Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Familjeveckan: Arbetsgivare kritiska till mer ledighet

Familjeveckan är en dålig idé. Den gör det svårare för arbetsgivare att planera verksamheten och leder till färre arbetade timmar, enligt flera remissvar. Men fackförbunden är positiva.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Varje förälder med barn mellan fyra och 16 år ska få fem dagar att använda för att vara ledig från jobbet. Colourbox

Familjeveckan ska göra det enklare för föräldrar att kombinera jobb och familjeliv och minska deltidsarbetet. Varje förälder med barn mellan fyra och 16 år ska, när veckan är fullt utbyggd, få fem dagar att använda för att vara ledig från jobbet. Ledigheten får tas ut när förskolan eller skolan är stängd, exempelvis vid lov eller studiedagar.

Regeringen anser att familjeveckan underlättar för föräldrar, ger barnen bättre uppväxtvillkor och ökar jämlikheten. Men alla håller inte med. Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget i sitt remissvar. Organisationen anser att föräldraledigheten ska koncentreras till när barnen är små. En förlängd och spridd ledighet försvårar arbetsgivarnas planering, enligt Svenskt Näringsliv.

Läs mer Debatt: Skrota idén om familjevecka

Organisationen anser inte heller att familjeveckan främjar föräldrarnas arbetande. Sverige behöver fler, inte färre, arbetade timmar, enligt remissvaret.  

Den bilden delas av organisationen Företagarna. I remissvaret står att familjeveckan förstärker Sveriges kompetensbrist och att kostnaden inte motiveras av effekten. Företagarna tycker också att det är fel att socialförsäkringen används för att åtgärda bristande jämlikhet ”för arbetande föräldrar vars arbetsvillkor varierar.”.

Familjeveckan får också kritik från forskarhåll. IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, tror inte att den kommer att leda till ökad jämlikhet eller minskat deltidsarbete för kvinnor. IFAU anser inte heller att det framgår på vilket sätt familjeveckan leder till förbättrade uppväxtvillkor för barn.

Fackförbunden är positivare

Tjänstemannaorganisationen TCO, där Unionen ingår, skriver att det finns ett stort behov av en reform som underlättar livspusslet. Organisationen tycker också att det är bra att dagarna är individuella eftersom det gynnar ett jämställt föräldraskap. TCO anser dock att dagarna borde utgå per barn och inte per förälder så att föräldrar med många barn får flera dagar. Enligt TCO är det stressigare att ha många barn än att ha ett.

Även Landsorganisationen LO gillar familjeveckan. Organisationen anser att den gör det lättare att kombinera arbete och familj. Enligt LO har deras medlemmar ofta litet inflytande över sina arbetstider och har svårare att spara föräldradagar än andra föräldrar.

Många utvecklingssamtal kvar

Akademikernas centralorganisation, Saco, tillstyrker också förslaget. Familjeveckan underlättar för föräldrar, särskilt för ensamstående. Organisationen tycker att det är särskilt positivt att även föräldrar till barn som fyllt åtta kan ta ledigt eftersom barnen har många skolår ”och därmed även många utvecklingssamtal, kvar”.

Familjeveckan ska införas i omgångar från den 1 april nästa år. I ett första steg får varje förälder mellan en och tre lediga dagar, beroende på hur svensk ekonomi påverkas av coronakrisen. Fullt utbyggd ska den ge fem lediga dagar åt varje förälder. Ersättningen ska beräknas på samma sätt som vid vård av barn, vab.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Rättsliga brister i 6 av 10 återkrav från Försäkringskassan

Mer än hälften av Försäkringskassans återkrav av sjukpenning och föräldrapenning har rättsliga brister. Det visar en granskning från Inspektionen för socialförsäkringen. Nu kräver även Riksrevisionen att myndigheten förbättrar sin handläggning.
Lina Björk Publicerad 26 februari 2026, kl 09:31
Försäkringskassans felaktiga återkrav
I 59 procent av återkraven för sjukpenning och föräldrapenning har Försäkringskassan gjort bristfälliga bedömningar. Enligt Sofie Cederstrand på ISF kan innebära att människor har tvingats betala tillbaka pengar trots att de inte gjort fel. Foto: Jessica Gow/TT/ISF

