Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Ryggont = chefens fel

Små möjligheter att påverka i kombination med höga krav i arbetet leder till ökade ryggproblem. Och de som inte känner stöd från chef och kollegor utvecklar mer besvär i ryggen än andra, enligt en ny rapport från SBU.
Linnea Andersson Publicerad
Christine Olsson/TT
En ny studie visar att den psykosociala arbetsmiljön spelar en avgörande roll för att utveckla ryggproblem. Christine Olsson/TT

Ryggont är i västvärlden en av de vanligaste orsakerna till oförmåga att arbeta. Uppskattningsvis drabbas tre av fem personer av smärta i ländryggen någon gång i livet. Förutom lidande hos personen som drabbas orsakar smärtorna stora kostnader för samhället, genom sjukersättning, vård och rehabilitering.

En ny rapport från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) visar på ett tydligt samband mellan arbetsmiljön och om arbetstagare utvecklar ryggproblem eller ej.

Att fysisk belastning, som lyft och arbete med vriden rygg, leder till ryggbesvär kommer nog inte som en överraskning.  Desto mer anmärkningsvärt är att den psykosociala arbetsmiljön spelar en avgörande roll för att utveckla problem med ryggen.

Arbetstagare som känner att de har små möjligheter att påverka sin arbetssituation samtidigt som de har alltför höga krav på sig utvecklar ofta ryggbesvär. Även liten möjlighet till utveckling i arbetet och upplevelsen av att inte få stöd från chef och kollegor bidrar till ökade ryggproblem.

I motsats har människor mindre ryggbesvär i arbetsmiljöer där medarbetarna upplever att de kan påverka arbetet, får stöd från chef och kollegor samt har hög arbetstillfredsställelse.

Rapporten visar även att personer som arbetar utanför kontorstid och de som utsätts för helkroppsvibrationer har mer problem med ryggen.

SBU:s rapport

I rapporten har SBU tillsammans med experter inom medicin och arbetsvetenskap gått igenom de senaste 30 årens forskning. Det finns ingen skillnad mellan könen. Män och kvinnor får problem med ryggen i lika hög grad om de utsätts för liknande arbetsvillkor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så stoppar du negativt skitsnack på jobbet – 5 tips

Håller skitsnacket på jobbet på att gå överstyr? Här är tips på vad du själv kan göra för att motarbeta skitpratet när det gått över gränsen.
Johanna Rovira Publicerad 14 oktober 2026, kl 06:00
Moteld
Ett sätt att bekämpa negativt skvaller på jobbet är att inte lägga mer bränsle på elden, utan försöka släcka den genom att byta ämne eller helt enkelt hålla tyst. Foto: Colourbox

Skitsnack på jobbet kan fungera som en ventil, men blir skadligt när det övergår i elakheter, ryktesspridning eller återkommande angrepp på en kollega. Då kan du försöka styra om samtalet utan att själv bidra till konflikten.

Försök att snälltolka kollegan

Hur kul det än kan vara att ösa galla över en gemensam kollega X som beter sig illa, så försök sätta dig in i X situation. Det kan ju vara så att det finns acceptabla skäl till beteendet. Snälltolka i stället för att döma. 

Kom med moteld – lyft fram kollegans positiva sidor

Om du märker att du själv eller kollegorna är för kritiska, så lyft de positiva egenskaperna X trots allt besitter. Innan du vet ordet av kan skitsnacket ha förvandlats till en hyllningskör.

Byt ämne eller sluta ge skitsnacket bränsle

Låt bli att uppmuntra skitsnacket – ett av de mest effektiva sätten att få bukt med skitsnacket är att inte lägga mer bränsle på elden. Man kan till exempel byta ämne eller helt enkelt hålla tyst. 

Säg ifrån när skitsnacket går över gränsen

Om skitsnacket går överstyr trots alla dina ansträngningar att få slut på det är det bra att markera genom att sätta ner foten och säga att man inte känner sig bekväm att tala om någon som inte kan försvara sig. Risken finns dock att kollegorna upplever att du sätter dig på höga hästar varpå du själv kan bli föremål för bakdanteri. 

Var uppmärksam på ditt eget skitsnack

Skitsnack må vara nyttigt och underhållande, men det kan mycket väl slå tillbaka på dig själv om kollegorna börjar betrakta dig som en skitsnackare. 

Källa: Nina Jansdotter, beteendevetare