Hoppa till huvudinnehåll
Semester

Var fjärde jobbar på semestern

Var fjärde svensk svarar på jobbsamtal eller kollar mailen trots att de har semester. I andra europeiska länder är siffran ännu högre enligt en ny rapport.
Elisabeth Brising Publicerad
Man sitter utomhus och tittar i telefon.
Jobbar du under semestern? En av fyra svenskar svarar att de svarar på jobbsamtal eller mail när de är lediga. Foto: Shutterstock.

Lata lediga dagar väntar – men stänger du verkligen av jobbmobilen? En tredjedel av de anställda i Europa uppger att de fuskjobbar genom att läsa e-post eller svara på jobbsamtal på semestern. Det visar en undersökning som HR- och löneleverantören SD Worx gjort bland 10 000 anställda i Europa.

Av alla som svarade i rapporten sa en tredjedel att de följer upp sitt arbete under semestern. Norrmännen är värst. Där småjobbar 45 procent på semestern. Därefter kommer holländska medarbetare på 37 procent och italienska på 34 procent. I Sverige och Tyskland är motsvarande siffra 23 procent, vilket innebär att närmare en fjärdedel jobbar på semestern.

En månads semester "lagom"

När anställda fick frågan ”Hur lång semester (i dagar) skulle du behöva för att få fulladdade batterier?” svarade svenskarna att de behöver 19,7 dagar, alltså cirka fyra veckor. Det är kortare tid än man svarar i Spanien (27 dagar) och Finland (34 dagar). I genomsnitt tycker anställda i Europa att de behöver 17 dagars semester för att vila upp sig, men i Storbritannien ville man bara ha 8,5 dagar.

Unga har svårare att koppla av

Ungefär en femtedel av svenskarna har svårt att koppla bort jobbet mentalt när de är lediga. Det är bättre siffror än i resten av Europa där en tredjedel i snitt tycker de har svårt att släppa jobbet. I Norge, England och Italien är siffrorna ännu högre, vilket ligger i linje med hur mycket invånarna säger att de semesterjobbar i mail och telefon i de länderna.

Ju yngre man är desto svårare tycks det vara att slappa på stranden. Bland européer mellan 25 och 34 år säger 38 procent att de har svårt att koppla av mentalt från jobbet under ledigheten. Bland de över 55 år säger 20 procent samma sak, så oron blir lättare med åren.

– Det är viktigt att man som medarbetare idag upplever tillräcklig flexibilitet i sin semesterplanering för att nå en bra balans mellan arbete och privatliv, säger Sofi Klinkert, HR Director på SD Worx i ett pressmeddelande om rapporten.

Svenskar vill ha mer obetald semester

I Sverige kan 44 procent tänka sig att ta obetalda lediga dagar för att förlänga semestern, vilket är en högre siffra än i andra länder. På andra plats i att tänka sig fler obetalda dagar kommer engelsmännen och finnarna. I Spanien vill bara 27 procent vara mer lediga utan lön. Bland alla i Europa som svarat är siffran 37 procent.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes i mars 2022 i Belgien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien, Spanien, Italien, Norge, Finland och Sverige. Totalt intervjuades 10119 anställda. Urvalet är representativt för de specifika lokala arbetsmarknaderna och har samma sammansättning när det kommer till kön, ålder och examen som den aktiva arbetskraften i de berörda länderna.

Dina rättigheter på semestern

Arbetsgivare i Sverige är skyldiga att låta anställda vara helt lediga från arbetet under semesternUnionen vill att alla arbetsgivare skapar en mail- och mobilpolicy för anställdas tillgänglighet – inte minst för att freda medarbetarna under semestern.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

6 sätt att minska semestervreden

Vem får alltid förlägga ledigheten som den vill på jobbet? Att navigera i semesterscheman kan skapa både irritation och konflikt. Men med tydlighet ökar känslan av rättvisa, menar organisationspsykologen Magnus Stalby.
Lina Björk Publicerad 9 april 2025, kl 06:00
siffror i en kalender
När semesterschemat ska läggas är det svårt att få alla nöjda. Men det finns saker att tänka på för att öka känslan av rättvisa, säger organisationspsykologen Magnus Stalby. Foto: Colourbox

Nu är det hög tid att lägga in ledighetsansökan inför sommarsemestern. Men det kan gnisslas rejält kring oskrivna regler, orättvisor och favoriseringar. Vem får alltid som den vill? Vem drygar ut sin semester med föräldraledighet och vem förväntas jobba när de andra får sin återhämtning? 

