Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Nu är det hög tid att lägga in ledighetsansökan inför sommarsemestern. Men det kan gnisslas rejält kring oskrivna regler, orättvisor och favoriseringar. Vem får alltid som den vill? Vem drygar ut sin semester med föräldraledighet och vem förväntas jobba när de andra får sin återhämtning?
Här är några exempel och några lösningar från organisationspsykologen Magnus Stalby, från företaget Psykologpartners.
Småbarnsmamman Anna tar föräldraledigt så andra får flytta sin semester.
– Du får ta ut föräldraledighet när du vill så länge du anmäler det till arbetsgivaren minst två månader i förväg. Du kan också förlänga din semester med föräldraledighet, men det kan bli bekymmer om en anställd blir borta flera månader. Verksamheten ska fortfarande bemannas och det ska ske utan att några får en orättvis arbetsbelastning år efter år. Försök att kompromissa – fick du sju veckors sammanhängande sommarsemester kanske du kan tänka dig att flytta på julledigheten för någon annan? Ha ett rotationsschema där någon får sitt önskade schema ett år och får kompromissa nästa.
Singeln Amit förväntas jobba varje storhelg.
– Vi lever olika liv, men det innebär inte att semestern ska värderas olika. Som arbetsplats ska man akta sig för oskrivna regler som att föräldrar går före i semesterlistan eller att de äldre får välja först. Om det är ett öppet klimat – ta upp frågan och diskutera hur du vill ha det. Är det för känsligt, ta upp det med din chef. Och som chef är det också viktigt att vara tydlig och transparent kring vad som gäller, oavsett familjesituation.
Fatima måste vara på plats som ordinarie och får jobba hela sommaren med vikarier.
– Även här kan man arbeta med systematiska rotationsscheman. Tar Fatima introduktionen av nyanställda i år, så ska hon slippa nästa år. Vissa arbetsplatser jobbar också med kompensation för att skjuta på sin semester. Synliggör vem som tar extra ansvar. En upplevd orättvisa eller favoriserande kommer att skapa osämja i gruppen som sänker energin och produktiviteten.
Nyanställda Joakim få sitta själv på kontoret då han inte hunnit tjäna in någon semester.
– Här är det viktigt att ha en ordentlig introduktion. Om Joakim få en mentor eller chef som förbereder honom på vad som förväntas av honom under sommaren kommer han att känna sig omhändertagen. Var tydlig med vilka arbetsuppgifter som ska utföras, så att det känns meningsfullt. Berätta vilka anställda som kommer in senare under sommaren och lämna kontaktuppgifter till någon som kan svara på frågor som kommer upp. Lämnas Joakim utan det här på ett tomt kontor så kommer hans bild av arbetsgivaren sjunka rejält.
Ellen måste rycka in och attestera fakturor under semestern.
– Det kan alltid hända saker på ett företag som gör att du måste avbryta semestern om du har en specifik roll. Behöver du attestera fakturor eller rycka in under jour ska du bli kompenserad för det. När det bli aktuellt är det viktigt att sätta upp rutiner för det: läs mejlen under en viss tid, stäng ned direkt när du utfört dina uppgifter och lägg in ett svar i eposten om när du är tillgänglig. Jag tycker också att jouransvar ska roteras mellan de anställda för återhämtningens skull.
Roger får inte samma semesterveckor som sin fru.
– Så är livet ibland. På många arbetsplatser får en del av personalstyrkan ta tidig semester, den andra sen. Hur chefer än planerar kommer några bli besvikna. Är du ute i god tid, så våga kommunicera med dina kollegor och fråga om någon vill byta. Men om du får ett ja ska du vara beredd att ge något tillbaka en annan semesterperiod.
Kollega-redaktionen tar julledigt och är tillbaka den 7 januari.
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Då kan du logga in och anmäla dig via den här länken, så får du från och med nästa år alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka. Fiffigt va?
Det hände sig i nådens år 2017, runt första advent, att en ombudsman på Unionen fick ett till synes enkelt ärende på sitt bord. En medlem hade enbart fått semesterlön på sin fasta lönedel, men inte på den provisionslön hon tjänat. De lokala förhandlingarna hade avslutats i oenighet.
Arbetsgivarna fortsatte hårdnackat vägra justera semesterlönen när Centrala ombudsmannen, Anna-Lena Glaad, tog över. Hon hade ingen aning om att detta enda ärende skulle växa betydligt i omfång och bli en dramatisk kamp mot klockan när hon övertog det.
– Det hade börjat gnissla en del på kontoret där medlemmen jobbade och fler verkade ha fått för lite semesterpengar. Sedan skickade arbetsgivaren av misstag en lista med massa namn, berättar Anna-Lena Glaad.
Hon började utforska listan. Namnen visade sig tillhöra medlemmar, före detta anställda som försvunnit i en företagsuppdelning och som troligtvis också blivit snuvade på semesterlön. Och nu var det bråttom – företaget hade semesterår som började och slutade vid årsskiftet och om förbundet inte agerade snabbt skulle medlemmarna gå miste om en hel del pengar.
– I normalfallet stoppas klockan när man påkallar tvisteförhandling, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjuristen som kopplades in på ärendet.
– Men när det gäller semesterfrågor bryts preskriptionstiden bara av att man väcker talan i domstol.
Fyra dagar före julafton, 20 december, satte sig Anna-Lena Glaad och fjorton kollegor ned och ringde upp 72 medlemmar för att höra om de ville bli företrädda av Unionen för att få ut sin rättmätiga semesterlön.
– Alla fick lägga laxen åt sidan för att hjälpa till. Ett femtiotal av medlemmarna accepterade och nu gällde det för dem att snabbt som ögat få fram lönespecifikationer som visade vad de tjänat de senaste åren, berättar Anna-Lena Glaad.
Under tiden satt juristen Pierre Dahlqvist och förberedde mallar till individuella stämningsansökningar som han kompletterade vartefter han fick klartecken och uppgifter från medlemmarna. I mellandagarna kunde ett femtiotal stämningsansökningar lämnas in till Stockholms tingsrätt. Och därmed var tidsfristen bruten.
Efter att stämningarna lämnats in visade sig arbetsgivaren vara mer samarbetsvillig och återvände till förhandlingsbordet. Stämningsansökningarna kallades tillbaka och cirka en halv miljon i bortglömda semesterslantar betalades slutligen ut till medlemmarna.
– Om man är osäker på sin semesterlön bör man ringa vår rådgivning, hellre en gång för mycket. Vår allmänna känsla är att en hel del semesterpengar fryser inne, säger Anna-Lena Glaad.
– Arbetsgivaren ska göra korrekta beräkningar, men semesterlagen är komplicerad och därför gör arbetsgivarna ofta fel, säger Pierre Dahlqvist som aldrig kommenterar enskilda belopp i uppgörelser.
– Man har ett eget ansvar att själv hålla koll för att inte riskera att förlora pengar. Det gäller inte bara semesterlönen.