År 2012 var fokus för regeringens styrning av Försäkringskassan att förtroendet för myndigheten skulle öka. Från 2016 är fokus i stället att rättssäkerheten ska öka samtidigt som sjukpenningtalet ska sjunka till 9,0 dagar i genomsnitt per person år 2020.

I en ny rapport, som bland annat bygger på intervjuer med anställda av olika slag inom Försäkringskassan, visar ISF hur synen på sjukförsäkringen förändrats.

Till exempel ses försäkringen numera som en omställningsförsäkring – vissa villkor ska vara uppfyllda för att man ska ha rätt till ersättning. Tidigare var synen på försäkringen att den skulle hjälpa den försäkrade tillbaka i arbete.

Handläggarnas roll har också blivit annorlunda. I dag utreder de rätten till ersättning i första hand via telefon. Tidigare hämtade de oftare in information genom faktiska möten.

Läs mer: 27 000 nekas ersättning

Efter fokusändringen 2016 lägger handläggarna också mer tid på att utreda rätten till ersättning, vilket ger dem mindre tid för att genomföra samordningsinsatser.

Läkarintyget har fått en mer central roll än tidigare. Före 2016 tog handläggarna större hänsyn till den försäkrades berättelse när de bedömde rätten till sjukpenning.

Dessa och ytterligare ett antal förändringar får i sin tur en mängd oförutsedda konsekvenser, visar ISF:s rapport. En sådan är att när handläggarna tillämpar bedömningsutrymmet på ett annat sätt än tidigare kan de komma till ett annat resultat. Det i sin tur kan vara svårt att förklara för den försäkrade eftersom lagen är densamma.

En annan är att svängningar i styrningens fokus kan, påpekar ISF, leda till kunskapsglapp som gör att den försäkrade faller mellan stolarna.

När sjukförsäkringen tillämpas på olika sätt utan att några större regelförändringar skett kan det, skriver ISF, både skada tilltron till socialförsäkringssystemet och förtroendet för kassan, samt äventyra rättssäkerheten över tid.

Men socialminister Annika Strandhäll håller inte med.

– Jag tycker att det är att dra det väldigt långt, att säga att det är rättssäkerheten som hotas, säger hon till Ekot i Sveriges Radio.

På Ekots fråga om regeringen borde ha formulerat målet om ett sjukpenningtal på nio dagar på ett annat sätt, svarar Annika Strandhäll:

– Jag tycker att vi var tydliga i vår politiska styrning. Det var nödvändigt att göra en förändring och politiken måste alltid kunna styra sina myndigheter, säger Strandhäll.