Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Nya regler ska underlätta för sjukskrivna

Äldre ska inte prövas mot hela arbetsmarknaden och Försäkringskassan ska bli tydligare om vilka jobb den sjukskrivna ska klara av. Det föreslås i en ny utredning om sjukförsäkringen.
– Förslagen innebär en bättre chans att komma tillbaka till det arbete man är utbildad för, säger Mikael Bäckström, utredare på Unionen.
Lina Björk Publicerad
Johan Nilsson/TT
Enligt de nya förslaget ska Försäkringskassan precisera vilken yrkesgrupp den sjuka kan bli aktuell att återgå till om sjukpenningen dras in. Johan Nilsson/TT

Sjukförsäkringen har varit under lupp en längre tid och har från fackligt håll fått kritik för att vara både rättsosäker och otydlig. Regeringen beslöt sig därför för att se över regelverket och i förra veckan presenterades en rad förslag kring hur rätten till sjukpenning ska prövas.

Ett av förslagen är att förtydliga begreppet ”normalt förekommande arbete”. I dag kan handläggare slå fast att sjukskrivna kan klara av andra jobb än tidigare, efter en omprövning som sker efter 180 dagar. Den som kan klara av ett annat jobb nekas sjukpenning. Men vilka typer av jobb som den sjuka ska klara av är otydligt och schablonmässigt motiverat. Utredningen föreslår därför att om handläggaren bedömer att den sjukskrivna kan återgå i arbete, så ska det framgå vilken yrkesgrupp som kan tänkas vara aktuell.

– Vi tycker att det är ett bra förslag och att utredarna landade i en bra kompromiss, istället för att handläggarna ska precisera vilket yrke, som blir för snävt, eller bransch, som blir för brett så ska det framgå vilken yrkesgrupp som kan bli aktuell, säger Mikael Bäckström.

Ett annat förslag är att utöka möjligheten till undantag för prövning av arbetsförmåga efter 180 dagar.  I dag är reglerna stränga vilket fått effekten att många som är på väg tillbaka till sitt ordinarie arbete, förlorar sin sjukpenning och tvingas söka annat jobb. Med utredningens förslag att utöka undantagen från de 180 dagarna, kommer fler att kunna fullfölja sin rehabilitering och förhoppningsvis komma tillbaka till sitt ordinarie jobb.

Läs mer: Sjukskrivna drabbas när arbetsgivare trotsar ny lag  

– Tidigare har det höga beviskravet inneburit att så kallade diffusa diagnoser har undantagits. Om du till exempel lidit av uttmattningssyndrom eller psykisk ohälsa har du inte kunnat åberopa det och blivit av med sjukpenningen trots att du är på god väg tillbaka till arbete, säger Mikael Bäckström. 

Han tror även att det finns stora samhällsvinster att hämta genom att se till att personer som kan komma tillbaka till sitt ordinarie jobb kan göra det genom att fullfölja sin rehabilitering snarare än att tvingas söka nytt jobb, till följd av 180-dagars regeln.

– Om en person är utbildad för ett visst yrke och har lön för det, betalar personen mer i skatt än om man efter 180 dagar tvingas söka ett mindre kvalificerat jobb, tjäna mindre och betala mindre skatt. Så det har varit dumsnålt av staten att dra in sjukpenningen och tro att man sparar pengar. Men den största vinsten är förstås för den försäkrade, som slipper se sin vardag ställas på ända trots att hen ofta uppfyllt stora delar av sin rehabiliteringsplan.

I dag prövas även äldre mot hela arbetsmarknaden. Utredningen föreslår att kravet på att få sin förmåga mätt mot ”normalt förekommande arbeten” slopas för 62 till 65-åringar med tanke på den begränsade tid de har kvar i arbetslivet.
 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

Läsarna om att sjuka tvingas till soc: ”Sverige är omänskligt”

”Fruktansvärd utveckling.” ”Det sociala skyddsnätet är satt ur spel.” ”Panik och hopplöshet.” Många har reagerat starkt på Kollegas artikel om Maria Dahlin som nekas sjukersättning och tvingas bo i sina föräldrars källare.
David Österberg Publicerad 4 mars 2026, kl 13:03
Maria Dahlin får ingen sjukersättning
Maria Dahlin tvingas leva på socialbidrag - trots att hon är sjuk och har nedsatt arbetsförmåga. Många läsare har reagerat kraftigt på hennes historia.

