Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
När Alice Bah Kuhnke blev tillsatt som kulturminister i oktober fick hon genast ett formulär skickat till sig med frågor som: ”Har du någon gång tagit droger? Har du begått något brottsligt?” Alla lik i garderoben skulle ut. Allt skulle vara transparent.
Men det är inte bara kulturministern som synas i sömmarna. Vid anställningsintervjuer kräver arbetsgivarna ofta intyg och utdrag från allehanda register.
Ingen av oss har ett fläckfritt förflutet. Kanske ligger det en gammal bild på Facebook där du druckit några glas vin för mycket. Kanske har du en prick i straffregistret som återspeglar ditt galna ungdomsliv. Ska det få påverka en framtida anställning?
Troligtvis gör det inte det, menar Björn Ekelund, vd på Utredningsgruppen, som bland annat sysslar med företagsutredningar och bakgrundskontroller av arbetssökande.
– Den snabba slagningen i register säger egentligen ingenting om vem du är som person och vi är emot det missbruket som arbetsgivarna tycks ägna sig åt sedan några år tillbaka, säger han.
Att företag börjat intressera sig för sina anställdas privatliv är inget nytt. Men de senaste åren har antalet bakgrundskontroller ökat explosionsartat. På Utredningsgruppen i Falun har man märkt av trenden. Här tar man dock bara emot uppdrag som rör personer i ledande positioner, eller anställda som på något sätt kan påverka företagets framtid.
– Det första vi frågar arbetsgivaren är varför de vill göra en bakgrundskontroll och vad de vill ha ut av det. Därefter undersöker vi vilken roll den anställde ska ha, eftersom olika detaljer i utredningen kan få olika betydelse beroende på om du ska ha personalansvar, ekonomiansvar eller produktionsansvar.
Utredarna gör först en registerslagning som sveper igenom allt från sociala medier till offentliga myndigheter som Skatteverket, Kronofogden och Fastighetsregistret. Därefter går man vidare till andra cirkeln: ringer runt till forna arbetskamrater, grannar, chefer eller vänner. Man går såklart även igenom listan på meriter i cv:t och undersöker så att alla utbildningar och referenser stämmer, vilket de inte alltid gör.
– Det händer att folk fuskar med sina referenser och sätter upp en gammal kompis som chef. Grova utsvävningar som fejkade utbildningar och påhittade tjänster förekommer såklart, men den stora delen fusk handlar om försköningar. Man kanske överdriver storleken på ett projekt man jobbat med eller lägger till lite extra ansvar över arbetsuppgifter som man inte haft, säger Björn Ekelund.
Vad utredarna ger dina misstag för betydelse beror på vilken tjänst du söker. En ekonomichef kanske inte behöver vara social eller trevlig. En personalchef behöver inte vara ett ekonomiskt snille, men om det efter rundringningar visar sig att du inte är en sympatisk person kan det få konsekvenser för ledarskapet. Och kommer då att synas i den slutgiltiga analysen.
– Vi har alltid en tät kontakt med arbetsgivaren för att kolla om något är relevant för tjänsten. Annars blir det svårt att dra en gräns för hur mycket man kan ta reda på om en person.
Utredningsgruppen och andra företag som sysslar med företagsutredningar och bakgrundskontroller följer inte något särskilt regelverk för branschen, bortsett från lagen. I detta fall främst personuppgiftslagen.
Utredarna informerar inte själva kandidaten som blir kollad, men uppmanar arbetsgivaren att göra det. Vissa uppgifter går dessutom inte att få ut utan att själv begära ut dem, exempelvis utdrag ur belastningsregistret.
– Vi är måna om den personliga integriteten. Det är också därför vi inte tar oss an uppdrag som rör anställda som inte har något ansvar på företaget. Det finns ingen anledning att kolla upp personer bara för sakens skull.
Däremot tycker Björn Ekelund att anställda borde lägga lite tid på att kolla upp sin potentiella arbetsgivare. Genom åren har Utredningsgruppen fått två förfrågningar om detta. Men han menar att det finns mycket att göra på egen hand. Det gäller bara att veta var man ska leta.
– Gör ett kontrollarbete så långt din kompetens räcker. Är företaget ett aktiebolag finns allt om dem i offentliga handlingar. Genom några slagningar hittar du årsredovisningar, omdömen, resultat, kunder, partner och leverantörer. Sedan är det bara att sätta sig och ringa runt. Att kolla upp sin arbetsgivare jämnar också ut styrkeförhållandena och visar att du bryr dig om var du ska spendera din tid.
Sammanfattningen är gjord med stöd av AI-verktyg och är granskad av Kollegas webbredaktör. Läs Kollegas AI-policy här.
Majoriteten av alla tillsatta tjänster handlar om så kallade dolda jobb. Det är tjänster som av en eller annan anledning aldrig utannonserats. Orsakerna kan vara flera, berättar Jonas Mauritzson, specialist på jobbsökning på omställningsorganisationen TRR.
