Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har i en ny rapport undersökt de ekonomiska förutsättningarna för personer med hel sjukersättning. Resultatet visar att en tredjedel har låg ekonomisk standard. 

Vi har träffat Carina Jonsson och Eva Riheim som båda kämpar med att få pengarna att räcka till. Artikeln väckte reaktioner. Här är några av dem: 

”Låg ekonomisk standard? Snarare stor fattigdom.”

”Har sjukersättning och när sonen nästa år inte får omvårdnadsbidrag så kommer det bli kämpigt då jag redan lever på 13 300. Jag vågar inte söka bostadstillägg då jag är livrädd att nåt ska bli fel trots att alla mina inkomster kommer från Försäkringskassan och jag blir återbetalningsskyldig.”

”Det är tur att jag har en man som arbetar och tjänar pengar. Jag har 13 000 kronor i månaden, vet jag inte hur jag skulle klarat att leva bara på den ersättningen. ”

”Sjukersättningen är så låg, så jag varje månad får vrida och vända på varje krona. Händer något extra, typ att jag måsta gå till tandläkaren så rasar allt.”

”Jag minns så väl orden från min handläggare på Försäkringskassan då det blev klart med min sjukersättning. Hon sa:  Du kommer inte kunna leva på det där.”

En annan bild: ”Det går bra att leva på sjukersättningen”

”Jag har lägsta sjukersättningen på 100 procent men jag klarat mig, jag kan äta alla dagar, jag kan köpa lite kläder varje månad och jag kan spara en slant varje månad, visst jag måste ju tänka mig för men det går runt. ”

”Jag tycker det går bra att leva på sjukersättning, har tillräckligt med pengar. jag har inga jättedyra ovanliga kostnader. men däremot borde det vara lättare för många sjuka att få det beviljat.”

”Min kusin som bor i ett annat land har sjukersättning och fick beviljat att ha sysselsättning en viss procent ideellt.”

Försäkringskassan har i en så kallad hemställan till regeringen lämnat förslag om lagändringar för rapporteringen av vab –  vård av barn.

I dag ska arbetsgivare skicka in anställdas frånvaro för vab i arbetsgivardeklarationer till Skatteverket. Det började gälla första januari förra året. 

Nu vill Försäkringskassan i stället att arbetsgivare rapporterar direkt till Försäkringskassan. 

På så sätt kan myndigheten omedelbart kontrollera om frånvaron stämmer. Något som man tror ska hindra bidragsbrott, och felaktiga utbetalningar.

Vanligaste felet: lön och vab samtidigt

Enligt Försäkringskassan är den vanligaste orsaken bakom en felaktig utbetalning att föräldern arbetat med lön och samtidigt begär ersättning för vård av barn.

– Omläggningen ska ses som ett första steg mot att förvalta socialförsäkringen på ett sätt som gör att våra utbetalningar blir korrekta från början istället för att som idag försöka upptäcka felaktigheter när pengarna redan betalats ut, säger Nils Öberg, generaldirektör, Försäkringskassan i ett pressmeddelande.

Försäkringskassan: “Färre ska fastna i skulder vid återkrav”

Stämmer uppgifterna betalas ersättningen ut. 

Annars kommer Försäkringskassan begära in kompletterande uppgifter från föräldern. 

Om man inte skickar in dem, betalas inget ut.

Försäkringskassan kan även i dag kontrollera felaktiga utbetalningar, men först i efterhand.

– Att som idag göra omfattande efterhandskontroller och ställa återkrav när pengarna redan betalats ut felaktigt är både ineffektivt och dyrt. Med denna förändring kommer kostnaderna för föräldraförsäkringen att minska väsentligt och vi kommer att kunna lägga mer kraft på vår försäkringsverksamhet. Dessutom kommer färre föräldrar att fastna i skulder när de blir återbetalningsskyldiga, vare sig det beror på medvetna fel, misstag eller rent slarv, säger Nils Öberg i pressmeddelandet.

Om Försäkringskassan upptäcker att en ersättning har betalats ut felaktigt kan du tvingas betala tillbaka pengar. Förra året skickade myndigheten ut ett återkrav till drygt 14 000 personer och krävde tillbaka sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Men många av återkraven har visat sig innehålla fel i handläggningen. När inspektionen för socialförsäkringen (ISF) granskade slumpmässigt utvalda ärenden inom sjukpenning och föräldrapenning hade 59 procent av dem rättsliga brister. 

– Vi ser brister i både enkla och komplexa ärenden. Det är såklart allvarligt både för den enskilda som riskerar att få ett återkrav den inte skulle haft och för den rättsliga kvaliteten i handläggningen, säger Sofie Cedstrand, enhetschef på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Riksrevisionen kritiserar Försäkringskassans återkrav

Enligt Försäkringskassan själva beror många felaktiga utbetalningar på att den som fått pengar inte anmält ändrade förhållanden, exempelvis högre eller lägre lön. I en granskning från Riksrevisionen konststateras att myndigheten måste bli bättre på att informera om anmälningsskyldigheten och att ge extra stöd till försäkrade med särskilda behov. Trots att myndigheten kan hämta relevant information både från interna och externa källor, bygger handläggningen på att den som får ersättning själv går in och gör förändringar, vilket ökar risken för återkrav. 
 

Regeringen kräver fler kontroller för att minska felaktiga utbetalningar

Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att öka kontrollerna för att felaktiga utbetalningar ska bli färre och återkraven minska. Det har man delvis lyckats med. Antalet återkrav var något färre i år än tidigare, däremot har antalet polisanmälningar ökat. Men om felen som Försäkringskassan gör skulle bero på fler kontrollärenden kan Sofie Cederstrand inte uttala sig om. 

– Nej, vi har inte gjort någon analys av kopplingen mellan antalet återkrav och bristerna i dem. Det vi ser är att lagstiftningen kring socialförsäkringen är komplex och handläggarna behöver stöd. 

Kritik mot otydliga beslut i återkravsärenden

Det ISF främst kritiserar efter sin granskning är dels hur Försäkringskassan motiverar sina beslut. Det är svårt för en person som får ett återkrav att förstå varför och därmed överklaga.  Dels måste myndigheten bli bättre på att tillämpa reglerna för när en person borde ha insett att utbetalningen var felaktig, och där det finns särskilda skäl, låta bli att kräva tillbaka pengar. 

Vad behöver Försäkringskassan för att förbättra sin handläggning? 

– Tydligt och konkret stöd i handläggningen och hur man motiverar sina beslut så att de bli begripliga. Men också utbildning i svåra bedömningar, säger Sofie Cedstrand.

Enligt Försäkringskassan pågår ett förbättringsarbete för att göra försäkringen rättssäker. 

– ISF har upptäckt brister i hanteringen av sjukpenning och föräldrapenning, det är alltså inte några felaktiga beslut som har hittats. Det är givetvis inte bra att det finns brister och vi jobbar sedan tidigare med att åtgärda detta. Vi tittar bland annat på hur vi jobbar med eftergift, beviskrav och intern organisering och stöd, säger Johanna Gréen, pressekreterare på Försäkringskassan.