I måndags berättade Kollega om Maria Dahlin. Hon har trötthet, hjärntrötthet och kraftig huvudvärk efter ett ryggmärgsprov som gick fel. Försäkringskassan anser att hon har nedsatt arbetsförmåga – men nekar henne ändå sjukersättning. Nu tvingas hon, likt 25 000 andra sjuka, leva på ekonomiskt bistånd.

Artikeln har väckt starka reaktioner och fått tusentals kommentarer i sociala medier. Många skriver att de är eller har varit i liknande situationer:

”Vet hur det är. Blev hemlös på grund av för lång handläggningstid och låg ersättning från Försäkringskassan och ingen hjälp från socialtjänsten. Inte okej någonstans när man arbetat och betalat skatt sen gymnasiet.”

”Är 57 år. Har flyttat in i min 84-åriga pappas vardagsrum. När han går bort står jag hemlös, har inte råd med en liten etta ens. Är för jäkligt att vi vuxna inte ens ska ha råd med det självklaraste att få bo själva.”

”Vi är många som bor i någons källare. För mig har det varit så här sedan hösten 2019. Kommer inte att bli bättre.”

Kritik mot det sociala skyddsnätet

Flera läsare lyfter bristerna i det sociala skyddsnätet – och kallar systemet omänskligt:

”Det är skrämmande hur det blivit i Sverige. Mer och mer likt USA. Är det det här Sverige vi vill ha? Politiker som bara ser om sitt eget hus.”

”Sverige är riktigt omänskligt. Har vi jobbat och betalat skatt för att förnedras och spottas på när vi behöver systemet?”

”Moder Svea är sjuk. Det finns inget socialt skyddsnät även om det står i skolans läromedel. Riktigt skrämmande.”

Politiska beslut ligger bakom

Många anser att vår nuvarande regering bär ansvar för bristerna. Andra hävdar att problemen funnits länge:

”Högermajoritet i Sveriges riksdag sedan år 2006. Man kan inte rösta höger utan att få högerpolitik.”

”Blev sjuk 1999, redan då nekades folk sjukersättning, sedan blev det bara värre och värre. Detta är ju inget nytt system överhuvudtaget.”

”Det är ju en medveten politik som försämrar kontinuerligt för de som anses tärande, alltså inte jobbar. Det är ju inte alls svårt att se. Högerpolitik innebär att se till att folk måste jobba oavsett om de är friska nog och helst flera jobb för att klara sig.”

”Oavsett regering så har Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen varit totalt katastrofala i många år, så ingen idé att försöka skylla på det. Dom bryr sig inte om dom som är sjuka på riktigt eller dom äldre heller för den delen.” 

Kritik mot Försäkringskassan

I flera kommentarer får Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kritik. 

”Problemet är att läkarna som jobbar på Försäkringskassan verkar ha fått en helt annan läkarutbildning än de läkare som jobbar på vårdcentral eller sjukhus.”

”Vi som jobbar på Arbetsförmedlingen märker att samordningen av regler mellan vår myndighet, Försäkringskassan, kommunernas socialförvaltningar och vården inte gagnar den enskilde och att många kommer i kläm. Det är sorgligt och upprörande och som enskild handläggare mår jag ofta dåligt över att inte kunna göra mer.”

”Det är jättesvårt för individer som är ”halvdana”, för sjuka för att ha en rimlig chans på arbetsmarknaden, för friska för att få hel sjukersättning. Vi kommer ofta i kläm.”

”Sinnessjukt system! Varför tvingas hon söka jobb när hon är sjuk? Och vilken arbetsgivare vill anställa någon som är sjuk? Det här måste få ett stopp nu!”

