Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Sjukskrivna riskerar att hamna i kläm av nya regler

Korta tiden för att överklaga myndighetsbeslut från två månader till tre veckor. Det föreslår en utredning om socialförsäkringen. En mycket dålig idé anser TCO, som i sitt remissvar menar att det är de sjukskrivna som hamnar i kläm.
Lina Björk Publicerad
Jessica Gow, Christine Olsson/TT
TCO är oroliga för är att människor inte kommer att överklaga felaktiga beslut. Jessica Gow, Christine Olsson/TT

I ett nytt betänkande om socialförsäkringen lämnas en rad förslag om hur man ska få till en större rättssäkerhet och snabbare handläggning. Ett av förslagen handlar om att korta tiden för att överklaga myndighetsbeslut från två månader till tre veckor.

En alldeles för kort tid anser Tjänstemännens Centralorganisation, TCO, som i sitt remissvar, tillsammans med Unionen, pekar på risken att människor kommer att gå miste om en prövning i domstol, då de inkommer med överklaganden för sent. Eller att de väljer att inte överklaga alls då tiden är för knapp.

– Vi är oroliga för är att folk inte kommer att överklaga felaktiga beslut. Eller så lämnar man in ett överklagande som sedan måste kompletteras, vilket kan leda till att människor slentrianmässigt börjar överklaga för att inte missa tidsgränsen, säger Mikael Dubois, som är utredare i välfärdsfrågor på TCO.

Ett slentrianmässigt överklagande av myndighetsbeslut riskerar dessutom att leda till ökade kostnader för domstolarna i både tid och resurser.

Som skäl att korta tidsfristen för överklaganden till tre veckor skriver utredningen bland annat att en majoritet av de överklaganden som i dag kommer in, gör det efter cirka 35 dagar från beslut. Samtidigt är den genomsnittliga tiden för överklagan 7,4 veckor, vilket tyder på att en hel del människor behöver mer tid på sig.

Som sjukskriven är du också beroende av hur Försäkringskassan eller sjukvården agerar tidsmässigt. Om du behöver hjälp att ta del av exempelvis komplex medicinsk information kan enbart det ta några veckor i anspråk av överklagandefristen.

– Dels måste man inse vad ett beslut handlar om. Dels ska du samla ihop dig tillräckligt för att gå vidare, och sedan få så mycket på fötterna för att kunna överklaga. Jag föreställer mig att det kan vara svårt att göra på egen hand. Du kanske måste prata med din läkare eller din handläggare på Försäkringskassan, för att få dig en bild av läget och vad besluten grundar sig på. Till det krävs rimliga tidsgränser, säger Mikael Dubois. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Rättsliga brister i 6 av 10 återkrav från Försäkringskassan

Mer än hälften av Försäkringskassans återkrav av sjukpenning och föräldrapenning har rättsliga brister. Det visar en granskning från Inspektionen för socialförsäkringen. Nu kräver även Riksrevisionen att myndigheten förbättrar sin handläggning.
Lina Björk Publicerad 26 februari 2026, kl 09:31
Försäkringskassans felaktiga återkrav
I 59 procent av återkraven för sjukpenning och föräldrapenning har Försäkringskassan gjort bristfälliga bedömningar. Enligt Sofie Cederstrand på ISF kan innebära att människor har tvingats betala tillbaka pengar trots att de inte gjort fel. Foto: Jessica Gow/TT/ISF

Om Försäkringskassan upptäcker att en ersättning har betalats ut felaktigt kan du tvingas betala tillbaka pengar. Förra året skickade myndigheten ut ett återkrav till drygt 14 000 personer och krävde tillbaka sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Men många av återkraven har visat sig innehålla fel i handläggningen. När inspektionen för socialförsäkringen (ISF) granskade slumpmässigt utvalda ärenden inom sjukpenning och föräldrapenning hade 59 procent av dem rättsliga brister. 

– Vi ser brister i både enkla och komplexa ärenden. Det är såklart allvarligt både för den enskilda som riskerar att få ett återkrav den inte skulle haft och för den rättsliga kvaliteten i handläggningen, säger Sofie Cedstrand, enhetschef på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Riksrevisionen kritiserar Försäkringskassans återkrav

Enligt Försäkringskassan själva beror många felaktiga utbetalningar på att den som fått pengar inte anmält ändrade förhållanden, exempelvis högre eller lägre lön. I en granskning från Riksrevisionen konststateras att myndigheten måste bli bättre på att informera om anmälningsskyldigheten och att ge extra stöd till försäkrade med särskilda behov. Trots att myndigheten kan hämta relevant information både från interna och externa källor, bygger handläggningen på att den som får ersättning själv går in och gör förändringar, vilket ökar risken för återkrav. 
 

Det här gör Riksrevisionen

  • Granskar hur staten använder skattepengar för att säkerställa effektivitet och laglighet.
  • Reviderar myndigheternas räkenskaper varje år, ungefär som en extern revisor.
  • Genomför effektivitetsgranskningar för att se om statliga insatser fungerar som avsett.
  • Rapporterar direkt till riksdagen, inte regeringen, för att garantera oberoende.
  • Följer upp att staten följer lagar och regler i sin ekonomiska styrning.

Källa: Riksrevisionen

Regeringen kräver fler kontroller för att minska felaktiga utbetalningar

Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att öka kontrollerna för att felaktiga utbetalningar ska bli färre och återkraven minska. Det har man delvis lyckats med. Antalet återkrav var något färre i år än tidigare, däremot har antalet polisanmälningar ökat. Men om felen som Försäkringskassan gör skulle bero på fler kontrollärenden kan Sofie Cederstrand inte uttala sig om. 

– Nej, vi har inte gjort någon analys av kopplingen mellan antalet återkrav och bristerna i dem. Det vi ser är att lagstiftningen kring socialförsäkringen är komplex och handläggarna behöver stöd. 

Antalet polisanmälningar
Försäkringskassan polisanmäler fler personer än någonsin.

Kritik mot otydliga beslut i återkravsärenden

Det ISF främst kritiserar efter sin granskning är dels hur Försäkringskassan motiverar sina beslut. Det är svårt för en person som får ett återkrav att förstå varför och därmed överklaga.  Dels måste myndigheten bli bättre på att tillämpa reglerna för när en person borde ha insett att utbetalningen var felaktig, och där det finns särskilda skäl, låta bli att kräva tillbaka pengar. 

Vad behöver Försäkringskassan för att förbättra sin handläggning? 

– Tydligt och konkret stöd i handläggningen och hur man motiverar sina beslut så att de bli begripliga. Men också utbildning i svåra bedömningar, säger Sofie Cedstrand.

Enligt Försäkringskassan pågår ett förbättringsarbete för att göra försäkringen rättssäker. 

– ISF har upptäckt brister i hanteringen av sjukpenning och föräldrapenning, det är alltså inte några felaktiga beslut som har hittats. Det är givetvis inte bra att det finns brister och vi jobbar sedan tidigare med att åtgärda detta. Vi tittar bland annat på hur vi jobbar med eftergift, beviskrav och intern organisering och stöd, säger Johanna Gréen, pressekreterare på Försäkringskassan.