Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Slog chefen med hammare – döms till fängelse

En 62-årig man har – mot sitt nekande - dömts till sex månaders fängelse sedan han slagit sin chef i huvudet med en hammare.
Ola Rennstam Publicerad
Colorbox
En hetsig jobbdiskussion ledde till att medarbetaren hämtade en hammare och attackerade sin chef. Colorbox

Det var den 8 november 2019 som den 62-åriga mannen bad om ett samtal med sin chef på ett kontor i centrala Göteborg. Samtalet gällde antalet kundmöten som mannen förväntades göra och samtalet blev snart hetsigt.

Efter ett tag lämnade han chefens rum, men återvände kort därpå, denna gång utrustad med en hammare. Där inne träffades chefen i huvudet med hammaren varpå flera medarbetare rusande dit. De övermannade sin upprörda kollega samt larmade ambulans och polis.

Mannen nekar till händelsen och hävdade att chefen fick hammaren i huvudet av en olyckshändelse. Han råkade bara ha verktyget med sig och menar att chefen missförstod situationen och försökte ta ifrån honom hammaren varpå den träffade huvudet.

Chefen har en helt annan bild av händelseförloppet. Enligt honom satt han vid sitt skrivbord när 62-åringen plötsligt rusade in i rummet och utan förvarning utdelade ett kraftfullt slag mot hans huvud. Först när han tittade upp såg han att det handlade om en hammare. Chefen försökte därpå ta ifrån medarbetaren verktyget och när han inte släppte började han ropa på hjälp.

Mot bakgrund av chefens avvärjningsskador på händer och armar samt vittnesmål från tre kollegor ansåg Göteborgs tingsrätt att chefens version var styrkt. 62-åringen, som avskedades efter händelsen, dömdes till 1,5 års fängelse för grov misshandel. Men nu har hovrätten för Västra Sverige gjort en annan bedömning av gärningen.

Att misshandeln skett med en hammare som riktats mot chefens huvud, att det skett överraskande och utan föregående provokation är visserligen försvårande omständigheter, konstaterar domstolen. Men enligt hovrätten har det varit fråga om ett kortvarigt händelseförlopp med impulsstyrt våld. 62-åringen har endast utdelat ett slag och skadorna som uppstod var ringa. Därför sänker domstolen nu straffet till sex månaders fängelse.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.