Sjukförsäkring

Försäkringskassans nya hårda linje väcker oro bland läkare

Sandra Lund Publicerad 3 mars 2026, kl 06:00
Försäkringskassans nya hårda linje väcker oro bland läkare
En delad bild. Till vänster sitter en kvinnlig läkare med ryggen mot bilden. Hon jobbar framför datorn i ett mottagningsrum på en vårdcentral. Till höger syns Försäkringskassans gröna logga  mot en beige fasad.
Försäkringskassans nya hårda linje väcker oro bland läkare
Sjukförsäkring

Hårdare granskning av läkares intyg: ”Man är rädd att bli polisanmäld”

Försäkringskassans krav på läkarintyg skärps.
– I all iver att visa handlingskraft mot välfärdsbrott ska de polisanmäla oss på lösa boliner, säger Ylva Sandström, ordförande för Svenska distriktsläkarföreningen som nu känner obehag för att skriva intyg.
Sandra Lund Publicerad 3 mars 2026, kl 06:00
En delad bild. Till vänster sitter en kvinnlig läkare med ryggen mot bilden. Hon jobbar framför datorn i ett mottagningsrum på en vårdcentral. Till höger syns Försäkringskassans gröna logga  mot en beige fasad.
Såväl Läkarförbundet som SKR möter läkare som inte längre känner sig trygga med att sjukskriva patienter. Det efter ett nytt arbetssätt från Försäkringskassan om hur man ska kunna polisanmäla läkare. Foto: Samuel Steén/Jessica Gow/TT

I somras spreds ett internt dokument från Försäkringskassan. 

Det riktar sig till utredare inom sjukförsäkringen på myndigheten, och ska fungera som stöd för att särskilja ”kvalitetsbrister” från brott i de läkarintyg man får in. 

Intyg som i sin tur är ett medicinskt underlag för den som söker sjukpenning eller sjukersättning.

Så fungerar sjukpenning och sjukersättning

  • Om du är sjuk får du som är anställd sjuklön av arbetsgivaren i 14 dagar. Sedan kan du ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan.
  • Du som har en skada, sjukdom eller funktions­nedsättning som blir kvar, och som gör att du inte kan arbeta heltid eller alls resten av arbetslivet kan du söka sjukersättning. Kallades förut förtidspension eller sjukpension.

Brottsrubriceringen är ”osant intygande” och kan leda till fängelse för läkaren i grövre fall.

Läkarintyget ligger till grund för flera ersättningar från socialförsäkringen. Därför är det självklart att även läkare måste kunna hållas ansvariga om de med uppsåt utfärdar osanna intyg, säger Daniel Grynfarb, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.

SKR: Patienter kan drabbas

Men vad uppsåt är tolkas olika. 

I dokumentet som Kollega tagit del av står att osant intygande kan bero på att läkaren ser det som sin uppgift ”att säkerställa den enskildes rätt till ersättning, eller annan anledning.” 

Och stödet ska hjälpa utredarna att se "kännetecken och fånga impulser där det finns risk för osant intygande under ordinarie utredning av arbetsförmågans nedsättning”.

Riktlinjerna är oerhört allmänt hållna. De kommer ju få in vart och vartannat intyg, säger Ylva Sandström som är ordförande för Svenska distriktsläkarföreningen på Läkarförbundet.

En farhåga även Johan Kaarme, chef för hälso- och sjukvårdsavdelningen på Sveriges kommuner och regioner (SKR) möter hos medlemmarna.

I värsta fall innebär det här att läkare drar sig för att skriva intyg som patienterna behöver. Det andra är det extrajobb som läggs på läkare att sitta och nagelfara intyg i oro över att bli polisanmäld.

Försäkringskassan: "Vi har väldigt stabila rutiner innan vi polisanmäler"

Av de kännetecken som utredare på Försäkringskassan ska använda finns ”motsägelsefulla uppgifter från arbetsgivare sett till begränsningar på läkarintyg”.

