
Regeringens mål är högt. Lägst arbetslöshet i EU om fem år och inga långtidsarbetslösa ungdomar. I dag ligger arbetslösheten på 7,8 procent, ännu högre bland ungdomar. Förvisso ökar antalet lediga jobb, men arbetskraften ökar i samma takt så effekten på arbetslösheten är liten.
För närvarande kommer fler människor till Sverige än vad någon hade räknat med, på flykt undan krig och andra svåra förhållanden. Många av dem har både gymnasial och eftergymnasial kompetens – enligt Arbetsförmedlingen cirka 30 procent, det vill säga en ungefär lika stor andel som i befolkningen i övrigt. Men även för nyanlända med hög utbildning kan det ta flera år innan man kommer ut i arbete.
Samtidigt råder brist på arbetskraft inom flera yrken.
- Det känns helt galet, här kommer personer med kompetens inom bristyrken och så får vi inte ut dem på arbetsmarknaden, utbrast arbetsmarknadsminister Ylva Johansson vid en presskonferens om utmaningarna för arbetsmarknadspolitiken i Rosenbad på måndagsförmiddagen.
Arbetsmarknadsministern vill inte tala om volymer, och inte heller göra prognoser. Men från och med nu kommer arbetsmarknadsdepartementet och regeringen i övrigt att ta ett större ansvar för kompetensförsörjningen än tidigare. Det är där krutet läggs i regeringens jobblinje.
Ungdomsbrist
Vi står även inför ett demografiskt hot där antalet som lämnar arbetsmarknaden på grund av pension växer i relation till de som kommer in på arbetsmarknaden – det råder ungdomsbrist. För ungdomar med rätt utbildning ser arbetsmarknaden ljus ut. Ändå kommer alltför många ut från skolan utan den kompetens som marknaden kräver.
I dag är cirka 147 000 ungdomar arbetslösa. Av dem har cirka 10 000 varit arbetslösa i mer än ett år, och 5 000 i mer än två år. Efter 90 dagar i arbetslöshet sjunker möjligheten markant. Bland de arbetslösa som saknar gymnasiekompetens syns ingen skillnad på om man är helt ny på arbetsmarknaden, eller om man är lite äldre och kanske har hunnit ha ett eller ett par jobb, för möjligheten att få ett jobb, enligt Arbetsförmedlingens statistik.
Det är ett komplext pussel att lägga, men Ylva Johansson – som arbetade som mattelärare innan hon blev politiker - menar att alla bitarna faktiskt finns tillgängliga, det ska gå att nå målen, menar hon. Eller formulera ett nytt mål?
- Lyckas vi med det här blir Sverige det enda landet i EU som klarar demografin, sa Ylva Johansson.
Snart S-kongress
Nästa helg är det dags för socialdemokraternas kongress. Många partikamrater har uttryckt oro över regeringens möjligheter att få ner arbetslösheten. Också Ylva Johansson erkänner att mer måste göras om målen ska nås. För närvarande väntar regeringen på att förslagen från vårändringsbudgeten ska gå igenom i riksdagen, innan nya förslag läggs. Men idéer råder det ingen brist på.
De senaste veckorna har Ylva Johansson och hennes ministerkollegor kommit med en hel rad oortodoxa idéer på åtgärder, som till exempel syokonsulenter för allmänheten och yrkesvux på grundskolenivå, som hon lyfte när hon presenterade regeringens satsning för att minska arbetslösheten i förra veckan.
Syokonsulent för vuxna
I fjol skrevs 1,3 miljoner anställningskontrakt i Sverige. Med en samlad arbetskraft på lite drygt fem miljoner antyder antalet anställningskontrakt på en hög omställningstakt. Och många visstider.
- Det ser jag som en av Sveriges främsta konkurrensfördelar – att vara snabba på att ställa om. Men det innebär också att det ställs stora krav på arbetsmarknadspolitiken och på utbildningspolitiken. Större än vad vi lever upp till i dag, konstaterade hon vid ett seminarium arrangerat av forskningsinstitutet SNS i förra veckan.
Med inspiration från Tyskland förklarade Ylva Johansson att hon vill underlätta för snabb omställning genom att inrätta en studievägledningsfunktion för allmänheten, en slags syokonsulent för vuxna alltså.
Grundyrkesvux
Även om många av de som kommer som flyktingar till Sverige i dag har en god utbildning, är det också många som har en mycket låg utbildningsgrad. För de senare, som kanske inte ens gått vanlig grundskola, räcker ofta inte etableringsuppdragets max två år till.
- Jag skulle vilja se ett grund-yrkesvux, där man kan läsa in grundskolekompetensen som vuxen, sa Ylva Johansson.
