Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Privata vårdförsäkringar allt vanligare

Tidigare tecknades privata sjukvårdsförsäkringar oftast bara för personer på nyckelposter i företagen. Numera väljer man i stället att låta alla anställda omfattas av försäkringen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Jonas Ekströmer/TT
Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Jonas Ekströmer/TT

En av tio i yrkesverksam ålder, eller cirka 600 000 personer, har i dag en sjukvårdsförsäkring, visar statistik från branschorganisationen Svensk försäkring.

Försäkringen ger tillgång till snabb vård och vårdinformation vid sjukdom och skada. Oftast, i 75 procent av fallen, är det arbetsgivaren som betalar.

- Den här försäkringen har haft en kraftig ökning de senaste fem, tio åren. När den introducerades var det mest nyckelpersoner på företagen som fick den, numera köper de flesta arbetsgivare den till alla anställda oavsett vad de jobbar med, säger Kristina Ström Olsson, ansvarig för välfärdsfrågor på Svensk försäkring.

Inte bara företag köper vårdförsäkringar till sina anställda. Många köper och betalar dem också på egen hand. Det går det även att teckna vårdförsäkringar via somliga fackförbund. Unionen erbjuder till exempel försäkringen till egenföretagare som är medlemmar.

Utvecklingen för sjukvårdsförsäkringar har varit snabb. På bara två år har antalet personer som har en sådan vuxit med cirka 100 000.

- En anledning till att det blir fler som skaffar den kan vara att fler vet om att den finns och vad den kan bidra med. Många är nöjda med den, säger Kristina Ström Olsson.

- En annan orsak kan vara att man inte vågar lita på att man får det man behöver från det offentliga.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

Hårdare sjukregler stoppas – av Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna säger nej till att återinföra hårdare regler i sjukförsäkringen, rapporterar tidningen Arbetet. Skrotningen ingår som en del i budgetförhandlingarna, enligt SD.
Mats Thorén Publicerad 13 september 2024, kl 13:57
Regeringen avstår från hårdare sjukförsäkring: En utredning föreslog en bortre gräns efter 180 dagar för sjukpenning, men regeringen har beslutat att behålla nuvarande regler. Sverigedemokraterna bekräftar att förslaget inte kommer att lyftas igen.
Ingen förändring i sjukförsäkringen. Trots förslag om hårdare regler med en bortre gräns efter 180 dagar, har regeringen beslutat att behålla nuvarande sjukförsäkringsregler. Sverigedemokraterna säger att frågan inte kommer att tas upp igen. Foto: Johan Nilsson/TT.

En utredare föreslog före sommaren att regeringen bör återinföra en hårdare sjukförsäkring. Stridspunkten har varit idén om en bortre gräns efter 180 dagar. Då skulle, enligt förslaget, det den sjukes arbetsförmåga prövas mot hela arbetsmarknaden (mot ”normalt förekommande arbete”). Tar den sjuke inte ett sådant jobb skulle hen utförsäkras.

De nuvarande reglerna, som nu blir kvar, innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.

Ingen förändring i sjukförsäkringen

Men enligt SD blir det ingen förändring:

– Det kommer inte lyftas på agendan fler gånger utan vi är överens om att det är ingenting som vi ska gå fram med, säger Linda Lindberg, Sverigedemokraternas gruppledare till tidningen Arbetet

Många har opponerat sig mot regeringens utredning av sjukförsäkringen som kom i våras. Inte minst facken. Förslaget kommer att ”kasta ut sjuka i arbete”, sa Unionens ordförande Peter Hellberg till Kollega i juni.