– Det kan handla om allt från internt tillsatta vakanser till att arbetsgivaren tycker att en rekryteringsprocess tar för lång tid och är för kostsam.
– Det kan också vara så att man är på väg att införa en ny roll på företaget men inte riktigt landat i hur tjänsten ska se ut, eller helt enkelt att en medarbetare sett ett behov och rekommenderat någon i sitt nätverk för arbetsgivaren.
Jonas Mauritzson berättar att omkring 60 procent av TRR:s arbetssökande hittar nya jobb via den dolda arbetsmarknaden. Han menar att statistiken talar sitt tydliga språk och betonar därför vikten av nätverkande då man är arbetssökande.
Att hålla sig framme och utveckla sitt kontaktnät är därför nyckeln till att finna de dolda jobben. Och det behöver inte nödvändigtvis vara en förstahandskontakt som leder en dit utan kan även vara en andra- eller tredjehandskontakt.
– Säg att du berättar för din granne att du letar efter ett nytt jobb, grannen i sin tur känner någon som arbetar exakt med det du vill göra. Hen sammankopplar er, vilket leder till ett möte och kanske även en anställning.
Andra exempel på hur man hittar dolda jobb kan vara att man besöker branschintressanta mässor och seminarier. Förutom att vidga sitt kontaktnät är det ett naturligt sätt att lära känna representanter från olika företag, och man får även tillfälle att ställa frågor, presentera sig själv och kanske även boka möten.
Jonas Mauritzson nämner också Linkedin som ett självklart forum att synas på när man är arbetssökande.
– Men var inte en passiv åskådare. Var aktiv. Ta kontakt med dem som jobbar där du skulle vilja jobba. Kommentera andras inlägg och lägg själv ut.
Sist men inte minst vill Jonas Mauritzson slå ett slag för det som han kallar en ”informationsintervju”.
– Det går ut på att du först via mejl kontaktar den arbetsplats du skulle vilja arbeta på och ber om några minuters telefonmöte. Tänkt på att kontakta en chef och inte HR-avdelningen eftersom de oftast fokuserar på andra slags frågor. Berätta att du är intresserad av företaget och skulle vilja lära dig lite mer om hur de arbetar.
Jonas Mauritzson betonar vikten av att vara påläst och väl förberedd med frågor.
– Tänk på att samtalets primära syfte är att få information som du senare kan ha nytta av när du söker jobb hos företaget, även om du såklart ska vara beredd att berätta att du söker jobb om frågan dyker upp.
Han inser att en del chefer inte kommer att ha tid att ta samtal eller träffas, men påpekar att det alltid är värt ett försök och att de flesta faktiskt blir smickrade av att få berätta om sitt arbete.
En som har lyckats att hitta jobb via den dolda arbetsmarknaden är Katja Nevalainen, 51. Hon arbetar i dag som cirkularitetsexpert och har stor erfarenhet av att söka dolda jobb.
– Första gången jag hörde talas om den dolda arbetsmarknaden var redan för över tio år sedan. Då pratades det om att upp mot 80 procent av alla lediga tjänster tillsattes via kontakter.
När hon själv blev arbetslös från ett bostadsutvecklingsföretag började hon söka på jobbannonser.
– Jag blev kallad till ett tjugotal intervjuer. Men föll alltid på målsnöret, antingen var jag för senior, hade för höga löneanspråk eller saknade någon specifik kompetens. Det är ju inte helt lätt i Sverige att hitta nytt jobb efter att man fyllt 50.
Katja Nevalainen började fundera över hur hon skulle hitta jobben som inte utannonseras.
– Inspirerad av en Linkedin-kontakt lade jag upp ett inlägg där jag berättade om min situation, vem jag var, vad jag kunde och vilka slags jobb jag var intresserad av. Då var jag ganska bred i mina önskemål.
Hon blev förvånad över vilken respons hon fick. Vissa Linkedin-kontakter vidarebefordrade jobbannonser de hade sett andra föreslog förutsättningslösa möten.
Ett av dessa möten handlade om ett företag som skulle införa en ny roll som de trodde skulle passa hennes kompetens. Intervjun gick bra och Katja Nevalainen började på bolaget. Men hon hann bara arbeta i sex månader innan hon blev uppsagd och arbetslös på nytt.
– Först tänkte jag, inte nu igen, men i slutändan var det bra det som skedde.
För med nya rollen kom många utmaningar.
– Rollen jag axlade visade sig vara väldigt otydlig. Jag tror inte de själva visste vad som skulle höra till mina arbetsuppgifter när de anställde mig.
Katja Nevalainen pekar på att just den utmaningen kan vara ganska karakteristisk när nya yrkesroller skapas på ett företag.
