2008 lade den borgerliga regeringen ner landets socialförsäkringsnämnder, som då hade funnits i 20 år. Nämndernas uppgift var att besluta om tunga och svåra ärenden som bland annat sjuk- och aktivitetsersättning, det som tidigare kallades förtidspension. Nämnderna bestod av ledamöter som utsetts av de politiska partierna och av arbetsmarknadens parter.
Ett av huvudskälen till avvecklingen var att öka rättssäkerheten.
– Regeringens farhågor var att nämndernas politiska sammansättning påverkade besluten i nämnderna och att ovidkommande faktorer fördes in i bedömningen av ärendena, säger Nina Granqvist på ISF, Inspektionen för socialförsäkringen.
Ett annat skäl till avvecklingen var att öka effektiviteten i beslutsprocessen. Avskaffandet av nämnderna skedde snabbt och utan utredning. I dag fattas besluten i stället av en tjänsteman vid Försäkringskassan.
ISF har nu utrett om den politiska majoriteten i nämnderna verkligen hade någon betydelse för besluten. Utredarna har gått igenom ett jättematerial – under nämndernas 20-åriga existens beslutade de om närmare 900 000 ärenden.
Rapportens slutsats är att den politiska sammansättningen inte hade någon påverkan på nämndernas beslut. Tvärtemot vad regeringen antog fanns det alltså inga skillnader mellan nämnder med olika politisk majoritet.
– Rättssäkerheten var aldrig hotad, det fanns inte fog för regeringens oro. Avvecklingen ska snarare ses som ett sätt att effektivisera resurser och tid i handläggningen, säger Nina Granqvist, som varit projektledare för studien.
Enligt rapportförfattarna hade socialförsäkringsnämnderna en legitimitet genom sitt lekmannainflytande som i sin tur hade betydelse för just rättssäkerheten i samhället.
– Nämndernas ledamöter skulle inte driva sina partipolitiska intressen utan vara ”allmänhetens företrädare” som skulle garantera insyn och öppenhet i beslutsfattandet. Den typen av inslag saknas i Försäkringskassans beslutsfattande i dag, säger Nina Granqvist.
Att besluten numera fattas av en tjänsteman vid Försäkringskassan har lett till mindre insyn och dokumentation kring beslutsunderlaget.
– I dag handläggs ärendena av två tjänstemän, en föredragande och en beslutande. Ofta sitter de i samma korridor och det utväxlas information kollegor emellan som aldrig dokumenteras. Lite tillspetsat kan man säga att rättssäkerheten och öppenheten var bättre i det gamla systemet där tjänstemännen tvingades skriva promemorior till ledamöterna i nämnden, säger ISF:s generaldirektör Per Molander.
Studien har inte tittat på om det nya beslutsförfarandet blivit mer effektivt.