Här är några exempel och några lösningar från organisationspsykologen Magnus Stalby, från företaget Psykologpartners.  

Småbarnsmamman Anna tar föräldraledigt så andra får flytta sin semester.

– Du får ta ut föräldraledighet när du vill så länge du anmäler det till arbetsgivaren minst två månader i förväg. Du kan också förlänga din semester med föräldraledighet, men det kan bli bekymmer om en anställd blir borta flera månader. Verksamheten ska fortfarande bemannas och det ska ske utan att några får en orättvis arbetsbelastning år efter år. Försök att kompromissa – fick du sju veckors sammanhängande sommarsemester kanske du kan tänka dig att flytta på julledigheten för någon annan? Ha ett rotationsschema där någon får sitt önskade schema ett år och får kompromissa nästa. 

Singeln Amit förväntas jobba varje storhelg.

– Vi lever olika liv, men det innebär inte att semestern ska värderas olika. Som arbetsplats ska man akta sig för oskrivna regler som att föräldrar går före i semesterlistan eller att de äldre får välja först. Om det är ett öppet klimat – ta upp frågan och diskutera hur du vill ha det. Är det för känsligt, ta upp det med din chef. Och som chef är det också viktigt att vara tydlig och transparent kring vad som gäller, oavsett familjesituation. 

Fatima måste vara på plats som ordinarie och får jobba hela sommaren med vikarier.

– Även här kan man arbeta med systematiska rotationsscheman. Tar Fatima introduktionen av nyanställda i år, så ska hon slippa nästa år. Vissa arbetsplatser jobbar också med kompensation för att skjuta på sin semester. Synliggör vem som tar extra ansvar. En upplevd orättvisa eller favoriserande kommer att skapa osämja i gruppen som sänker energin och produktiviteten. 

Nyanställda Joakim få sitta själv på kontoret då han inte hunnit tjäna in någon semester.

– Här är det viktigt att ha en ordentlig introduktion. Om Joakim få en mentor eller chef som förbereder honom på vad som förväntas av honom under sommaren kommer han att känna sig omhändertagen. Var tydlig med vilka arbetsuppgifter som ska utföras, så att det känns meningsfullt. Berätta vilka anställda som kommer in senare under sommaren och lämna kontaktuppgifter till någon som kan svara på frågor som kommer upp. Lämnas Joakim utan det här på ett tomt kontor så kommer hans bild av arbetsgivaren sjunka rejält. 

Ellen måste rycka in och attestera fakturor under semestern.   

– Det kan alltid hända saker på ett företag som gör att du måste avbryta semestern om du har en specifik roll. Behöver du attestera fakturor eller rycka in under jour ska du bli kompenserad för det. När det bli aktuellt är det viktigt att sätta upp rutiner för det: läs mejlen under en viss tid, stäng ned direkt när du utfört dina uppgifter och lägg in ett svar i eposten om när du är tillgänglig. Jag tycker också att jouransvar ska roteras mellan de anställda för återhämtningens skull. 

Roger får inte samma semesterveckor som sin fru.  

– Så är livet ibland. På många arbetsplatser får en del av personalstyrkan ta tidig semester, den andra sen. Hur chefer än planerar kommer några bli besvikna. Är du ute i god tid, så våga kommunicera med dina kollegor och fråga om någon vill byta. Men om du får ett ja ska du vara beredd att ge något tillbaka en annan semesterperiod. 

Semester: det här har du rätt till

  • Enligt lag har du rätt till 25 dagar semester. Många har, som tack vare sina kollektivavtal, fler dagar än så.
     
  • Lagen säger att du har rätt att ta ut semesterdagar under sommarmånaderna, det vill säga juni, juli och augusti. 
     