 

Sjukförsäkring

”Sjuka kommer att kastas ut i arbete”

Ett sätt att få fler tillbaka i jobb – eller sämre möjligheter till rehabilitering? Meningarna är delade om förslagen till en striktare sjukförsäkring. Unionens ordförande Peter Hellberg är starkt kritisk till att regeringen kan komma att återinföra tuffare regler.
Lina Björk Publicerad 20 juni 2024, kl 06:01
till vänster Försäkringskassans flaggor, till höger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg
Om de nya förslagen går igenom kan det innebära att många sjuka inte hinner fullfölja sin rehabilitering, tror Unionens förbundsordförande Peter Hellberg. Foto: TT/Jessica Gow/Peter Jönsson

När du varit sjuk i 180 dagar räcker det inte att du är för sjuk för att klara ditt gamla jobb för att få fortsatt sjukpenning. Du måste vara för sjuk för att klara något jobb alls. Så såg en omdebatterad regel i sjukförsäkringen ut för några år sedan. Det fick orimliga konsekvenser, ansåg den rödgröna regeringen och mjukade upp regelverket. 

Nu vill nuvarande regerings utredare skrota lättnaderna och återgå till hårdare regler. Det har väckt reaktioner.

– Vi är oroliga att det här kommer att innebära att personer inte kommer att hinna fullfölja sin rehabilitering och kastas ut i arbetssökande när de fortfarande är sjuka, säger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.  

Matchas mot din egen yrkesgrupp

De nuvarande reglerna innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden. 

Den rödgröna regeringen gav för två år sedan en utredare i uppdrag att utvärdera hur förändringarna i sjukförsäkringens regelverk hade påverkat hur sjuka personer fullföljt sin rehabilitering och kommit tillbaka i arbete. 

Efter regeringsskiftet ändrades utredningens direktiv och en ny utredare tillsattes. Den nya utredaren kom fram till att personer stannar längre i sjukskrivning och att sjukförsäkringen dessutom har blivit betydligt dyrare. 

–  En sjukförsäkring ska vara en buffert i det akuta läget och en hjälp att komma tillbaka i arbete på sikt. Syftet med lättnaderna var att personer skulle få tid till rehabilitering och komma tillbaka till sitt ordinarie jobb, så att siffrorna visar att de kunnat vara sjukskrivna längre är inte förvånade utan förväntat, säger Peter Hellberg. 

Samhällskostnaderna blir större

Han menar att försäkringen visserligen har blivit dyrare de senaste åren, men att samhällskostnaderna för att gå tillbaka till de gamla reglerna blir större. 
–  Att en anställd får tid på sig att bli frisk tjänar personen, arbetsgivaren och samhället på. 

Finns det en inlåsningseffekt i försäkringen då personer fortsätter att vara sjukskrivna?

–  Jo, det kan det göra om parterna inte tar sitt rehabiliteringsansvar. Du som anställd måste göra din del, arbetsgivaren och Försäkringskassan måste göra sitt. En positiv sak i utredningen är att man pekar på att det krävs bättre förutsättningar för rehabilitering. Det står vi bakom till hundra procent. 

Den 2 april lämnade utredaren de nya förslagen till regeringen. De ska nu ut på remiss och exempelvis TCO, tjänstemännens centralorganisation, där Unionen ingår, ska tycka till om utredningen. 

Att få människor tillbaka i jobb efter en sjukskrivning är en nyckelfråga, anser Peter Hellberg. Men det kommer inte att ske genom hårdare regler. 

– En fungerande sjukförsäkring ska vara i samklang med ett gott arbetsmiljöarbete. Alla kan bli sjuka och då måste vi kunna lita på att vi får tid till rehabilitering. 

Sjukförsäkring det här gäller nu

Det är möjligt att få fortsatt sjukpenning efter dag 180 om övervägande skäl talar för att du kan återgå i arbete hos din arbetsgivare. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.

 

Sjukförsäkring det här vill utredaren förändra

Efter 180 dagar ska det inte längre räcka att vara för sjuk för att klara av sitt vanliga arbete. Din arbetsförmåga ska prövas mot hela arbetsmarknaden och om det finns jobb som du borde klara av ska sjukpenningen dras in. Försäkringskassan ska inte precisera inom vilken yrkesgrupp den sjukskrivne har arbetsförmåga, det räcker att hänvisa till ”normalt förekommande arbete”.


Utredningens förslag (som är fler än ovan) är nu ute på remiss och instanserna har till och med 1 juli på sig att svara.