Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Lata lediga dagar väntar – men stänger du verkligen av jobbmobilen? En tredjedel av de anställda i Europa uppger att de fuskjobbar genom att läsa e-post eller svara på jobbsamtal på semestern. Det visar en undersökning som HR- och löneleverantören SD Worx gjort bland 10 000 anställda i Europa.
Av alla som svarade i rapporten sa en tredjedel att de följer upp sitt arbete under semestern. Norrmännen är värst. Där småjobbar 45 procent på semestern. Därefter kommer holländska medarbetare på 37 procent och italienska på 34 procent. I Sverige och Tyskland är motsvarande siffra 23 procent, vilket innebär att närmare en fjärdedel jobbar på semestern.
När anställda fick frågan ”Hur lång semester (i dagar) skulle du behöva för att få fulladdade batterier?” svarade svenskarna att de behöver 19,7 dagar, alltså cirka fyra veckor. Det är kortare tid än man svarar i Spanien (27 dagar) och Finland (34 dagar). I genomsnitt tycker anställda i Europa att de behöver 17 dagars semester för att vila upp sig, men i Storbritannien ville man bara ha 8,5 dagar.
Ungefär en femtedel av svenskarna har svårt att koppla bort jobbet mentalt när de är lediga. Det är bättre siffror än i resten av Europa där en tredjedel i snitt tycker de har svårt att släppa jobbet. I Norge, England och Italien är siffrorna ännu högre, vilket ligger i linje med hur mycket invånarna säger att de semesterjobbar i mail och telefon i de länderna.
Ju yngre man är desto svårare tycks det vara att slappa på stranden. Bland européer mellan 25 och 34 år säger 38 procent att de har svårt att koppla av mentalt från jobbet under ledigheten. Bland de över 55 år säger 20 procent samma sak, så oron blir lättare med åren.
– Det är viktigt att man som medarbetare idag upplever tillräcklig flexibilitet i sin semesterplanering för att nå en bra balans mellan arbete och privatliv, säger Sofi Klinkert, HR Director på SD Worx i ett pressmeddelande om rapporten.
I Sverige kan 44 procent tänka sig att ta obetalda lediga dagar för att förlänga semestern, vilket är en högre siffra än i andra länder. På andra plats i att tänka sig fler obetalda dagar kommer engelsmännen och finnarna. I Spanien vill bara 27 procent vara mer lediga utan lön. Bland alla i Europa som svarat är siffran 37 procent.
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes i mars 2022 i Belgien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien, Spanien, Italien, Norge, Finland och Sverige. Totalt intervjuades 10119 anställda. Urvalet är representativt för de specifika lokala arbetsmarknaderna och har samma sammansättning när det kommer till kön, ålder och examen som den aktiva arbetskraften i de berörda länderna.
Dina rättigheter på semestern
Arbetsgivare i Sverige är skyldiga att låta anställda vara helt lediga från arbetet under semestern. Unionen vill att alla arbetsgivare skapar en mail- och mobilpolicy för anställdas tillgänglighet – inte minst för att freda medarbetarna under semestern.
Förberedelser: Innan du gått på semestern har du förhoppningsvis lagt passerkort, jobbmobil, diverse lösenord och eventuell att-göralista i en låda som du stuvat in bakom resväskorna under sängen. Försäkra dig om att du kommer ihåg var lådan finns, men rota inte fram den förrän i allra sista minuten.
Kortvecka: Att jobba är att dö en smula, men ett bra knep för att hejda det trauma som lätt kan uppstå av att alltför abrupt slängas in i jobbrutiner, är att inleda arbetshösten senare i veckan, gärna på en torsdag eller fredag. Med bara två dagar till helgen kommer jobbångesten inte att bli lika påtaglig och det känns lättare att härda ut.
Klädsel: Om du inte längtat vansinnigt efter strypsnara eller högklackat, kan du behålla semesterkänslan en smula om du fortsätter tillvaron i foppatofflor och shorts. Eftersom chefen och de flesta kollegorna fortfarande har semester finns det ingen anledning att göra sig till i onödan. Tids nog får du känna dig obekväm.
Undvik morgonstress: Rimligtvis borde en mässingsorkester välkomna dig i entrén på din första arbetsdag, eller åtminstone en liten blomsteruppsättning vänta på ditt skrivbord. Men i brist på bevis på arbetsgivarens uppskattning av din återkomst, kan du gott unna dig lite sovmorgon.
Förmiddagssysslor: Ägna förmiddagen åt att sätta på kaffe och jämföra semesterminnen med de kollegor som eventuellt är tillbaka. Möjligtvis kan du kasta ett öga på mejlskörden, men eftersom du lämnade ett utomordentligt tydligt besked att du inte tänker svara på några mejl som du fått under ledigheten, kan du med gott samvete radera samtliga.
Lunch: Varför vänta på lunchruschen? Ta dig en välförtjänt tidig men lång lunch på första bästa uteservering och teleportera dig i tanken till sydligare breddgrader där en siesta på maten är en naturlig och nödvändig del av lunchen. Att vila är också att jobba.
Eftermiddagssysslor: Efter siestan kan du plocka fram den där att-göra-listan som du uppmanades att skriva före semester. Välj några sysslor som är lätt avrivna och helst lustfyllda och som kan ge dig tillfredsställelse att bocka av från listan.
Reflektion: Innan du går hem för dagen, förslagsvis i god tid för att ta ett eftermiddagsdopp i någon närbelägen sjö, så klappa dig själv på axeln om du har insett att en mjuk övergång från ledigheten gör att man orkar med jobbet bättre under arbetsåret. Arbetsnarkomani leder bara till utsjasning och ofta förtidig död. Se till att alltid få in lite luft i systemet, exempelvis att boka in en eftermiddag i veckan eller två till egen tid.
