Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Vision stänger dörren för SD

Fackförbundet Vision tar ställning mot Sverigedemokraterna. Partiet kommer inte att bjudas in till debatter och andra evenemang som förbundet ordnar. Och fackligt förtroendevalda ska inte samtidigt kunna ha uppdrag för SD. Unionen har inga planer på att följa efter.
Sandra Lund Publicerad 4 april 2014, kl 13:22

Visions förbundsstyrelse har beslutat att ta tydlig ställning mot Sverigedemokraterna (SD) som parti. Vid partipolitiska debatter kommer inte SD att bjudas in.

- För oss som fackförbund är det viktigt att argumentera för allas lika värde och mot de grupper som vill dela upp samhället i vi och dem. Sverigedemokraternas politik överensstämmer inte med vår värdegrund, säger Visions ordförande Annika Strandhäll i en kommentar.

Hon säger också att beslutet beror på att förbundet, som organiserar många anställda inom välfärden, ser det som självklart att arbetslivet ska var fritt från diskriminering och intolerans.

Samtidigt säger Annika Strandhäll att ställningstagandet ”självklart” inte innebär att förbundet lägger sig i hur medlemmar röstar eller vilka politiska åsikter de har. Det gör inte heller Unionen som inte vill stänga någon dörr för något parti. Louise Gerdemo Holmgren, presschef på Unionen, säger till Kollega.se att förbundet inte har några synpunkter på partipolitisk aktivitet så länge den inte strider mot Unionens värdegrund om alla människors lika värde.

Att vara aktiv i SD strider inte mot det?

- Nej, vår grundhållning är att vi inte har synpunkter på partitillhörighet eller om någon arbetar för ett parti. Vi respekterar ett demokratiskt val och de partier som nu sitter i riksdagen.

Kan inte partitillhörighet vara en värdering i sig?

- Nej, det är inget vi håller reda på. Vi har ingen åsiktsregistrering. Det finns ingen automatik i att om man gör på ett visst sätt så blir man utesluten.

Finns det någon gräns där, om till exempel ett nazistiskt parti kommer in i riksdagen?

- Ska man vara medlem ska man stå upp för de värderingar som våra stadgar ger uttryck för. Skulle någon agera annorlunda i Unionens namn får det diskuteras i förbundsstyrelsen som ett enskilt fall.

Enligt Louise Gerdemo Holmgren finns inga debatter eller seminarier där samtliga partier ska bjudas in inplanerade. Om företrädare för Unionen har ett möte med ett riksdagsutskott eller har ett seminarium välkomnar man alla partier. Unionen har representanter på plats under Moderaternas rikskonferens under helgen. Louise Gerdemo Holmgren säger att förbundet är på det flesta riksdagspartiers årliga möten. Men inte SD:s.

- Nej, Det finns ingen automatik där heller. Vi gör en prioritering och är på plats där det är relevant att framföra medlemmarnas frågor.

Även Vårdförbundet och ST tar aktivt ställning mot SD.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

S: ”Högern spelar dubbelspel om svenska modellen”

Högerpartierna använder den svenska modellen som ett slagträ i EU-debatten, utan att egentligen bry sig. Det säger Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
Noa Söderberg Publicerad 3 juni 2024, kl 13:14
Ilan De Basso, EU-parlamentariker för Socialdemokraterna, på sitt kontor i Bryssel.
Högerpartierna använder den svenska modellen som en retorisk slogan. Det säger EU-parlamentarikern Ilan De Basso (S) när Kollega möter honom på hans kontor i Bryssel. Sarah Van Looy

Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.

Ett slagträ

Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.

– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.

Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.

– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.

Lögn det beror på sociala pelaren

Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.

– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.

Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.

– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd. 

Jessica Polfjärd, EU-parlamentariker för Moderaterna, intervjuas utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Kollega möter Jessica Polfjärd (M) utanför EU-parlamentets omröstningssal. Hon säger att konflikterna om den svenska modellen i EU är Socialdemokraternas fel. Sarah Van Looy

Höger och vänster

Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.

– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.

Magnus Blomgren, Umeå universitet.
Magnus Blomgren.

Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.

Bråk om lönetransparens och socialt protokoll

EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.

Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.

Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.

Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.

Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.

– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.

Den svenska modellen

En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.

EU-valet

Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.

Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Politik

Trots retoriken: EU-politiker röstar olika om svenska modellen

Noa Söderberg Publicerad 27 maj 2024, kl 06:02
Trots retoriken: EU-politiker röstar olika om svenska modellen
EU-flagga utanför riksdagen inför EU-valet. Partierna röster olika om den svenska modellen, visar Kollegas genomgång.
Trots retoriken: EU-politiker röstar olika om svenska modellen