Hoppa till huvudinnehåll
Semester

Var fjärde jobbar på semestern

Var fjärde svensk svarar på jobbsamtal eller kollar mailen trots att de har semester. I andra europeiska länder är siffran ännu högre enligt en ny rapport.
Elisabeth Brising Publicerad
Man sitter utomhus och tittar i telefon.
Jobbar du under semestern? En av fyra svenskar svarar att de svarar på jobbsamtal eller mail när de är lediga. Foto: Shutterstock.

Lata lediga dagar väntar – men stänger du verkligen av jobbmobilen? En tredjedel av de anställda i Europa uppger att de fuskjobbar genom att läsa e-post eller svara på jobbsamtal på semestern. Det visar en undersökning som HR- och löneleverantören SD Worx gjort bland 10 000 anställda i Europa.

Av alla som svarade i rapporten sa en tredjedel att de följer upp sitt arbete under semestern. Norrmännen är värst. Där småjobbar 45 procent på semestern. Därefter kommer holländska medarbetare på 37 procent och italienska på 34 procent. I Sverige och Tyskland är motsvarande siffra 23 procent, vilket innebär att närmare en fjärdedel jobbar på semestern.

En månads semester "lagom"

När anställda fick frågan ”Hur lång semester (i dagar) skulle du behöva för att få fulladdade batterier?” svarade svenskarna att de behöver 19,7 dagar, alltså cirka fyra veckor. Det är kortare tid än man svarar i Spanien (27 dagar) och Finland (34 dagar). I genomsnitt tycker anställda i Europa att de behöver 17 dagars semester för att vila upp sig, men i Storbritannien ville man bara ha 8,5 dagar.

Unga har svårare att koppla av

Ungefär en femtedel av svenskarna har svårt att koppla bort jobbet mentalt när de är lediga. Det är bättre siffror än i resten av Europa där en tredjedel i snitt tycker de har svårt att släppa jobbet. I Norge, England och Italien är siffrorna ännu högre, vilket ligger i linje med hur mycket invånarna säger att de semesterjobbar i mail och telefon i de länderna.

Ju yngre man är desto svårare tycks det vara att slappa på stranden. Bland européer mellan 25 och 34 år säger 38 procent att de har svårt att koppla av mentalt från jobbet under ledigheten. Bland de över 55 år säger 20 procent samma sak, så oron blir lättare med åren.

– Det är viktigt att man som medarbetare idag upplever tillräcklig flexibilitet i sin semesterplanering för att nå en bra balans mellan arbete och privatliv, säger Sofi Klinkert, HR Director på SD Worx i ett pressmeddelande om rapporten.

Svenskar vill ha mer obetald semester

I Sverige kan 44 procent tänka sig att ta obetalda lediga dagar för att förlänga semestern, vilket är en högre siffra än i andra länder. På andra plats i att tänka sig fler obetalda dagar kommer engelsmännen och finnarna. I Spanien vill bara 27 procent vara mer lediga utan lön. Bland alla i Europa som svarat är siffran 37 procent.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes i mars 2022 i Belgien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien, Spanien, Italien, Norge, Finland och Sverige. Totalt intervjuades 10119 anställda. Urvalet är representativt för de specifika lokala arbetsmarknaderna och har samma sammansättning när det kommer till kön, ålder och examen som den aktiva arbetskraften i de berörda länderna.

Dina rättigheter på semestern

Arbetsgivare i Sverige är skyldiga att låta anställda vara helt lediga från arbetet under semesternUnionen vill att alla arbetsgivare skapar en mail- och mobilpolicy för anställdas tillgänglighet – inte minst för att freda medarbetarna under semestern.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

Medlemmar fick ”glömd” semesterlön i julklapp

Snart börjar ett nytt semesterår för en del anställda – hör du till dem är det hög tid att kolla din semesterlön, i synnerhet om du har rörlig lön. En jul för några år sedan räddade Unionen runt en halv miljon i bortglömd semesterlön åt medlemmar.
Johanna Rovira Publicerad 11 december 2025, kl 06:00
bild på sedlar i paket
Ett femtiotal medlemmar fick en oväntad julklapp i form av semesterlön som arbetsgivaren glömt bort att betala ut. Foto: Johanna Rovira

Det hände sig i nådens år 2017, runt första advent, att en ombudsman på Unionen fick ett till synes enkelt ärende på sitt bord. En medlem hade enbart fått semesterlön på sin fasta lönedel, men inte på den provisionslön hon tjänat. De lokala förhandlingarna hade avslutats i oenighet. 