– Ibland är en ny roll inte specificerad. Den kan vara otydlig och uppfattas på ett sätt av den som fått rollen och på ett annat sätt av arbetsgivaren. Därför är det viktigt att få en ordentlig arbetsbeskrivning innan man tackar ja till en nyinstiftad roll.
Efter uppsägningen lade Katja Nevalainen ut ett nytt inlägg på Linkedin. Den här gången specificerade hon tydligare vilka typer av roller hon sökte. Det var en bra strategi.
Även denna gång var det många som hörde av sig med tips på jobb och förutsättningslösa möten. Ett av svaren fick hon från en branschkollega vars nuvarande arbetsplats pratade om att rekrytera för en ny roll.
– Skillnaden här var att arbetsgivaren tydligare visste vilka områden och arbetsuppgifter som skulle ingå i rollen, och rollen har formats lite allt eftersom. Det är här jag arbetar i dag och jag trivs väldigt bra.
Text: Katarina Markiewicz
Koordinatorn Mona Björklund, 54, är en fena på att söka dolda jobb. Med ett förflutet inom mediebranschen och fastighets- och byggbranschen ser hon positivt på att snart hitta ett nytt arbete. Hon har lyckats förr.
– Dolda jobb finns egentligen överallt. Det handlar främst om att vara tillräckligt nyfiken och hålla sig informerad om den bransch man är intresserad av.
Själv skulle hon vilja arbeta med hållbarhet och har därför breddat sin kompetens genom att gå två yrkesutbildningar inom hållbarhet – återbruk och miljöcertifieringar.
– Jag tror att det är inom det området många av framtidens yrkesroller kommer att finnas. Och för mig som redan arbetat med fastigheter och bygg är det en naturlig utveckling.
För att hitta de dolda jobben nätverkar Mona Björklund dagligen.
– Jag lägger ut inlägg på Linkedin, kommenterar andras inlägg och delar. Jag deltar på webbinarier och branschdagar inom bygg och fastighet. Därefter skickar jag kontaktförfrågningar till alla jag varit i kontakt med, för att få ett så brett nätverk som möjligt. Utöver det nämner jag för så många som möjligt att jag letar nytt arbete.
Hon berättar att när hon går på konferenser så händer det att hon går fram till talarna, ibland bara för att tacka för dragningen eller med en följdfråga, men även för att fråga om det är okej att de knyter kontakt på Linkedin.
– När jag sedan lägger personen till mitt nätverk påminner jag om vårt möte.
Ett annat sätt Mona Björklund använder sig av är att tacka ja när olika intressanta arbetsgivare bjuder in till studiebesök via Linkedin.
– Jag var på ett studiebesök som fastighetsbolaget Fabege bjöd in till. Efter det skrev jag ett inlägg om min upplevelse. Det fick nästan 10 000 visningar. Och när det tidigare i år var fyra dagars Nordbygg på Stockholmsmässan ”flyttade” jag mitt kontor dit. Nätverkandet är ju för att själv bli sedd, men också för att få nya idéer om nästa steg. Det ger alltid ringar på vattnet.
Hon ger exempel på en typisk nätverkssituation.
– Jag hade lyssnat på en föreläsning på Nordbygg. Blev fikasugen och såg Stockholm stads monter där de bjöd på kaffe. Där stod en man och vi började prata. Jag ”hisspitchade” och berättade vad jag ville arbeta med och han svarade att ”då är jag nog helt rätt person för dig.” Det visade sig att han är projektledare på Stockholms stad och arbetar med just återbruk inom kommunen för bygg- och fastighetsbranschen. Just då hade de inget rekryteringsbehov, men vi knöt kontakt i sociala medier. Att nätverka handlar ju också om att tänka framåt. Därför borde även de som är anställda ta nätverkandet till sig.
Hon ger ett annat konkret exempel.
– Mitt nätverkande hade gjort att jag fått kontakt med ansvarig för något som heter Renoveringsdagarna, arrangerat av Realstad. Den ansvarige undrade om jag inte ville delta på deras konferens. Vilket jag såklart ville, trots att det kostade en hel del. Då frågade jag om jag kunde hjälpa till på något sätt mot att få närvara. Och det nappade han på, så jag fick den stora äran att hälsa alla deltagare välkomna och pricka av dem. Det var suveränt och gav mig chansen att hälsa på alla och få många nya kontakter i mitt nätverk.
Det finns dock några utmaningar med att skapa kontakter och hitta dolda jobb, förklarar Mona Björklund.
– Du kan ju inte bara höra av dig och be om ett jobb. Det viktigaste är ingången – vad är syftet med att du hör av dig till just det här företaget? Det löser jag genom att jag omvärldsbevakar, läser branschpress och tittar på årsredovisningar. Då känner jag mig mycket säkrare när jag söker de dolda jobben, samtidigt som arbetsgivaren ser att jag tar jobbsökandet på största allvar och är väl påläst.
Text: Katarina Markiewicz.