Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Ryggont = chefens fel

Små möjligheter att påverka i kombination med höga krav i arbetet leder till ökade ryggproblem. Och de som inte känner stöd från chef och kollegor utvecklar mer besvär i ryggen än andra, enligt en ny rapport från SBU.
Linnea Andersson Publicerad
Christine Olsson/TT
En ny studie visar att den psykosociala arbetsmiljön spelar en avgörande roll för att utveckla ryggproblem. Christine Olsson/TT

Ryggont är i västvärlden en av de vanligaste orsakerna till oförmåga att arbeta. Uppskattningsvis drabbas tre av fem personer av smärta i ländryggen någon gång i livet. Förutom lidande hos personen som drabbas orsakar smärtorna stora kostnader för samhället, genom sjukersättning, vård och rehabilitering.

En ny rapport från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) visar på ett tydligt samband mellan arbetsmiljön och om arbetstagare utvecklar ryggproblem eller ej.

Att fysisk belastning, som lyft och arbete med vriden rygg, leder till ryggbesvär kommer nog inte som en överraskning.  Desto mer anmärkningsvärt är att den psykosociala arbetsmiljön spelar en avgörande roll för att utveckla problem med ryggen.

Arbetstagare som känner att de har små möjligheter att påverka sin arbetssituation samtidigt som de har alltför höga krav på sig utvecklar ofta ryggbesvär. Även liten möjlighet till utveckling i arbetet och upplevelsen av att inte få stöd från chef och kollegor bidrar till ökade ryggproblem.

I motsats har människor mindre ryggbesvär i arbetsmiljöer där medarbetarna upplever att de kan påverka arbetet, får stöd från chef och kollegor samt har hög arbetstillfredsställelse.

Rapporten visar även att personer som arbetar utanför kontorstid och de som utsätts för helkroppsvibrationer har mer problem med ryggen.

SBU:s rapport

I rapporten har SBU tillsammans med experter inom medicin och arbetsvetenskap gått igenom de senaste 30 årens forskning. Det finns ingen skillnad mellan könen. Män och kvinnor får problem med ryggen i lika hög grad om de utsätts för liknande arbetsvillkor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.