Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Samma jobb men olika lön på svenska ambassader

Att tillämpa lagen i det land man jobbar kan tyckas vara en självklarhet. Men både lokalt anställda vid svenska ambassader utomlands och lokalanställd personal vid utländska ambassader i Sverige, föredrar svensk arbetslagstiftning.
Johanna Rovira Publicerad 10 april 2019, kl 10:54
Johan Nilsson/TT
Sveriges ambassad i Köpenhamn. Johan Nilsson/TT

Det är skillnad mellan lokalt anställda och utsända på en ambassad, trots att de ibland utför samma jobb. Utsända är anställda av Utrikesdepartementet (UD) medan lokalanställda, eller lokalt anställda (som de som jobbar vid svenska ambassader kallas numer), är anställda direkt av ambassaden eller konsulatet i det land de jobbar.

Före 2007 behövde lokalanställda vid andra länders ambassader i Sverige inte betala skatt i Sverige och kunde därför klara sig på lägre löner – så länge de inte blev sjukskrivna, föräldralediga eller gick i pension.

När lagändringen kom om att ambassadanställda skulle ha samma rättigheter och sociala skyddsnät som andra anställda i Sverige genom att börja betala skatt, var tanken att ambassaderna skulle höja de lokalanställdas löner så att deras faktiska inkomst blev den samma som innan. De allra flesta ambassaderna höjde också lönerna, men det fanns några ambassader som spjärnade emot och för vissa lokalanställda kom lagändringen i praktiken att innebära en rejäl lönesänkning.

Läs mer: Sänkt inkomst på Italiens ambassad

När de utländska ambassaderna hamnar i klinch med Unionen på grund av att de brutit mot svensk arbetsrätt hävdar de ofta att de står över svensk lag.

Läs mer: Pikant process blev dyr för ambassad

Men svenska ambassader utomlands tillämpar inte heller svensk arbetsrätt när det gäller de lokalanställda eftersom de sedan 2015 inte omfattas av svensk lagstiftning. Lokalt anställda jobbar sida vid sida med utsända kollegor, med samma arbetsuppgifter, men helt annan lön och villkor, beroende på vilket land de jobbar i.

De lokalanställda på svenska ambassader och konsulat har en sektion, ST UM, och hör till fackförbundet ST, men nekas förhandla om löner och villkor eftersom att ST UM inte erkänns som facklig organisation. Enligt en debattartikel ST UM skrivit, vrakar och väljer ambassaderna bland regler och praxis man ska följa och situationerna på ambassaderna är ofta godtycklig och beror främst på myndighetschefens goda vilja.

I länder med skyhög inflation, som bland annat Ukraina, har lönerna för de lokalt anställda på ambassader och konsulat urholkats rejält och trots att andra EU-länder marknadsanpassat lönerna, så vägrar svenska ambassaden att kompensera sin personal.

Läs mer: Usla villkor på spanska ambassaden

SKILLNAD MELLAN AMBASSADER

På svenska ambassaden i Madrid tjänar de lokalt anställda i snitt 2 900 euro i månaden, vilket är en bra lön med spanska mått mätt. Den spanska snittlönen ligger på 1 640 euro.

Men det är inte alltid svenska ambassader betalar de runt 1 300 lokalt anställda rimliga löner. Trots att lokalanställda ibland jobbar med exakt samma arbetsuppgifter som utsänd personal och lönen betalas ur samma statskassa har de ofta sämre villkor och lön – de lyder inte under svenska arbetslagar, får inte förhandla om sina löner och deras organisation, Stum, erkänns inte som facklig motpart.

Anställningsvillkor

Osäker anställning kan leda till för tidig död

Den som byter ett dåligt jobb mot ett bra minskar risken att dö i förtid. Det visar en ny studie.
David Österberg Publicerad 14 september 2023, kl 06:30
En man håller sig för huvudet framför sin dator. Oskarp bild.
Ett kollektivavtal och en fast anställning kan minska risken att dö en för tidig död. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Hur vi har det på jobbet påverkar vår hälsa. I en studie från Karolinska institutet tittade forskarna på hur ett byte från en osäker till en säker anställning påverkade risken att dö.

– Ett byte minskade risken för att dö med 20 procent. Skillnaden var högre än jag hade förväntat mig. Det blir väldigt tydligt vilken påverkan anställningsförhållanden har när det handlar om dödlighet, säger Theo Bodin, en av forskarna bakom studien.

Låg lön dålig för hälsan

En osäker anställning präglas till exempel av låg lön, låg facklig anslutningsgrad och låg anställningstrygghet. I studien har forskarna inte undersökt varför osäkra anställningsförhållanden ökar dödligheten men Theo Bodin kan se flera förklaringar.

– En osäker anställning kan ge oro och stress. Det kan i sin tur leda till sömnstörningar, psykisk ohälsa och missbruk. Att inte kunna sova och att äta på oregelbundna tider ökar risken för övervikt, diabetes och högt blodtryck. Högt blodtryck kan ge hjärtinfarkt och stroke.

Svårare att få lån

En osäker anställning ger också praktiska problem eftersom det blir svårare att få lån och förstahandskontrakt.

– Anställningen påverkar också familjelivet och det sociala livet. Man vågar kanske inte tacka nej när man blir inringd och tvingas att organisera sitt liv kring de osäkra anställningsförhållandena, säger Theo Bodin.

I studien använde forskarna registerdata från drygt 250 000 anställda mellan 20 och 55 år i Sverige under åren 2006 till 2017.

Theo Bodin och hans kollegor ska nu mer specifikt titta närmare på orsakerna till den högre dödligheten. I oktober ska de dessutom publicera en handbok med förslag på hur arbetsmarknaden kan förändras till det bättre.