Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Det började med att en australisk studie för några år sedan visade att den som sitter mycket löper betydligt ökad risk att dö i förtid. Sedan dess har sittandet etablerats som något av vår tids rökning. Det sägs inte bara kunna orsaka övervikt, utan även diabetes och cancer.
Kanske kan nya typer av stolar ändra den saken? För att få svar på den frågan har Wim Grooten, forskare på Karolinska Institutet, genomfört studier av två olika stolar. En för så kallat aktivt sittande, som fungerar ungefär som en pilatesboll där kroppen hela tiden måste jobba för att hitta balans, och en annan för det som kallas för dynamiskt sittande. Den senare kan liknas vid en gungstol – rör man sig åt ett håll lutar också stolsitsen åt samma håll.
Men stolen för aktivt sittande visade sig ge upphov till mindre rörelser än en konventionell kontorsstol. Musklerna arbetade mindre än fyra procent av sin maximala kapacitet.
– När försökspersonerna skulle lösa uppgifter som krävde koncentration försatte de kroppen i ett läge där de hade balans och satt helt stilla. Det gav alltså ingen core-träning alls, säger Wim Grooten.
Studien av den dynamiska stolen gav mer tvetydiga resultat. När de som deltog i försöket utförde olika typer av simulerat kontorsjobb i laboratoriet rörde de sig mer när de satt i den dynamiska stolen – både jämfört med när de använde en vanlig kontorsstol och när de stod upp. Den effekten lyckades man dock inte upprepa när försöket utfördes i verklig kontorsmiljö.
I dagens ergonomi är belastning bra, kroppen behöver utmaning
Det är alltså inte säkert att det behövs en ny stol för att rädda oss från livslångt lidande.
Rädslan för sittandet har gått för långt, tycker Wim Grooten.
– Det är viktigare att man tar ett medvetet beslut när man väljer att sitta eller stå, och känner i kroppen att man inte har bytt position på länge. Nu tror man att allt kan botas genom att man slutar att sitta. Det finns många studier som visar ett samband mellan sittande och ohälsa som cancer och diabetes. Men sambandet kan ju vara det omvända: har man diabetes eller cancer kanske man sitter mer än den som är frisk.
– Det behövs mer forskning, i dessa Trumptider är det fakta som gäller. Våra resultat visar till exempel inte att det skulle vara mer rörligt att stå än att sitta. Det kan vara tvärtom, att man gör av med mer energi när man sitter, beroende på vad man gör. Och att det kan vara sämre för ryggens diskar att stå upp länge, eftersom diskarna trycks ihop.
Det betyder inte att det skulle vara bra att sitta ner hela arbetsdagarna. Ett bra sätt att öka energiförbrukningen är att ställa sig upp då och då, menar Wim Grooten.
– Jag vill uppmuntra till att man rör sig, man ska ta en paus när det passar och byta ställning så ofta som möjligt.
På den punkten är han helt samstämmig med en man som själv har slängt sin kontorsstol för länge sedan, naprapaten Tommy Wilén som jobbar åt möbeltillverkaren EFG. Enligt Tommy Wilén är människan biologiskt sett ett djur gjort för att röra sig över långa distanser, inte sitta stilla hela dagarna.
– Förändring är nyckelordet. Hur bra du än ställer in din arbetsplats kommer din kropp att ta skada eftersom du belastar samma muskler varje dag. Man måste försöka göra olika saker under dagen. Det är precis som man gör inom industrin. Där använder man sig av arbetsrotation, du kanske jobbar på lagret först, sedan kör du truck och sedan gör du något helt annat.
Han är själv 31 år och fullt frisk, påpekar han, och orkar stå och gå en hel dag. Så för hans del fungerade det att skippa kontorsstolen helt. Men det fungerar inte för alla - man måste ta hänsyn till sina fysiska förutsättningar.
För de allra flesta är det svårt att undvika att sitta åtminstone delar av dagen. Men man bör tänka sig för, menar Tommy Wilén. Ofta går det att hitta alternativ. Har man till exempel suttit och jobbat hela förmiddagen kan man kanske välja ett ståmöte efter lunch.
Det är just möjligheten till förändring som gör att han förespråkar aktivitetsbaserade kontor, där det är arbetsuppgifterna som styr var och hur man jobbar.
– Den traditionella ergonomin var fokuserad på den individuella arbetsplatsen. I ett aktivitetsbaserat kontor där du förväntas röra dig runt, finns inte samma möjlighet till individuell anpassning. Här är fokus på att byta arbetsplats flera gånger om dagen. Det passar våra kroppar bättre, säger Tommy Wilén.
– Enligt den gamla ergonomiskolan ville man avlasta kroppen. Den nya ergonomin menar att belastning är bra, kroppen behöver utmaning. Men med variation.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden