Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Deckaren som kollar upp dig

Inte bara ministrar blir synade in i minsta söm när de tillträder. Utredaren Björn Ekelund anlitas även av andra arbetsgivare för att likt en privatdeckare forska på djupet inför anställningar.
Lina Björk Publicerad

När Alice Bah Kuhnke blev tillsatt som kulturminister i oktober fick hon genast ett formulär skickat till sig med frågor som: ”Har du någon gång tagit droger? Har du begått något brottsligt?” Alla lik i garderoben skulle ut. Allt skulle vara transparent.

Men det är inte bara kulturministern som synas i sömmarna. Vid anställningsintervjuer kräver arbetsgivarna ofta intyg och utdrag från allehanda register.

Ingen av oss har ett fläckfritt förflutet. Kanske ligger det en gammal bild på Facebook där du druckit några glas vin för mycket. Kanske har du en prick i straffre­gistret som återspeglar ditt galna ungdomsliv. Ska det få påverka en framtida anställning?

Troligtvis gör det inte det, menar Björn Ekelund, vd på Utredningsgruppen, som bland annat sysslar med företagsutredningar och bakgrundskontroller av arbetssökande.

– Den snabba slagningen i register säger egentligen ingenting om vem du är som person och vi är emot det missbruket som arbetsgivarna tycks ägna sig åt sedan några år tillbaka, säger han.

Att företag börjat intressera sig för sina anställdas privatliv är inget nytt. Men de senaste åren har antalet bakgrundskontroller ökat explosionsartat. På Utredningsgruppen i Falun har man märkt av trenden. Här tar man dock bara emot uppdrag som rör personer i ledande positioner, eller anställda som på något sätt kan påverka företagets framtid.

– Det första vi frågar arbetsgivaren är varför de vill göra en bakgrundskontroll och vad de vill ha ut av det. Därefter undersöker vi vilken roll den anställde ska ha, eftersom olika detaljer i utredningen kan få olika betydelse beroende på om du ska ha personal­ansvar, ekonomiansvar eller produktionsansvar.

Utredarna gör först en registerslagning som sveper igenom allt från sociala medier till offentliga myndigheter som Skatteverket, Kronofogden och Fastighetsregistret. Därefter går man vidare till andra cirkeln: ringer runt till forna arbetskamrater, grannar, chefer eller vänner. Man går såklart även igenom listan på meriter i cv:t och undersöker så att alla utbildningar och referenser stämmer, vilket de inte alltid gör.

– Det händer att folk fuskar med sina referenser och sätter upp en gammal kompis som chef. Grova utsvävningar som fejkade utbildningar och påhittade tjänster förekommer såklart, men den stora delen fusk handlar om försköningar. Man kanske överdriver storleken på ett projekt man jobbat med eller lägger till lite extra ansvar över arbetsuppgifter som man inte haft, säger Björn Ekelund.

Vad utredarna ger dina misstag för betydelse beror på vilken tjänst du söker. En ekonomichef kanske inte behöver vara social eller trevlig. En personalchef behöver inte vara ett ekonomiskt snille, men om det efter rundringningar visar sig att du inte är en sympatisk person kan det få konsekvenser för ledarskapet. Och kommer då att synas i den slutgiltiga analysen.

– Vi har alltid en tät kontakt med arbetsgivaren för att kolla om något är relevant för tjänsten. Annars blir det svårt att dra en gräns för hur mycket man kan ta reda på om en person.

Utredningsgruppen och andra företag som sysslar med företagsutredningar och bakgrundskontroller följer inte något särskilt regelverk för branschen, bortsett från lagen. I detta fall främst personuppgifts­lagen.

Utredarna informerar inte själva kandidaten som blir kollad, men uppmanar arbetsgivaren att göra det. Vissa uppgifter går dessutom inte att få ut utan att själv begära ut dem, exempelvis utdrag ur belastningsregistret.

– Vi är måna om den personliga integriteten. Det är också därför vi inte tar oss an uppdrag som rör anställda som inte har något ansvar på företaget. Det finns ingen anledning att kolla upp personer bara för sakens skull.

Däremot tycker Björn Ekelund att anställda borde lägga lite tid på att kolla upp sin potentiella arbetsgivare. Genom åren har Utredningsgruppen fått två förfrågningar om detta. Men han menar att det finns mycket att göra på egen hand. Det gäller bara att veta var man ska leta.