  • Mellan juni-augusti ska du få ta ut minst fyra veckors sammanhängande ledighet. (Obs det finns undantag i avtal.)
     
  • Arbetsgivaren har rätt att, om särskilda omständigheter råder, avbryta din semester.
     
  • Om du avslutar en anställning innan du har hunnit ta ut semester betalas den ut som semesterersättning.
     
  • Om du drabbas av sjukdom under semestern kan du sjukskriva dig och spara semesterdagarna. 
     
  • Semesterdagar får sparas i fem år, sedan är det arbetsgivarens skyldighet att se till att du tar ut dem.
Röda dagar 2025. En kalender med ordet 2025 skrivet i rött mitt i.
Röda dagar 2025 - så gör du för att maxa ledigheten. Planera för mesta möjliga ledighet 2025. Upptäck alla röda dagar och hur du kan ta ut semester smartast för att få ut mesta möjliga lediga dagar. Foto: Colourbox.

Om du planerar och tar ledigt vid rätt tillfällen kan du maxa dina röda dagar 2025 och få längre semester. Till exempel vid första maj eller julen 2025. Med bara fyra semesterdagar vid julen kan du vara ledig 16 dagar om du har klämdag.

Totalt finns det 13 röda dagar 2025. Nio av dem är på en vardag. Påsken infaller sent 2025: påskafton är den 19 april.

Röda dagar är helgdagar som är arbetsfria enligt lag. En helgafton är en dag före allmän helgdag då vissa jobbar halvdag medan andra jobbar, beroende på anställningsavtal. De flesta är lediga på helgaftnar som julafton, midsommarafton och nyårsafton.

Röda dagar och helgdagar 2025

1 januari (onsdag) Nyårsdagen

6 januari (måndag) Trettondagen

18 april (fredag) Långfredagen

20 april (söndag) Påskdagen

21 april (måndag) Annandag påsk

1 maj (torsdag) Första maj

29 maj (torsdag) Kristi himmelfärdsdag

6 juni (fredag) Sveriges nationaldag

8 juni (söndag) Pingstdagen

20 juni (fredag) Midsommarafton

21 juni (lördag) Midsommardagen

1 november (lördag) Alla helgons dag

24 december (onsdag) Julafton

25 december (torsdag) Juldagen

26 december (fredag) Annandag jul

31 december (onsdag) Nyårsafton

Fotnot: Aftnar som julafton, påskafton och midsommarafton är inte röda dagar, men de flesta är ändå lediga då. Kolla med din arbetsgivare vad som gäller för dig.

Maxa ledigheten så här

Påsken, 10 lediga dagar

Påsken infaller sent i år. Skärtorsdagen är den 17 april. Tar du ledigt fyra dagar före påsken eller fyra dagar efter påsken får du tio arbetsfria dagar: den 12 april till den 21 april eller den 18 april till den 27 april.

Första maj, 7 lediga dagar

Om du har klämdagar i ditt anställningsavtal kan du få 7 lediga dagar genom att använda tre semesterdagar. Ta ledigt 28, 29 och 30 april och få en hel veckas semester. Om du jobbar halvdag på Valborgsmässoafton den 30 april kan du vara ledig 4,5 dag utan att offra en enda semesterdag.

Har du inte klämdagar tar du semester den 2 maj och får fyra lediga dagar.

Kristi himmelfärdsdag, 7 lediga dagar

Här kan du göra samma sak som vid första maj: ta ledigt 26, 27 och 28 maj och få en ledig vecka när sommaren är på intåg. Om du inte har klämdagar får du fyra dagars ledighet genom att ta semester den 30 maj.

Jul och nyår, 18 lediga dagar

Jul och nyår är riktigt bra 2025, ur ett ledighetsperspektiv, särskilt om du har klämdagar. Då kan du få 18 lediga dagar med hjälp av bara fyra semesterdagar. Ta semester 22, 23, 29 och 30 december så kan du vara borta från arbetet mellan 20 december och 6 januari.

Har du inte klämdagar får du 16 dagars ledighet genom att använda fem semesterdagar.