Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Obefogad oro gav sämre rättssäkerhet

Regeringen lade ner socialförsäkringsnämnderna med motiveringen att de utgjorde ett hot mot rättssäkerheten. En ny rapport från ISF visar att antagandet var fel.
– Den politiska majoriteten i nämnderna hade ingen betydelse för besluten om ersättning, säger projektledaren Nina Granqvist.
Ola Rennstam Publicerad 11 juni 2014, kl 13:28

2008 lade den borgerliga regeringen ner landets socialförsäkringsnämnder, som då hade funnits i 20 år. Nämndernas uppgift var att besluta om tunga och svåra ärenden som bland annat sjuk- och aktivitetsersättning, det som tidigare kallades förtidspension. Nämnderna bestod av ledamöter som utsetts av de politiska partierna och av arbetsmarknadens parter.

Ett av huvudskälen till avvecklingen var att öka rättssäkerheten.
– Regeringens farhågor var att nämndernas politiska sammansättning påverkade besluten i nämnderna och att ovidkommande faktorer fördes in i bedömningen av ärendena, säger Nina Granqvist på ISF, Inspektionen för socialförsäkringen.
Ett annat skäl till avvecklingen var att öka effektiviteten i beslutsprocessen.  Avskaffandet av nämnderna skedde snabbt och utan utredning. I dag fattas besluten i stället av en tjänsteman vid Försäkringskassan.

ISF har nu utrett om den politiska majoriteten i nämnderna verkligen hade någon betydelse för besluten. Utredarna har gått igenom ett jättematerial – under nämndernas 20-åriga existens beslutade de om närmare 900 000 ärenden.
Rapportens slutsats är att den politiska sammansättningen inte hade någon påverkan på nämndernas beslut. Tvärtemot vad regeringen antog fanns det alltså inga skillnader mellan nämnder med olika politisk majoritet.
– Rättssäkerheten var aldrig hotad, det fanns inte fog för regeringens oro.  Avvecklingen ska snarare ses som ett sätt att effektivisera resurser och tid i handläggningen, säger Nina Granqvist, som varit projektledare för studien.

Enligt rapportförfattarna hade socialförsäkringsnämnderna en legitimitet genom sitt lekmannainflytande som i sin tur hade betydelse för just rättssäkerheten i samhället.
– Nämndernas ledamöter skulle inte driva sina partipolitiska intressen utan vara ”allmänhetens företrädare” som skulle garantera insyn och öppenhet i beslutsfattandet. Den typen av inslag saknas i Försäkringskassans beslutsfattande i dag, säger Nina Granqvist.

Att besluten numera fattas av en tjänsteman vid Försäkringskassan har lett till mindre insyn och dokumentation kring beslutsunderlaget.
– I dag handläggs ärendena av två tjänstemän, en föredragande och en beslutande. Ofta sitter de i samma korridor och det utväxlas information kollegor emellan som aldrig dokumenteras. Lite tillspetsat kan man säga att rättssäkerheten och öppenheten var bättre i det gamla systemet där tjänstemännen tvingades skriva promemorior till ledamöterna i nämnden, säger ISF:s generaldirektör Per Molander.

Studien har inte tittat på om det nya beslutsförfarandet blivit mer effektivt.

Socialförsäkring

Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars

Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
David Österberg Publicerad 11 mars 2024, kl 06:00
Till vänster en flicka med termometer i munnen, till höger en snorig pojke som vårdas av sin pappa.
Vabruari är en myt. Nu är det mars som är den värsta månaden för smittor och VAB, enligt Bliwa. Foto: Colourbox/Christine Olsson/TT.

Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.

Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag. 

– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.

Handtvätt bra mot vinterkräksjuka

Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.

– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.

8 miljoner vab-dagar per år

  • Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
  • Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
  • Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder.