Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Det blir allt vanligare att arbetsgivare googlar jobbsökande och kollar upp dem på Facebook, Twitter och Linkedin, visar Stockholms Handelskammares årliga undersökning. För sju år sedan var det bara ett av tio företag som gjorde bakgrundskontroller på nätet – i år uppger 72 procent av alla tillfrågade arbetsgivare att de kollar upp presumtiva medarbetare på sociala medier innan de anställer.
Tre av tio företag erkänner dessutom att de någon gång valt bort en kandidat på grund av något som dykt upp vid en sökning på internet. Även den siffran har ökat jämfört med tidigare år.
- Tänk efter innan du publicerar, är budskapet, säger Andreas Åström på Stockholms Handelskammare.
- Det gäller att vara uppmärksam, för även om du själv har gott omdöme kan din omgivning publicera något ofördelaktigt om dig. Det finns nog en uppsjö olika exempel – alltifrån festbilder till andra inlägg- på varför 30 procent av arbetsgivare sorterat bort kandidater.
Att städa sin nätprofil kan vara lättare sagt än gjort. Fram till år 2014 var det hart när omöjligt att få bort jobbiga länkar, men ett beslut i EU-domstolen tvingar Google och andra sökmotorer att ge EU-medborgare viss rätt att påverka sin egen så kallade träffbild. (Se faktaruta.)
Bemannings- och rekryteringsföretagen är klart mest benägna att googla jobbsökare. Undersökningen visar också att privata arbetsgivare är mer nitiska än personalchefer i offentliga sektorn i att kolla upp presumtiva medarbetare via såväl Google och sociala medier som genom kreditupplysningar och alkohol- och drogtester.
Men det är inte alla jobbsökande som nagelfars. Majoriteten av personalcheferna lägger krutet på högst en eller två slutkandidater. Vanligaste sättet att göra bakgrundskontroller är fortfarande att ta referenser. Bara två procent av de företag som deltagit i undersökningen struntar i att ta referenser.
- Man får inte glömma att det kan finnas fördelar med att förekomma på sociala medier också. Söker du jobb inom någon socialt område, som till exempel kommunikation, kan det faktiskt vara till din nackdel om arbetsgivaren inte hittar något alls om dig på de sociala medierna, säger Andreas Åström.
I detta Googleformulär kan du ange vilka länkar du vill ha bort och motivera varför. Google granskar länken och väger din begäran mot ett eventuellt allmänintresse (till exempel anses ekonomiska bedrägerier, tjänstefel, fällande domar och ditt offentliga uppträdande som tjänsteman som allmänintresse).
Får du rätt raderas inte informationen, men de besvärande länkarna dyker inte längre upp i sökmotorns länklista.
Får du nobben av Google kan du vända dig till Datainspektionen.
Jörn Green har en lång yrkeskarriär bakom sig inom teknikutveckling. Tidigare har han sagt upp sig från jobb och sedan blivit headhuntad till nya uppdrag. När han senast sa upp sig i juli förra året blev det inte så. I stället har han nu sökt över 300 jobb och blivit ghostad flera gånger.
– I den ekonomi vi är i nu är det jättetufft att få jobb. Speciellt om man är en lite senior resurs som jag, säger Jörn Green.
På sina hundratals ansökningar sedan han sa upp sig har responsen många gånger uteblivit.
– Kanske 60 procent av de tjänster jag sökt har jag fått ett automatiskt svar med att jag inte gått vidare. Ungefär en halv procent av ansökningarna har jag fått gå på en intervju. Cirka två procent har jag fått gå på videointervjuer med en AI. Resten hör aldrig av sig.
Jörn Green berättar om en av de gångerna som han blivit ghostad. Det var för ungefär ett halvår sedan när han var på en lång intervju med fem personer från det företag han hade sökt jobb på. Under intervjun hade de pratat om hur lång tid han behövde innan han kunde börja och vilket lönekrav han hade. Det han svarade tyckte företaget lät rimligt, vilket han tog som ett gott tecken.
– Det kändes som en done deal, säger han.
När intervjun var slut sa företaget att de skulle prata ihop sig och återkomma inom en vecka med detaljer. Men någon återkoppling fick han aldrig. Efter två veckor skickade han ett mejl till företag. Inget svar. Han skickade därefter två mejl till men fick aldrig något svar på sina frågor.
– Man fick en väldigt tydlig känsla av hur lite man var värd. Det var knäckande att de inte ens orkade svara. Det är väl det minsta man kan förvänta sig. Det känns som en väldig obalans på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna kan bete sig hur de vill och de kvittar om de trampar på någon. Hundra står på rad därefter.
Efter att ha sökt hundratals jobb och varit i kontakt med flera olika rekryterare har Jörn Green fått en bild av rekryteringsbranschen som han inte haft tidigare.
– I den ekonomiska situation vi befinner oss i upplever jag att rekryteringsbranschen är ganska återhållsam och försiktig. Det är mycket fokus på säkra kort, etablerade profiler och samarbeten med stora företag som man redan känner. Det jag saknar är viljan att se potential, alltså inte bara vad någon har gjort, utan vad de faktiskt kan göra. Den typen av fantasi och framtidstro fanns mer tidigare, när ekonomin var starkare. Idag känns det ofta som att rekryterare agerar mer som grindvakter än möjliggörare, även om jag förstår att det är ett svårt jobb i osäkra tider.
Idag söker Jörn Green fortsatt jobb och arbetar parallellt med sitt konsultbolag som erbjuder interimledarskap, rådgivningstjänster och managementkonsultation för teknikföretag.
Att inte få någon respons när man söker jobb kan kännas jobbigt. Frida Norrman är leg psykolog och specialist inom arbets- och organisationspsykologi. Hon berättar hur man kan påverkas av att bli ghostad.
– Får man inga svar eller någon återkoppling är det lätt att börja tvivla på varför och förlägga sin tolkning eller förklaring till varför svar uteblir till att det handlar om en själv. Tolkningar som till ex- empel handlar om att man inte är tillräckligt bra eller att ens ansökan med hur man presenterat sig själv eller sina meriter inte duger. Det kan leda till en känsla av skam. Om man börjar tolka situatio- nen negativt kan tankar om att man inte är önsk- värd, att man är långt ifrån vad gäller ens kvalifi- kationer eller att det är något fel på en uppstå, säger Frida Norrman.
I en undersökning av Linkedin med 500 HR-specialister och rekryteringschefer i Sverige uppgav 83 procent att de är medvetna om att utebliven respons, alltså ghosting, kan påverka kandidaternas självförtroende negativt. Trots det är det många som blir ghostade när de söker jobb. Kanske kan det ha något att göra med vad psykologen Sara Henrysson Eidvall berättar är ”MUM effekten” – Minimizing Unpleasant Message? Vi drar oss alltså från att lämna negativa besked.
– En bra arbetsgivare vårdar sitt arbetsgivarvarumärke. Kandidaterna ska man vara rädd om för de kommer tipsa sina kompisar eller bli dina nya kunder eller en vacker dag är de som ska rekrytera dig. Världen är inte så stor. Vi möter varandra i nya roller, säger Sara Henrysson Eidvall.
