Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Lata lediga dagar väntar – men stänger du verkligen av jobbmobilen? En tredjedel av de anställda i Europa uppger att de fuskjobbar genom att läsa e-post eller svara på jobbsamtal på semestern. Det visar en undersökning som HR- och löneleverantören SD Worx gjort bland 10 000 anställda i Europa.
Av alla som svarade i rapporten sa en tredjedel att de följer upp sitt arbete under semestern. Norrmännen är värst. Där småjobbar 45 procent på semestern. Därefter kommer holländska medarbetare på 37 procent och italienska på 34 procent. I Sverige och Tyskland är motsvarande siffra 23 procent, vilket innebär att närmare en fjärdedel jobbar på semestern.
När anställda fick frågan ”Hur lång semester (i dagar) skulle du behöva för att få fulladdade batterier?” svarade svenskarna att de behöver 19,7 dagar, alltså cirka fyra veckor. Det är kortare tid än man svarar i Spanien (27 dagar) och Finland (34 dagar). I genomsnitt tycker anställda i Europa att de behöver 17 dagars semester för att vila upp sig, men i Storbritannien ville man bara ha 8,5 dagar.
Ungefär en femtedel av svenskarna har svårt att koppla bort jobbet mentalt när de är lediga. Det är bättre siffror än i resten av Europa där en tredjedel i snitt tycker de har svårt att släppa jobbet. I Norge, England och Italien är siffrorna ännu högre, vilket ligger i linje med hur mycket invånarna säger att de semesterjobbar i mail och telefon i de länderna.
Ju yngre man är desto svårare tycks det vara att slappa på stranden. Bland européer mellan 25 och 34 år säger 38 procent att de har svårt att koppla av mentalt från jobbet under ledigheten. Bland de över 55 år säger 20 procent samma sak, så oron blir lättare med åren.
– Det är viktigt att man som medarbetare idag upplever tillräcklig flexibilitet i sin semesterplanering för att nå en bra balans mellan arbete och privatliv, säger Sofi Klinkert, HR Director på SD Worx i ett pressmeddelande om rapporten.
I Sverige kan 44 procent tänka sig att ta obetalda lediga dagar för att förlänga semestern, vilket är en högre siffra än i andra länder. På andra plats i att tänka sig fler obetalda dagar kommer engelsmännen och finnarna. I Spanien vill bara 27 procent vara mer lediga utan lön. Bland alla i Europa som svarat är siffran 37 procent.
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes i mars 2022 i Belgien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien, Spanien, Italien, Norge, Finland och Sverige. Totalt intervjuades 10119 anställda. Urvalet är representativt för de specifika lokala arbetsmarknaderna och har samma sammansättning när det kommer till kön, ålder och examen som den aktiva arbetskraften i de berörda länderna.
Dina rättigheter på semestern
Arbetsgivare i Sverige är skyldiga att låta anställda vara helt lediga från arbetet under semestern. Unionen vill att alla arbetsgivare skapar en mail- och mobilpolicy för anställdas tillgänglighet – inte minst för att freda medarbetarna under semestern.
Om du planerar och tar ledigt vid rätt tillfällen kan du maxa dina röda dagar 2025 och få längre semester. Till exempel vid första maj eller julen 2025. Med bara fyra semesterdagar vid julen kan du vara ledig 16 dagar om du har klämdag.
Totalt finns det 13 röda dagar 2025. Nio av dem är på en vardag. Påsken infaller sent 2025: påskafton är den 19 april.
Röda dagar är helgdagar som är arbetsfria enligt lag. En helgafton är en dag före allmän helgdag då vissa jobbar halvdag medan andra jobbar, beroende på anställningsavtal. De flesta är lediga på helgaftnar som julafton, midsommarafton och nyårsafton.
1 januari (onsdag) Nyårsdagen
6 januari (måndag) Trettondagen
18 april (fredag) Långfredagen
20 april (söndag) Påskdagen
21 april (måndag) Annandag påsk
1 maj (torsdag) Första maj
29 maj (torsdag) Kristi himmelfärdsdag
6 juni (fredag) Sveriges nationaldag
8 juni (söndag) Pingstdagen
20 juni (fredag) Midsommarafton
21 juni (lördag) Midsommardagen
1 november (lördag) Alla helgons dag
24 december (onsdag) Julafton
25 december (torsdag) Juldagen
26 december (fredag) Annandag jul
31 december (onsdag) Nyårsafton
Fotnot: Aftnar som julafton, påskafton och midsommarafton är inte röda dagar, men de flesta är ändå lediga då. Kolla med din arbetsgivare vad som gäller för dig.
