningsdata eller några riskhanteringssystem. De kraven kommer när nya EU-regler börjar gälla nästa höst.

Diskriminering i USA

Hilke Schellmanns bok "The algorithm".
Hilke Schellmanns bok ”The algorithm”.

I USA har utvecklingen gått ännu längre. Där finns en uppsjö av AI-program som utlovar snabbare, bättre och mer fördomsfri rekrytering. I sin bok lyfter Hilke Schellmann flera exempel på när resultatet har blivit det motsatta.

Hon har bland annat granskat cv-skannrar som påstås räkna ut en jobbsökares lämplighet. De fungerar genom att jämföra kandidatens cv med 
cv:t hos redan anställda personer som har gjort ett bra jobb. Idén är att få en statistiskt grundad bild av vad utmärker en framgångsrik medarbetare.

Resultatet visade sig bli grov diskriminering. Ett av programmen premierade kandidater som hette Tom och gillade att spela baseball. De sakerna hade stått i cv:n hos nu anställda som arbetsgivaren gillade. AI-verktyget förstärkte gammal könsdiskriminering.

– Vi har inte sett särskilt mycket bevis på att de här verktygen hittar de mest kvalificerade kandidaterna, säger Hilke Schellmann.

AI-jobbsök fortsätter växa

Hon är säker på att AI-driven rekrytering kommer fortsätta växa i Sverige – och att de problem som har funnits i USA också kan ta sig hit.  Men hennes bok gavs ut för mer än ett år sedan. När hon får frågan om programmen har blivit bättre sedan dess ger hon ett kort svar, som påminner om hemlighetsmakeriet kring den nya tekniken.

– Vi vet inte.

Nytt forskningsområde

Forskningen om AI-driven rekrytering i Sverige är hittills begränsad. Två sociologer, Lambrous Rombanis vid Stockholms universitet och Moa Bursell vid Mälardalens universitet, har dock ett antal parallella forskningsprojekt hos Institutet för framtidsstudier.

Hittills har deras forskning visat att AI har börjat användas i rekrytering och att det påverkar HR-personalens beslut. De har också visat att det kan leda till minskad mångfald. Forskningen bygger på intervjuer med svensk HR-personal och data från en stor matvarukedja.