FRÅGA: Jag fick mitt chefsjobb till stor del för att jag är expert på det it-system vi jobbar med, inte på grund av mina ledaregenskaper. För de flesta av mina medarbetare, som också är specialister, är det också det viktigaste: att jag förstår verksamheten i detalj och kan stötta när det behövs.
Men jag har några medarbetare i mitt team som vill att jag ska vara mer peppande och motiverande.
Hur ska jag göra? Jag kan inte ändra min person och jag funderar på hur mycket ”krut” det är rimligt att jag lägger på att försöka få till den här utvecklingen hos mig själv. Och hur ska jag kommunicera det här till gruppen? Tacksam för svar.
SVAR: Jag förstår verkligen din känsla. Du har kommit in i din roll tack vare den du är, din erfarenhet, din förmåga att förstå verksamheten på djupet och ditt sätt att skapa trygghet omkring dig. Det är en stor del av ditt ledarskaps-dna och är inget du ska kompromissa med.
Samtidigt vill du göra rätt för ditt team och brottas med hur du ska möta de medarbetare som önskar mer pepp och motivation.
Låt mig först slå fast att det fina är att du inte behöver bli någon annan. Det räcker med små, ärliga beteenden som ligger nära din egen stil. För de flesta är tydlighet, trygghet, nyfikenhet och saklig uppskattning otroligt motiverande, med andra ord snarare finjusteringar än personlighetsförändringar.
Du kan ge motivation på ditt eget sätt, genom att visa när du är imponerad av kvaliteten i någons arbete, genom att lyfta någons insats i ett möte eller genom att ställa enkla frågor som: ”Vad skulle göra ditt jobb lättare just nu?” eller ”vad skulle ge dig energi i nästa steg?” Det är genuint och helt i linje med den du är utan att du behöver förvandlas till en överdrivet entusiastisk ledare.
Du behöver inte lägga särskilt mycket ”krut” på det här. Det handlar om små handlingar som gör stor skillnad för några få. Håll det fortsatt enkelt när du pratar med teamet och fortsätt att vara öppen. Du kan säga något i stil med: ”Jag vet att vi alla motiveras på olika sätt, och jag försöker utveckla mitt ledarskap för att möta fler av de behoven – men jag kommer alltid att göra det på ett sätt som känns äkta för mig”. Rätt kommunicerat gör det att folk både förstår och uppskattar dig mer, inte mindre.
Kort sagt och mitt råd – du ska inte tappa ditt ledarskaps-dna. Du ska bara låta det få en eller två nya nyanser. För det är precis så ledarskap utvecklas som bäst – när det sker på ett sätt som fortfarande känns som du.