Påsken, 10 lediga dagar
Påsken infaller sent i år. Skärtorsdagen är den 17 april. Tar du ledigt fyra dagar före påsken eller fyra dagar efter påsken får du tio arbetsfria dagar: den 12 april till den 21 april eller den 18 april till den 27 april.
Första maj, 7 lediga dagar
Om du har klämdagar i ditt anställningsavtal kan du få 7 lediga dagar genom att använda tre semesterdagar. Ta ledigt 28, 29 och 30 april och få en hel veckas semester. Om du jobbar halvdag på Valborgsmässoafton den 30 april kan du vara ledig 4,5 dag utan att offra en enda semesterdag.
Har du inte klämdagar tar du semester den 2 maj och får fyra lediga dagar.
Kristi himmelfärdsdag, 7 lediga dagar
Här kan du göra samma sak som vid första maj: ta ledigt 26, 27 och 28 maj och få en ledig vecka när sommaren är på intåg. Om du inte har klämdagar får du fyra dagars ledighet genom att ta semester den 30 maj.
Jul och nyår, 18 lediga dagar
Jul och nyår är riktigt bra 2025, ur ett ledighetsperspektiv, särskilt om du har klämdagar. Då kan du få 18 lediga dagar med hjälp av bara fyra semesterdagar. Ta semester 22, 23, 29 och 30 december så kan du vara borta från arbetet mellan 20 december och 6 januari.
Har du inte klämdagar får du 16 dagars ledighet genom att använda fem semesterdagar.
Sol och salta bad, glass och stora lass och sköna grillhäng med kompisar. Sommar och semester, som vi har längtat.
Men inte alla. För människor som är eller känner sig ensamma kan vår mest sociala årstid vara riktigt ångestladdad. Ensamheten blir mer påtaglig när man inte kan gå till jobbet som vanligt eller ägna sig åt vardagliga aktiviteter som ofta pausas under sommarmånaderna.
Så är det för Sara. Hon har två barn, bra kollegor och fina vänner, så riktigt ensam är hon inte. Men ändå känner hon sig ensam, allra mest under sommaren.
– För mig blev semestern jobbig efter min skilsmässa. Plötsligt hade jag ingen att planera ledigheten med. Mina vänner lever i kärnfamiljer och är upptagna med olika projekt, sommarhuset eller resande. Jag känner inte alltid att det finns plats för mig och mina barn i deras liv.
Ensamhet ser olika ut. Den som Sara beskriver är en emotionell eller social ensamhet förklarar psykologen Martina Nelson.
– Hon har vänner men kanske inte någon riktig nära att anförtro sig till. Den andra ensamheten är där vi faktiskt känner att man inte har några vänner.
Martina Nelson vill också skilja på den självvalda och ofrivillig ensamheten. De flesta behöver och vill vara för sig själva ett tag för att få energi efter en stressig tid. Men det är när ensamhet blir ofrivillig och långvarig som den kan påverka hälsan negativt, både psykiskt och fysiskt.
– Ofrivillig ensamhet som kan leda till ångest och andra negativa känslor. Och det är ofta våra tankar som ställer till det för oss, säger Martina Nelson.
Många förknippar ensamhet med något skamfullt och ett misslyckande. Det är så lätt att börja tänka ”ingen vill ju vara med mig så det är ingen idé att jag försöker söka kontakt”. Men det är just såna tankar som kan leda till att man isolerar sig ännu mer.
Ett första steg att bryta den onda cirkeln är att ta itu med de negativa tankarna som hindrar dig från att göra saker som kan bryta ensamheten förklarar Martina Nelson. Har du som Sara vänner, fråga om du får hälsa på i stugan. Bjud in på en fika eller föreslå en middag.
Har du få eller inga vänner exponera dig för situationer där du omger dig med andra, även om det känns tufft. Sätt dig på ett café, gå på loppis, anmäl dig till en sommarkurs eller fråga en kollega om han eller hon vill ses på semestern.
Sara säger att hon känner avund när hon hör kollegorna prata om sina sommarplaner. Hur ska hon hantera det?
– Det är helt okej att känna så, det är vanligt att tänka och känna så. Men försök att inte fastna i tankarna.
På jobbet ska det vara självklart att kunna prata om sina sommarplaner men Martina manar till eftertanke.
– Det är som med all inkludering. Man kanske ska vara ödmjuk och medveten om att semestern inte bara är härlig för alla.