Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Provanställning: Regler, lagar och uppsägningstid

De flesta har säkert börjat ett nytt jobb med en provanställning. Men vad gäller egentligen när man är provanställd? Har arbetsgivaren rätt att säga upp dig hur som helst – och går det att slippa att bli provanställd?
Oscar Broström Publicerad
Kvinna på kontor lutar huvudet mot sin knutna händer.
Som provanställd har du inget anställningsskydd. Foto: Shutterstock

Vad en provanställning är säger i stort sett sig självt: Att du är anställd på prov. I de flesta fall är provanställningen på sex månader, innan den automatiskt går över till en fast anställning.

Det finns ingenting som säger att du måste ha en provanställning på ditt nya jobb, ändå är det många som tror det och prövotiden är vanligt förekommande på svensk arbetsmarknad. Här går vi igenom vad som gäller kring provanställningar.

Provanställda saknar anställningsskydd

När du är provanställd gäller alla avtal och regler även dig. Det innebär att du ska bli behandlad precis som alla andra när det kommer till bland annat arbetsmiljö, semester, ob-ersättning och övertid. Den stora skillnaden är att du inte har något anställningsskydd.

Arbetsgivaren har rätt att avsluta anställning utan att det finns någon saklig grund. Det behöver alltså inte finnas någon anledning – till exempel arbetsbrist – för att arbetsgivaren ska kunna säga upp dig. Arbetsgivaren behöver inte ens motivera varför den avslutar anställningen.

– Vi vet att det är ett omfattande problem att människor som varit sjukskrivna, eller vårdat sjuka barn, inte får vara kvar efter provanställningens slut, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

Finns utnyttjande av provanställningar

Enligt Krieg finns ett problem med utnyttjande av provanställningar. Det kan handla om företag som sätter i system att provanställa, med ekonomiskt stöd från exempelvis Arbetsförmedlingen, för att inom sex månader säga upp alla och ta in nya provanställda.

Unionen har vid vissa tillfällen agerat när en arbetsgivare agerat felaktigt i fråga om provanställning, men i lejonparten av fallen har det då handlat om diskriminering.  

– Unionen har vid flera tillfällen tagit ärenden till domstol när vi sett att det funnits en diskrimineringsgrund. Det kan till exempel vara att en arbetsgivare säger upp en provanställning samma vecka som någon berättar att hon är gravid, säger Gunilla Krieg.

Ska säga upp 14 dagar innan

Enligt svensk lag ska en arbetsgivare meddela om uppsägning senast 14 dagar innan provanställningen tar slut. I vissa kollektivavtal står det en månad. Men om arbetsgivaren missar detta, och säger till dagen innan, upphör ändå anställningen. Arbetsgivaren kan dock tvingas betala skadestånd till arbetstagaren.

Till sist då: När är det brukligt med provanställning och hur kan du få bort prövotiden och direkt börja med en tillsvidareanställning? Det finns egentligen inget rätt och fel i den frågan, utan det är marknaden som styr.

För den som redan har en fast anställning och blir erbjuden ett nytt jobb med provanställning, finns såklart möjligheten att förhandla bort prövotiden och säga att det endast är aktuellt med fast jobb direkt. Unionen anser också att det bör finnas ett behov för att pröva och att den som redan haft en anställning i yrket, och byter jobb, bör bli tillsvidareanställd.  

– De som är mest utsatta för provanställning är de som är unga eller nya på svensk arbetsmarknad, säger Gunilla Krieg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.