Annons
Annons
  • Strukturell rasism är inbäddad i samhällets strukturer på samma sätt som genus eller andra normer. Illustration: Kati Mets

Så bemöter du rasism på jobbet

Publicerad 10 november 2021, kl 06:00

Att inte agera om du hör ett rasistiskt uttalande på arbetet riskerar att normalisera beteendet. Det menar de experter som Kollega har talat med.

Det är måndag och ni sitter i fikarummet och pratar om vad ni har gjort under helgen, du och kollegorna. Ni skrattar tillsammans och har trevligt.

Men så vindlar samtalet vidare in på annat och plötsligt säger en i gänget att hen är ”så otroligt trött på alla invandrare som inte kan sortera sopor”.

– I soprummet i min bostadsrättsförening dröser det av kartong i restavfallstunnan och glas i komposten! De måste faktiskt ta seden dit de kommer, i Sverige sopsorterar vi, säger kollegan upprört.

"Hörde du verkligen rätt?"

Du blir först ställd. Hörde du verkligen rätt? Visst slarvar en del med sortering och det är ju inte alls bra. Men hur kan kollegan veta vem eller vilka som är skyldiga? Och vad menas med det breda ordet ”invandrare”?

Ingen annan i fikarummet reagerar. Någon nickar i stället instämmande. En annan tittar i taket och sörplar kaffe. Du blir arg. Kanske har du själv någon form av utländsk bakgrund och då kan den där mycket breda anklagelsen faktiskt gälla dig. Eller någon annan i rummet, på arbetsplatsen, i din familj, släkt eller vänkrets.

Tillfället kommer snart att gå dig förbi om du inte säger något. Men vad ska du säga? Och ska du alls säga något, eller är det bättre att helt enkelt ignorera?

– Nej, du bör alltid reagera när någon kränks på din arbetsplats. Låt aldrig rasistiska uttalanden passera oemotsagda. Du ska alltid bemöta, annars riskerar det hela att normaliseras, menar Peter Tai Christensen, som jobbar på Unionen och är teamchef på politiksektionen.

Hans förhållningssätt får stöd av internationell forskning. I en stor forskningsöversikt går några amerikanska forskare igenom vad det finns för vetenskapliga studier bakom. Sammantaget visar resultaten att människor blir mindre benägna att uttrycka fördomar efter att ha blivit konfronterade.

"Att ta konflikter är inte att bråka"

Det här håller även den svenska retorikexperten Elaine Eksvärd med om. Hon har bland annat gett ut boken Vi måste prata: lätta lösningar på svåra samtal, som handlar om hur man kan tackla de jobbiga samtalen, dem vi helst undviker.

– Att ta konflikter är inte att bråka, det är att lösa. Det blir så mycket bättre om vi säger vad vi tycker inför de som gör fel, annars blir det som ett tyst medhåll, menar hon.

En av de amerikanska forskarna bakom forskningsöversikten är Margo J. Monteith, professor vid Purdue universitet i Indiana, USA. För en tid sedan blev hon intervjuad av tidskriften Expo och berättade då att hon vid sina föreläsningar brukar vara noga med att lyfta fram att det faktiskt är vetenskapligt belagt att människor gör skillnad när de bemöter fördomar.

– Folk tänker ofta att det inte spelar någon roll vad de säger. Då betonar vi att du kanske inte ser något resultat i stunden, ingen kommer att säga till dig: ”Jag ber om ursäkt, jag ska ändra mig”, men forskning visar att konfrontation har effekt, säger Margo J. Monteith i Expos intervju.

Be personen upprepa vad hen sa

Ett bra verktyg att ha till hands när någon uttrycker sig tvivelaktigt är, enligt såväl den amerikanska professorn som flera andra experter, att lugnt och vänligt be personen att upprepa vad hen sa. Lägg fram det som om du inte riktigt förstod och faktiskt är nyfiken på att höra det igen. Dels ger det dig en smula betänketid kring hur du ska bemöta uttalandet, dels gör det att personen behöver formulera sig på nytt. Kanske får hen själv då syn på vad som egentligen har sagts och omprövar det.

