Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Kraftig minskning av godkända arbetssjukdomar

För tredje året i rad ökar risken att drabbas av en allvarlig arbetsolycka på svenska arbetsplatser. Många olyckor anmäls och godkänns, men arbetssjukdomarna är svårare att bevisa. 80 procent färre fick sin arbetssjukdom godkänd 2012 jämfört med 2003.
Lina Björk Publicerad

Enligt en ny rapport från AFA försäkring fortsatte antalet godkända arbetsskador att öka från den historiskt låga nivån för 2009. Även de allvarliga arbetsolycksfallen ökade, men siffrorna är inte endast dystra.

- En del av förklaringen till ökningen  kan vara att arbetsmarknadens parter har genomfört villkorsförbättringar och belyst frågan mycket genom kampanjer om försäkringen i media. Och vi har numera en digital anmälan om gör administrationen för den försäkrade lättare, säger Michel Normark som är chef för analys och försäkringsvillkor på AFA Försäkring.

En trend som går åt motsatt håll gäller arbetssjukdomarna. 2003 godkändes totalt 1 465 arbetssjukdomar varav 1 119 anmälningar var från män. Nio år senare godkändes endast 269 och även här var merparten män. Bullerskador, hörselnedsättning och tinnitus tillhörde de vanligaste diagnoserna bland män. Bland kvinnor fick flest med en hudsjukdomsdiagnos sin skada godkänd.

Risken för att skada sig på jobbet skiljer sig stort i landet. I Värmland, Norrbotten och Gävleborgs län löper man störst risk att råka ut för en olycka på jobbet. Risken är minst i Stockholm.
- Skillnaderna mellan länen kan delvis förklaras av skillnader i näringslivsstrukturen. Det jobbar mer tjänstemän i storstadsregionerna som har en lägre risk att skada sig på jobbet än de traditionella arbetaryrkena, säger Michel Normark.

Även antalet personer som är långvarigt sjuka har ökat med åren visar rapporten. De två vanligaste diagnoserna för långa sjukskrivningar är muskelsjukdomar och psykiska besvär så som depression, reaktion på svår stress och ångest.

Fakta

Godkända arbetsolyckor
2003: 27 036
2004: 26 648
2005: 27 196
2006: 27 892
2007: 28 993
2008: 26 179
2009: 20 846
2010: 27 386
2011: 35 340
2012: 39 720

Godkända arbetssjukdomar:
2003: 1465
2004: 1211
2005: 877
2006: 754
2007: 595
2008: 568
2009: 501
2010: 483
2011: 369
2012: 269

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.