Arbetsgivarna fortsatte hårdnackat vägra justera semesterlönen när Centrala ombudsmannen, Anna-Lena Glaad, tog över. Hon hade ingen aning om att detta enda ärende skulle växa betydligt i omfång och bli en dramatisk kamp mot klockan när hon övertog det. 

Muller på kontoret

– Det hade börjat gnissla en del på kontoret där medlemmen jobbade och fler verkade ha fått för lite semesterpengar. Sedan skickade arbetsgivaren av misstag en lista med massa namn, berättar Anna-Lena Glaad.

Hon började utforska listan. Namnen visade sig tillhöra medlemmar, före detta anställda som försvunnit i en företagsuppdelning och som troligtvis också blivit snuvade på semesterlön. Och nu var det bråttom – företaget hade semesterår som började och slutade vid årsskiftet och om förbundet inte agerade snabbt skulle medlemmarna gå miste om en hel del pengar. 

– I normalfallet stoppas klockan när man påkallar tvisteförhandling, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjuristen som kopplades in på ärendet.

– Men när det gäller semesterfrågor bryts preskriptionstiden bara av att man väcker talan i domstol. 

Kamp mot klockan

Fyra dagar före julafton, 20 december, satte sig Anna-Lena Glaad och fjorton kollegor ned och ringde upp 72 medlemmar för att höra om de ville bli företrädda av Unionen för att få ut sin rättmätiga semesterlön. 

– Alla fick lägga laxen åt sidan för att hjälpa till. Ett femtiotal av medlemmarna accepterade och nu gällde det för dem att snabbt som ögat få fram lönespecifikationer som visade vad de tjänat de senaste åren, berättar Anna-Lena Glaad.  

Under tiden satt juristen Pierre Dahlqvist och förberedde mallar till individuella stämningsansökningar som han kompletterade vartefter han fick klartecken och uppgifter från medlemmarna. I mellandagarna kunde ett femtiotal stämningsansökningar lämnas in till Stockholms tingsrätt. Och därmed var tidsfristen bruten.  

Arbetsgivaren backade

Efter att stämningarna lämnats in  visade sig arbetsgivaren vara mer samarbetsvillig och återvände till förhandlingsbordet. Stämningsansökningarna kallades tillbaka och cirka en halv miljon i bortglömda semesterslantar betalades slutligen ut till medlemmarna. 

– Om man är osäker på sin semesterlön bör man ringa vår rådgivning, hellre en gång för mycket.  Vår allmänna känsla är att en hel del semesterpengar fryser inne, säger Anna-Lena Glaad. 

– Arbetsgivaren ska göra korrekta beräkningar, men semesterlagen är komplicerad och därför gör arbetsgivarna ofta fel, säger Pierre Dahlqvist som aldrig kommenterar enskilda belopp i uppgörelser. 

– Man har ett eget ansvar att själv hålla koll för att inte riskera att förlora pengar. Det gäller inte bara semesterlönen. 

  • Oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, har man under vissa förutsättningar rätt till semesterlön på rörliga lönedelar, exempelvis provision.
  • Semstertillägget på de rörliga lönedelarna ska betalas ut senast en månad efter semesterårets utgång. Semesteråret börjar för många företag i månadsskiftet mars-april, men på en del arbetsplatser börjar semesteråret 1 januari.
  • Spara och kolla alla lönebesked. Speciellt lönespecifikationer som kommer före eller efter semestern eftersom det förekommer att dagar försvinner.