Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

”Snedrekryteringen av ingenjörer går att påverka”

Ellen Broström blev ingenjör för att hon var fascinerad av matematik, teknik och ledarskap. Jämställdheten inom yrket var inget som hon hade funderat över när hon gjorde sitt val. Men väl på utbildningen reflekterade hon över att det var så många fler killar än tjejer som läste teknik.
Niklas Hallstedt Publicerad 9 oktober 2020, kl 07:50
Privat
"Har man en ingenjörs verktygslåda kan man ha stor variation av arbeten genom sin karriär. Samtidigt blir man tränad problemlösare och har möjlighet att bidra till en bättre värld", säger Ellen Broström. Privat

Det var just en sådan erfarenhet som hade lett till att organisationen Womengineer hade bildats 2008. Under en föreläsning på KTH hade två kvinnliga studenter, Emelie Emanuelsson och Marie Ideström, slagits av att det var väldigt få kvinnor i salen.

När Ellen Broström kom i kontakt med Womengineer under första studieåret insåg hon att det går att påverka snedrekryteringen. Engagemanget i organisationen ledde till att hon i dag sitter i dess styrelse.

När Womengineer drog igång sin verksamhet var 28 procent av de nya ingenjörerna kvinnor, 2019 hade andelen ökat till 35 procent. Och antalet kvinnor som blir ingenjörer ökar i än högre grad, från 947 personer 2008 till cirka 1 555 i fjol.

Målet är att det om tio år ska utexamineras lika många kvinnliga som manliga civilingenjörer.

Hur lyckas man med det?
– I årskurs fem i grundskolan är flickornas och pojkarnas teknikintresse lika stort, det är därefter som skillnaden mellan könen uppstår. Därför inriktar sig Womengineer främst på flickor och unga kvinnor mellan 11 och 19 år. Ett arbete har varit IGE-dagarna – Introduce a Girl to Engineering – där tjejer har fått besöka ingenjörsföretag.

– Det påverkar dem. Efter en sådan dag tycker 80 procent av dem att ingenjörsyrket är mer spännande än de tyckte tidigare. Många flickor känner tvivel på att de skulle klara utbildningen till civilingenjör. Men det finns egentligen inga tvivel om att de skulle klara det, särskilt som tjejer har bättre betyg än killar i matematik, säger Ellen Broström.

Är kvinnliga ingenjörer annorlunda än sina manliga kollegor?
– Jag anser inte riktigt att man kan dra den slutsatsen. För att få fram de bästa lösningarna behövs båda perspektiven. Ett praktexempel är krockkudden. Från början var den designad för att passa män, vilket ledde till att fler kvinnor än män skadades. Det krävdes ett kvinnligt perspektiv för att se den saken.

I den ingenjörsbrist som råder har kvinnliga ingenjörer som tar steget ut på arbetsmarknaden möjlighet att påverka.

– De företag som lyckas rekrytera kvinnor är de som inte bara har värderingar på papper, utan agerar efter dem. De kvinnor som kommer på anställningsintervjuer nu vet vad de ska fråga.

För Ellen Broström innebar också mötet med Womengineer att hon fick upp ögonen för de möjligheter som yrket faktiskt innebär.

– Tidigare hade jag svårt att förstå vad en ingenjör gör. Nu vet jag hur mycket jag kan använda mina ingenjörskunskaper till. Har man en ingenjörs verktygslåda kan man ha stor variation av arbeten genom sin karriär. Samtidigt blir man tränad problemlösare och har möjlighet att bidra till en bättre värld.

I dag jobbar Ellen Broström på det internationella teknikkonsultföretaget Accenture. Mycket i hennes arbete handlar om innovation, berättar hon. Exempelvis hur man kan minska klimatavtrycket från textilindustrin.

Womengineer vill ju också lyfta fram kvinnliga förebilder för kommande generationer av ingenjörer.

Är du själv en förebild?
– Ja, jag tycker att jag är modig som gör det jag tror på, jag står för mina värderingar och sträcker gärna ut en hand för att hjälpa någon annan att ta sig mot sina drömmar. Det gör mig till en förebild, säger Ellen Broström.

Läs mer: "Bland ingenjörer i min ålder finns massa klimatförnekare"

Läs mer: Ingenjörer som hjälper barn att få tillgång till vatten

Womengineer

Womengineer föddes för drygt tio år sedan med syfte att få fler tjejer att söka teknikutbildningar. Målet är att varannan ingenjör som utexamineras ska vara kvinna. Ett sätt att nå dit är det årliga eventet IGEday, Introduce a Girl to Engineering Day, för att väcka teknikintresset hos tjejer mellan 13 och 19 år.

Läs mer om Womengineer

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström