Det kan vara svårt att komma ihåg exakt vilken dag barnet varit sjuk, om det går för lång tid mellan vab-dagen och dagen man ansöker om ersättning. Att ta fel på sjukdag är ett av de vanligaste felen Försäkringskassan ser i sin statistik för ersättningar. Riksdagen har därför beslutat att ändra reglerna. I stället för de 90 dagar du har på dig att skicka in en anmälan om ersättning, kommer du från och med 1 april endast ha 30 dagar på dig. 

Undantag från 30-dagarsregeln

Samma tidsspann gäller för den som ansöker om 10 dagars ersättning vid ett barns födelse eller som ansökt om kontaktdagar, exempelvis varit med i barnens förskola eller skola. Om du ansöker om sorgedagar efter att du mist ett barn gäller inte 30-dagars regeln. Där finns fortfarande ingen tidsgräns alls.  Undantag gäller också för föräldrar som vabbar ett allvarligt sjukt barn. 

Vab över månadsskiftet – två olika regler kan gälla

Skulle ditt barn vara sjuk i skarven kan det bli så att du behöver ta hänsyn till två olika regler. Dagarna i mars 2026 har man 90 dagar på sig att ansöka om. Dagarna i april har man 30 dagar på sig att ansöka. 

Skulle du glömma att ansöka i tid har du inte rätt till ersättning. I undantagsfall kan du få pengar, men då ska du exempelvis varit så allvarligt sjuk eller skadad att du inte haft möjlighet att söka i tid. 

Felaktig vab-ersättning kan leda till sanktionsavgift

Från och med 1 juli kan den som fått fel utbetalning från socialförsäkringen straffas med en bidragsspärr och en sanktionsavgift. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss. 
I förslaget får Försäkringskassan och Pensionmyndigheten till uppgift att besluta om en sanktionsavgift för den som lämnat felaktiga uppgifter eller begärt för stora belopp.

Om man tar hand om en närstående som är svårt sjuk kan man få ersättning från Försäkringskassan. För att få pengar krävs bland annat att man inte har kunnat jobba och att ens närstående är så sjuk att det finns risk att hon eller han inte överlever. Risken ska finnas inom den närmaste tiden. 

Förra året fick 17 000 personer närståendepenning. Det är den högsta noteringen någonsin, enligt siffror från Försäkringskassan. Majoriteten av mottagarna, 72 procent, är kvinnor.

– Det är många fler kvinnor än män som använder närståendepenning. Att fler kvinnor än män är mottagare av ersättning för att ta hand om en närstående är något vi ser även i andra delar av socialförsäkringen, säger Peter Abrahamsson, analytiker på Försäkringskassan.

Fler kan ha rätt till ersättning

Totalt betalade Försäkringskassan ut 210 miljoner kronor i ersättning. I snitt fick varje mottagare ersättning för 11 dagar. Många känner dock inte till att närståendepenning finns, enligt Försäkringskassan.

– Vi tror att det finns många som inte känner till att den här ersättningen finns och som skulle kunna ha rätt till den. Så om man avstår arbete för att stötta en närstående som har ett livshotande tillstånd kan man ansöka, säger Maria Byrgren verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.

Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag. 

– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.

Handtvätt bra mot vinterkräksjuka

Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.

– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.