– Gör ett kontrollarbete så långt din kompetens räcker. Är företaget ett aktiebolag finns allt om dem i offentliga handlingar. Genom några slagningar hittar du årsredovisningar, omdömen, resultat, kunder, partner och leverantörer. Sedan är det bara att sätta sig och ringa runt. Att kolla upp sin arbetsgivare jämnar också ut styrkeförhållandena och visar att du bryr dig om var du ska spendera din tid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

”Man fick en tydlig känsla av hur lite man var värd”

Jörn Green har en lång meritlista och arbetat i teknikbranschen i över 25 år. Trots det har han de senaste månaderna sökt hundratals jobb utan att hitta rätt och blivit ghostad flera gånger.
Carolina Högling Publicerad 24 april 2025, kl 06:02
Ghostning vid rekrytering. Jörn Green sökte hundratals jobb utan att få svar. Sitter vid en dator i ett mörkt rum, skäggig, ser allvarlig ut.
Jörn Green har sökt flera hundra jobb och blivit ghostad flera gånger sedan han sa upp sig förra året. Foto: Johan Bävman.

Jörn Green har en lång yrkeskarriär bakom sig inom teknikutveckling. Tidigare har han sagt upp sig från jobb och sedan blivit headhuntad till nya uppdrag. När han senast sa upp sig i juli förra året blev det inte så. I stället har han nu sökt över 300 jobb och blivit ghostad flera gånger. 

– I den ekonomi vi är i nu är det jättetufft att få jobb. Speciellt om man är en lite senior resurs som jag, säger Jörn Green. 

På sina hundratals ansökningar sedan han sa upp sig har responsen många gånger uteblivit. 

– Kanske 60 procent av de tjänster jag sökt har jag fått ett automatiskt svar med att jag inte gått vidare. Ungefär en halv procent av ansökningarna har jag fått gå på en intervju. Cirka två procent har jag fått gå på videointervjuer med en AI. Resten hör aldrig av sig.  

Att bli ghostad

Jörn Green.
Jörn Green. Foto: Johan Bävman.

Jörn Green berättar om en av de gångerna som han blivit ghostad. Det var för ungefär ett halvår sedan när han var på en lång intervju med fem personer från det företag han hade sökt jobb på. Under intervjun hade de pratat om hur lång tid han behövde innan han kunde börja och vilket lönekrav han hade. Det han svarade tyckte företaget lät rimligt, vilket han tog som ett gott tecken.  

– Det kändes som en done deal, säger han.

När intervjun var slut sa företaget att de skulle prata ihop sig och återkomma inom en vecka med detaljer. Men någon återkoppling fick han aldrig. Efter två veckor skickade han ett mejl till företag. Inget svar. Han skickade därefter två mejl till men fick aldrig något svar på sina frågor. 

– Man fick en väldigt tydlig känsla av hur lite man var värd. Det var knäckande att de inte ens orkade svara. Det är väl det minsta man kan förvänta sig. Det känns som en väldig obalans på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna kan bete sig hur de vill och de kvittar om de trampar på någon. Hundra står på rad därefter. 

En ny bild av rekryteringsbranschen

Efter att ha sökt hundratals jobb och varit i kontakt med flera olika rekryterare har Jörn Green fått en bild av rekryteringsbranschen som han inte haft tidigare.

–  I den ekonomiska situation vi befinner oss i upplever jag att rekryteringsbranschen är ganska återhållsam och försiktig. Det är mycket fokus på säkra kort, etablerade profiler och samarbeten med stora företag som man redan känner. Det jag saknar är viljan att se potential, alltså inte bara vad någon har gjort, utan vad de faktiskt kan göra. Den typen av fantasi och framtidstro fanns mer tidigare, när ekonomin var starkare. Idag känns det ofta som att rekryterare agerar mer som grindvakter än möjliggörare, även om jag förstår att det är ett svårt jobb i osäkra tider.

Idag söker Jörn Green fortsatt jobb och arbetar parallellt med sitt konsultbolag som erbjuder interimledarskap, rådgivningstjänster och managementkonsultation för teknikföretag. 

Söka jobb

Så ska du tänka när du blir ghostad

Det kan vara både frustrerande och ta på självförtroendet att inte få något svar när man söker jobb. Här är fem tips på hur du ska tänka om du blir ghostad.
Carolina Högling Publicerad 23 april 2025, kl 06:01
Små klossar med personer på och en hand som tar upp en kloss.
Det kan ta på självförtroendet att bli ghostad. Psykologen tipsar om vad man ska göra om man blir ghostad, till exempel att söka nya jobb och att inte ta det personligt. Foto: Colourbox

Att inte få någon respons när man söker jobb kan kännas jobbigt. Frida Norrman är leg psykolog och specialist inom arbets- och organisationspsykologi. Hon berättar hur man kan påverkas av att bli ghostad.

Frida Norrman, leg psykolog och specialist inom arbets- och organisationspsykologi.
Frida Norrman, psykolog.

– Får man inga svar eller någon återkoppling är    det lätt att börja tvivla på varför och förlägga sin    tolkning eller förklaring till varför svar uteblir till  att det handlar om en själv. Tolkningar som till ex-  empel handlar om att man inte är tillräckligt bra  eller att ens ansökan med hur man presenterat sig  själv eller sina meriter inte duger. Det kan leda till  en känsla av skam. Om man börjar tolka situatio-  nen negativt kan tankar om att man inte är önsk- värd, att man är långt ifrån vad gäller ens kvalifi- kationer eller att det är något fel på en uppstå, säger Frida Norrman.