Yrkesvux har funnits sedan 2009 för att matcha utbildade till bristyrken och samtidigt nå grupper som saknar gymnasiekompetens med en yrkesutbildning. Ett grund-yrkesvux, som Ylva Johansson alltså vill se, skulle syfta till att fånga upp dem som kommer till Sverige med mycket låg eller ingen utbildning alls.
Gymnasiet på engelska
I dag krävs gymnasiekompetens för i princip alla typer av jobb. Men för att man ska få börja på gymnasieskolans nationella program krävs ett godkänt grundskolebetyg i svenska. Det tycker gymnasie- och kunskapsminister Aida Hadzialic är att gå över ån efter vatten när vi behöver utbildad arbetskraft. I slutet av förra veckan la hon därför fram ett förslag om att införa gymnasieutbildning på engelska.
- Vi vill göra så att det blir lättare att läsa på engelska eftersom det är ett världsspråk. Många branscher ute på arbetsmarknaden använder sig av engelska och då menar vi att det kan vara en naturlig koppling att man får läsa på engelska. (…) Det är viktigt att man lär sig svenska, men då får man ju se till att man gör det utanför eller i skolan. Det ska inte behöva vara ett formaliserat krav för att man ska bli behörig till vidare studier på universitetsnivå, sa Aida Hadzialic till SR Ekot.
Enligt sakkunniga på Ylva Johanssons departement är dock varken allmänhetens studievägledning eller grundyrkesvuxet några konkreta politiska förslag i nuläget. Gymnasieutbildningen på engelska är inte heller något konkret förslag i dagsläget. Sådana har dock också lagts på sistone. Full aktivitet råder till exempel på departementet kring arbetsmarknadsprojekten Snabbspår för nyanlända och Ungdomskontraktet/Kommundialogen.
Snabbspår för nyanlända
Det förra bygger på de trepartssamtal som regeringen i omgångar bjudit in arbetsmarknadens parter och Arbetsförmedlingen till under våren, för att hitta branschnära lösningar på hur nyanlända snabbt kan matchas mot bristyrken. Unionen har deltagit i flera omgångar på olika avtalsområden, som teknik, elektronik, bygg, skog och farmaci.
Inför sommaren och till hösten kommer samtalen att fortsätta på en fördjupad nivå, och till 2016 är det tänkt att de första snabbspåren ska vara klara att tas i drift.
Kommundialogen
Ungdomskontrakten är en överenskommelse om samarbete mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen för att hitta och sätta ungdomar som står helt utan sysselsättning, så kallade ”neets” (not in education, employment or training), i utbildning eller arbete.
Den typen av samarbeten har gjorts också förut, men det nya med den här satsningen är att den sker på ministerns initiativ över hela landet samtidigt, vilket har gett projektet en hög prioritet, säger Birgitta Heijer som ansvarar för projektet i Arbetsförmedlingens norra region.
Fakta
Uppdaterar läget
Måndagens presskonferens var den första i en tänkt serie. Avsikten är att reguljärt återkomma med avstämningar av läget på arbetsmarknaden och vilka nya utmaningar som framträder, berättade Ylva Johansson.
De tror inte på målen
LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson, som också är ledamot i Socialdemokraternas Verkställande utskott, tror inte att regeringen kommer att klara målen, inte med den politik som presenterades i vårändringsbudgeten. Det krävs mycket mer av åtgärder, säger han till DN, och får inför Socialdemokraternas kongress nästa helg stöd i flera motioner från partidistrikten.
Ekonomen Lars Calmfors menar att det är fel att sätta relativa mål, som ”lägst i EU 2020”. Vad händer om Tyskland lägger om sin politik och arbetslösheten där går upp från dagens 5 procent, frågade han sig och Ylva Johansson på ett seminarium i förra veckan.
Susanne Spektor från Svenskt Näringsliv menar att regeringen fokuserar för mycket på utbildning. Det behöver bli lättare att komma in på arbetsmarknaden, det måste kosta mindre att anställa menar hon som också ser det som ett problem att regeringen inte vill se en marknad för lågkvalificerade jobb.
Etableringsuppdraget och bristyrkena
Inom etableringsuppdraget, alltså det uppdrag Arbetsförmedlingen fick av den förra regeringen för att matcha nyanlända till bristyrken, finns i dag tusentals personer med kompetens inom bristyrken, bland annat:
- 270 ingenjörer och tekniker inom elektroteknik
- 94 civilingenjörer inom elektroteknik
- 116 civilingenjörer inom maskinteknik
- 139 civilingenjörer inom bygg och anläggning
- 134 redovisningsekonomer
- 111 mjukvaru- och systemutvecklare
- samt hundratals lärare, läkare, kockar, kallskänkor, bagare och plåtslagare.
Arbetsförmedlingen, Regeringen