Om personen ändå håller kvar vid vad den sagt, bör du undvika att gå till personangrepp. Fokusera på sak, inte på person. I stället för att säga: ”Du är rasist”, bör du formulera dig i stil med: ”Ett sådant påstående upplever jag som rasistiskt.”

De flesta människor tycker att det är jobbigt att ta emot negativ kritik, men lyckas du undvika att peka ut den aktuella personen kan det bli mer hanterbart. En strategi som kan göra att du får än större möjlighet att verkligen nå fram kan vara, menar retorikexpert Elaine Eksvärd, att visa att man uppmärksammar det personen sa – utan att låta anklagande. Det skulle exempelvis kunna vara att uttrycka sig bekräftande i stil med: ”Du menar säkert inget illa med det du sa, men ...”

Enligt professor Margo J. Monteith visar forskning att den som lyckas presentera ett argument eller en jämförelse som på olika sätt visar att det som sagts faktiskt var fördomsfullt, får bäst genomslag. I den inledande scenen från fikarummet skulle det kunna vara något i stil med: ”Det finns ingen statistik på att den som är född utomlands är sämre på att sopsortera än någon som är född i Sverige.”

Att ta konflikter är inte att bråka, det är att lösa

Vi lämnar fikarummet och går in på ett annat spår. För vi behöver komma in på att rasism går att förstå på olika sätt. Dels finns den individuella rasismen, som är knuten till en persons åsikter eller handlingar. Men så finns det en annan form också, som är mer abstrakt och svår att sätta fingret på. Den kallas ofta för strukturell rasism och är inbäddad i samhällets strukturer på samma sätt som genus eller andra normer.

"Hello and very welcome"

Vi tar ett exempel för att förstå. Det är första dagen på nya jobbet för en person, vi kan kalla hen för Kim. På förmiddagen kommer en kollega från en annan avdelning förbi den nyanställda. De har aldrig träffats förr.

– Hello and very welcome to this workplace, säger kollegan.

Det kan tyckas harmlöst. Inte minst om företaget vi befinner oss på är internationellt och olika språk ofta hörs i lokalerna. Men för den nyanställda, som råkar vara mörkhyad men precis lika svensk som någon annan, ger uttalandet en klump i magen. Det positiva pirret och förväntningarna inför första arbetsdagen går över i obehag och försvarsmekanism.

– Tack, det ska bli roligt, svarar Kim på klingande dalmål.

Historien skulle kunna ha slutat där, som ett lättsamt skämt att ta upp vid en middag med vänner. En komisk situation som kan uppstå till följd av missförstånd i vardagen, utan någon som helst ond avsikt. Den välkomnande kollegan ville ju bara visa sig trevlig och bjuda in till samtal. Hen skulle aldrig klassa sig som rasist.

Strukturell rasism påverkar alla

Och så behöver det heller inte vara, håller Mikael Öhman Almén, projektledare på Forum för levande historia, med om.

– Nej, inte på ett individuellt plan. Men när man pratar om rasism i arbetslivet, eller i andra delar av samhället, behöver vi komma ihåg att det finns olika förståelse av rasism. En del betonar individer, andra strukturer.

Den strukturella rasismen påverkar oss alla, oavsett vår inställning i frågan. Den är alltså inte i första hand bunden till varken dina eller mina personliga åsikter.

Men oavsett hur vi förstår rasism, och i vilken situation vi än ställs inför där den förekommer, kan vi alla spela en viktig roll för att motverka den, menar Mikael Öhman Almén.

– Ett sätt är att skaffa oss kunskap om rasismens historiska och samtida uttryck. Om vi alla blir mer medvetna om de här frågorna kan vi förhoppningsvis göra stor skillnad tillsammans.

Tillbaka till den nyanställda som blev tilltalad på engelska. Varför kan man då inte bara låta det vara, rycka på axlarna och gå vidare? Man väljer såklart själv hur man agerar, menar Mikael Öhman Almén. Men när den nya kollegan inte förväntas förstå svenska, kan den känna sig inplacerad i ett fack av ”de andra”.