Om Försäkringskassan upptäcker att en ersättning har betalats ut felaktigt kan du tvingas betala tillbaka pengar. Förra året skickade myndigheten ut ett återkrav till drygt 14 000 personer och krävde tillbaka sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Men många av återkraven har visat sig innehålla fel i handläggningen. När inspektionen för socialförsäkringen (ISF) granskade slumpmässigt utvalda ärenden inom sjukpenning och föräldrapenning hade 59 procent av dem rättsliga brister. 

– Vi ser brister i både enkla och komplexa ärenden. Det är såklart allvarligt både för den enskilda som riskerar att få ett återkrav den inte skulle haft och för den rättsliga kvaliteten i handläggningen, säger Sofie Cedstrand, enhetschef på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Riksrevisionen kritiserar Försäkringskassans återkrav

Enligt Försäkringskassan själva beror många felaktiga utbetalningar på att den som fått pengar inte anmält ändrade förhållanden, exempelvis högre eller lägre lön. I en granskning från Riksrevisionen konststateras att myndigheten måste bli bättre på att informera om anmälningsskyldigheten och att ge extra stöd till försäkrade med särskilda behov. Trots att myndigheten kan hämta relevant information både från interna och externa källor, bygger handläggningen på att den som får ersättning själv går in och gör förändringar, vilket ökar risken för återkrav. 
 

Det här gör Riksrevisionen

  • Granskar hur staten använder skattepengar för att säkerställa effektivitet och laglighet.
  • Reviderar myndigheternas räkenskaper varje år, ungefär som en extern revisor.
  • Genomför effektivitetsgranskningar för att se om statliga insatser fungerar som avsett.
  • Rapporterar direkt till riksdagen, inte regeringen, för att garantera oberoende.
  • Följer upp att staten följer lagar och regler i sin ekonomiska styrning.

Källa: Riksrevisionen

Regeringen kräver fler kontroller för att minska felaktiga utbetalningar

Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att öka kontrollerna för att felaktiga utbetalningar ska bli färre och återkraven minska. Det har man delvis lyckats med. Antalet återkrav var något färre i år än tidigare, däremot har antalet polisanmälningar ökat. Men om felen som Försäkringskassan gör skulle bero på fler kontrollärenden kan Sofie Cederstrand inte uttala sig om. 

– Nej, vi har inte gjort någon analys av kopplingen mellan antalet återkrav och bristerna i dem. Det vi ser är att lagstiftningen kring socialförsäkringen är komplex och handläggarna behöver stöd. 

Antalet polisanmälningar
Försäkringskassan polisanmäler fler personer än någonsin.

Kritik mot otydliga beslut i återkravsärenden

Det ISF främst kritiserar efter sin granskning är dels hur Försäkringskassan motiverar sina beslut. Det är svårt för en person som får ett återkrav att förstå varför och därmed överklaga.  Dels måste myndigheten bli bättre på att tillämpa reglerna för när en person borde ha insett att utbetalningen var felaktig, och där det finns särskilda skäl, låta bli att kräva tillbaka pengar. 

Vad behöver Försäkringskassan för att förbättra sin handläggning? 

– Tydligt och konkret stöd i handläggningen och hur man motiverar sina beslut så att de bli begripliga. Men också utbildning i svåra bedömningar, säger Sofie Cedstrand.

Enligt Försäkringskassan pågår ett förbättringsarbete för att göra försäkringen rättssäker. 

– ISF har upptäckt brister i hanteringen av sjukpenning och föräldrapenning, det är alltså inte några felaktiga beslut som har hittats. Det är givetvis inte bra att det finns brister och vi jobbar sedan tidigare med att åtgärda detta. Vi tittar bland annat på hur vi jobbar med eftergift, beviskrav och intern organisering och stöd, säger Johanna Gréen, pressekreterare på Försäkringskassan.