Motsägelsefulla uppgifter är mycket vanligt. Det rimliga är väl att då ha ett möte där man får förklara varför man beskriver det olika. Inte utgå från att brott begåtts, säger Ylva Sandström.

Men att Försäkringskassan utredare skulle utgå från brott, stämmer inte enligt Daniel Grynfarb.

– Vi har väldigt stabila resurser innan vi polisanmäler. Det här är parametrar och indikationer som ska användas för att vi ska kunna utreda. Det är myndigheters uppgift, att utreda.

Försäkringskassan ville skicka ut signalvärde

I en tidigare version av Försäkringskassans dokumentet fanns ordet ”signalvärde” med. Det är nu borta.

Försäkringskassan signalerar fortfarande att tröskeln för att polisanmäla läkare är låg. De här interna riktlinjerna är väldigt olyckliga, säger Johan Kaarme på SKR.

Daniel Grynfarb på Försäkringskassan säger att ordet togs bort direkt när det kom väldigt många synpunkter på just det.

– Jag vet att det fortfarande finns frågeställningar. Men vi gjorde justeringen direkt, och det skiljer sig mycket från läkare till läkare.

Läkaren: Rädd att bli polisanmäld

Läkaren och fackliga ordförande Ylva Sandström, som själv arbetar på en vårdcentral i Stockholm, säger att hon numera känner ett obehag att skriva intyg.

Man är rädd att bli polisanmäld. Det riskerar motsatt effekt, att den som har rätt till sjukpenning inte får ett läkarintyg för att doktorn är så ängslig.

Vill de skrämmas?

Ja, det tror jag. De ville ha publicitet för att visa att de tar i med hårdhandskarna.

En läkare är polisanmäld

Enligt Försäkringskassan polisanmäldes endast en läkare under förra året. Trots uppstramningen från början av sommaren.

Enligt Daniel Grynfarb på Försäkringskassan visste man att det inte skulle bli stora mängder polisanmälningar.

Vi lägger ingen vikt vid själva siffran och har inte som mål att polisanmäla x antal läkare. Det här är en liten men viktig del i Försäkringskassans samlade arbete mot att stoppa bidragsbrott.

Enligt honom kommer man ha ”ytterligare dialog” med alla regioner, men säger att frågan är mer eller mindre aktuell i olika regioner.

Viktigt är att det inte är något nytt som förväntas av Sveriges läkarkår i och med detta. En läkare som gör sitt jobb och med gott uppsåt kommer aldrig bli polisanmäld av Försäkringskassan.

Svenska distriktsläkarförbundets ordförande Ylva Sandström anser snarare att Försäkringskassan arbete "osar misstro mot hela kåren".

Försäkringskassan verkar vilja visa handlingskraft mot välfärdskriminalitet. I all iver har de beslutat att polisanmäla läkare på ganska lösa boliner. Att en myndighet använder rättsväsendet för att göra pr är också ett missbruk av rättsväsendet. 

 

Det granskar Försäkringskassan i läkarintyget

Kännetecken för misstanke om ”osant intygande” :

  • Formalia som gör att det går att verifiera vem intygsutfärdaren är saknas.
  • Lång tid sedan senaste undersökning vid tillstånd som inte är väsentligen oföränderliga över tid, sett till vanligt sjukdomsförlopp.
  • Lång tids sjukskrivning från primärvården vid allvarliga diagnoser utan uppgift om kontakt med specialistvård.
  • Motsägelsefulla uppgifter från arbetsgivare sett till begränsningar på läkarintyg.
  • Motsägelsefulla uppgifter från den försäkrade sett till begränsningar på läkarintyg.
  • Långvarig deltidssjukskrivning på oförändrad nivå och utan uppgifter om rehabiliteringsåtgärder.
  • Omfattande diskrepans mellan läkarintyg och aktivitetsförmågeutredning.
  • Läkaren anger felaktig grund för intyg.
  • Tydlig diskrepans mellan uppgifter i läkarintyg och journal.
  • Impulser från andra yrkesroller, till exempel rehabiliteringskoordinator.