– Om man ständigt bemöts annorlunda på grund av sin hudfärg kan den här typen av situationer sammantaget bli väldigt jobbiga för en människa. Jag tror det är en rätt viktig insikt att ta med sig för oss alla, säger Mikael Öhman Almén.

Fotnot: Forskningsöversikten heter Navigating successful confrontations: what should i say and how should i say it?

 

5 SÄTT ATT HANTERA RASISTPRAT

BEMÖT

Låt aldrig rasistiska uttalanden passera oemotsagda. Du ska alltid bemöta, det är utgångspunkten, annars normaliseras de.

KALLA INTE NÅGON RASIST

Säg i stället: ”Det du just sa var rasistiskt.” På så sätt skiljer du på sak och person. Personen kanske inte menade att vara rasistisk, och kan tänka ett varv till nästa gång.

FÖRKLARA

Alla kanske inte förstår att någon kan ta illa vid sig av vissa ord. ”Det landar inte väl vare sig hos honom/henne eller oss andra i gruppen.”

TOLERERA INTE

Gör klart att du inte tolererar liknande påhopp eller uttryck.

LYFT FRÅGAN

Ta upp händelser du reagerat på med chefen, HR och likabehandlingsombudet eller arbetsmiljöombudet. Ansvaret för att komma till rätta med problemen ligger hos arbetsgivaren.

Källa: Unionen opinion

 

SÅ HÄR KAN DU SVARA

”JAG ÄR SÅ OTROLIGT TRÖTT PÅ ALLA INVANDRARE SOM INTE KAN SORTERA SOPOR”

Tänkbart svar: ”Du menar säkert inget illa med det, men det finns ingen statistik på att den som är född utomlands är sämre på att sopsortera än någon som är född i Sverige.”

Kommentar: Den som lyckas presentera ett argument eller jämförelse som visar att det som sagts faktiskt var fördomsfullt, får ofta bra gehör.

 

”VADÅ, TÅL DU INTE SKÄMT?”

Tänkbart svar: ”Jovisst gör jag det. Men när någon kan uppleva sig kränkt av något så tycker i alla fall inte jag att det är roligt. Särskilt inte här, på vår arbetsplats.”

Kommentar: Det finns skämt, bilder, debattartiklar och inlägg i sociala medier som är roliga och bidrar till en god stämning. Andra är rasistiska och bidrar till att skapa en känsla av otrygghet och exkludering. I det här fallet är det inte skämtet som uttrycksform som är problemet utan det faktum att det är rasistiskt.

 

”HÄR SKA MINSANN MÄRKAS ORD HELA TIDEN”

Tänkbart svar: ”Jo, men jag tänker att det är viktigt att vi försöker tänka oss in i hur den du kallar så upplever det. Jag skulle nog själv bli ledsen. Hur tror du att du själv skulle uppleva det?”

Kommentar: Ord spelar stor roll. Vi behöver alla vara lyhörda för hur andra människor önskar att bli till- och omtalade.

 

”JAG ÄR INTE RASIST, MEN ...”

Tänkbart svar: ”Du säger att du inte är rasist, men så tolkar jag det som du just sa ...”

Kommentar: Det viktiga är inte nödvändigtvis att avgöra om någon är rasist eller inte. Alla kan vi bete oss rasistiskt, säga eller göra saker som bygger på rasistiska föreställningar. Det är inte detsamma som att vi är rasister. Men vi behöver alla ta ett ansvar för vårt agerande och för våra uttalanden.

 

Läs mer:

Ledare: Var inte en liten lort – stå upp mot fördomar och rasism

Ingenjören Christian ratas trots brist på arbetskraft

Utlandsfödda Maria blev mobbad av chefen

 

Text: Tora Villanueva Gran

LÄR DIG MER

FILM

PODDAR

  • Vidga normen-podden
  • No hate-podden (produceras av Statens medieråd)
  • Podden Prata rasism (från Forum för levande historia)
  • Checkpoint med Anbara, Brandon och Nicole
  • Nyfiken brun, avsnitt 31 med gästen Anna Adeniji