Det är jobbigt att tacka nej

Bild på Sara Henrysson Eidvall leg psykolog och specialist inom arbets- och organisationspsykologi.
Sara Henrysson Eidvall, psykolog.

I en undersökning av Linkedin med 500 HR-specialister och rekryteringschefer i Sverige uppgav 83 procent att de är medvetna om att utebliven respons, alltså ghosting, kan påverka kandidaternas självförtroende negativt. Trots det är det många som blir ghostade när de söker jobb. Kanske kan det ha något att göra med vad psykologen Sara Henrysson Eidvall berättar är ”MUM effekten” – Minimizing Unpleasant Message? Vi drar oss alltså från att lämna negativa besked.

– En bra arbetsgivare vårdar sitt arbetsgivarvarumärke. Kandidaterna ska man vara rädd om för de kommer tipsa sina kompisar eller bli dina nya kunder eller en vacker dag är de som ska rekrytera dig. Världen är inte så stor. Vi möter varandra i nya roller, säger Sara Henrysson Eidvall. 

Psykologen Sara Henrysson Eidvalls tips för när man blir ghostad

  1. Sluta älta – ta det inte personligt.

 

  1. Gör något – skriv ett mail eller ring och säg att du har sökt jobbet och inte fått något besked vilket du hade uppskattat.

 

  1. Acceptera situationen – nu blev det såhär och jag kan inte påverka det.

 

  1. Lämna och gå vidare – skicka in nya ansökningar till andra jobb.

 

  1. Tänk på att det här är en organisation som inte har koll på vad de gör.
Söka jobb

Därför blir du ghostad när du söker jobb

Att bli ghostad när man söker jobb blir allt vanligare, visar en ny undersökning. Det kräver både tid och energi att skicka in en ansökan. Så varför får du inga svar?
Publicerad 22 april 2025, kl 06:01
Ghostning vid rekrytering. Till vänster en kvinna och en man på anställningsintervju. Till höger en hand som håller i mobiltelefon och texten Ghostad.
Det finns flera anledningar till att rekryterare ghostar kandidaterna. Till exempel att de inte har tid eller att de inte har i sin process att svara alla sökande. Foto: Colourbox.

Allt fler vittnar om att de blir ghostade när de söker jobb. Det visar en ny undersökning från Linkedin. I undersökningen med 1000 yrkesverksamma i Sverige uppgav 35 procent att de vid något tillfälle blivit ghostade av en rekryterare.

Du har lagt ned både tid och energi för att få till ett personligt brev till den roll du söker. Sedan har du svarat på alla rekryterarens frågor, kallats till en intervju och förberett dig för att kunna ge dem det bästa möjliga intrycket. Efter intervjun blir det tyst. Tiden går­­ – du har blivit ghostad. Men varför?

Alexandra Sjöberg, jobbsökarexpert på Arbetsförmedlingen.

 – Det kan finnas många olika anledningar. Till exempel att platsen redan har tillsatts genom en känd kandidat, att de har fått ett stort antal ansökningar och inte hinner med eller att de inte har i sin rekryteringsprocess att svara alla sökande, säger Alexandra Sjöberg, jobbsökarexpert på Arbetsförmedlingen. 

 I en annan undersökning av Linkedin där respondenterna var HR-specialister och rekryteringschefer i Sverige uppgav 75 procent att rekryterare inte alltid har tid att svara på alla ansökningar.

Malin Nordh Hellström, rekryteringskonsult.

– Många rekryterare är överbelastade, de jobbar med för många uppdrag parallellt och de prioriterar tyvärr fel. Sedan tror jag att det finns de som tycker att det är obekvämt att ge negativa besked. Man drar sig från det för att man tycker det är jobbigt. Som närmsta chef måste man utbilda eller coacha hur man ger konstruktiv feedback, säger Malin Nordh Hellström, rekryteringskonsult och grundare av Reperio Search.

Att inte få någon återkoppling i en rekryteringsprocess är jobbigt, men det kan även skada arbetsgivarens varumärke.

– Ghosting är ett stort problem och det skadar ryktet i rekryteringsbranschen, varumärket för arbetsgivaren och kandidatupplevelsen. En av de viktigaste sakerna i vårt jobb är att återkoppla och att hålla en kontinuerlig dialog, säger Malin Nordh Hellström.

Text: Carolina Högling

Vad är ghosting?

Ordet ghosting används vanligen i datingsammanhang. Språktidningen skriver att det betyder att ”göra slut med någon genom att sluta ge ifrån sig livstecken”. Om man pratar om att bli ghostad i rekryteringssammanhang betyder det att inte få någon återkoppling från rekryteraren efter en inskickad ansökan eller intervju.