Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Så tar du reda på din pension

Snart är det dags för två pensionsbesked att dimpa ner i brevlådan. Då kommer det oranga kuvertet med pensionsprognoser och Collectums årliga besked om tjänstepensionen. Kanske dags att verkligen titta på informationen och se vad din framtida pension kan tänkas bli.
Carita Portuondo Andersson Publicerad

Det kan kännas som en pensionsdjungel där ute, men det finns faktiskt människor som försöker guida oss genom snåren. Som försöker förklara. Som vill att du ska veta vad du får i pension. Åtminstone vad du möjligen kan tänkas få, för hur det egentligen slutar beror på avkastning av fonder och på dig själv och vilka inkomster du har i framtiden.

En ungefärlig uppskattning är att en anställd får klara sig på sisådär 60 procent av lönen när det är dags för pension. Dagens Nyheter gjorde en beräkning på fiktiva personer i åldern 50 till 65 år, och i de exemplen varierade pensionen mellan 56 och 68 procent av lönen. Det är de äldre som får en större andel, eftersom pensionssystemet har förändrats, och försämrats för de yngre.

Här skriver vi lite om vilken information som finns. De viktigaste informationskällorna är:

1: Collectums besked om din tjänstepension som kommer under februari-mars. Här får du information om din tjänstepension (din arbetsgivare betalar sådan för dig om det finns avtal på din arbetsplats, en av flera fördelar med att jobba på en arbetsplats med kollektivavtal).
Här finns också information om vad du/dina anhöriga får om du blir långvarigt sjuk eller avlider. Collectum skickade ut sitt första pensionsbesked för ett år sedan, och man vill i framtiden ha med information om all intjänad pension.
Man planerar också en webbtjänst där alla aktuella uppgifter om individen ska finnas med.

2. Det oranga kuvertet som ger en prognos för din allmänna pension. I den allmänna pensionen ingår även premiepensionen, och det är den delen du placerar själv genom att välja PPM-fonder (eller struntar i att välja och låter pengarna ligga kvar i den statliga 7 AP-fondens premiesparfond).

3: Pensionsportalen www.minpension.se. Här kan du beräkna din sammanlagda pension, dvs både din allmänna pension och din tjänstepension. Du kan också lägga in eventuellt eget pensionssparande så att du får en mer komplett bild.

För att se hur pensionen blir för en individ följer vi HTF-medlemmen Marianne - en person som arbetat med diverse administrativa sysslor i hela sitt liv. Marianne är 59 år och har alltså inte så många år kvar till pensionen.

Hennes årslön var knappt 272 000 kronor förra året. Enligt det senaste beskedet från Collectum kommer hon att få 2 265 kronor i ITP (tjänstepension) från det att hon fyller 65 år.
Men i hennes oranga kuvert från förra året står det plötsligt en betydligt lägre årsinkomst. Det beror på att uppgifterna där bygger på det man tjänade två år tidigare. Och just det året var Marianne tjänstledig en dag i veckan. Alltså blir det i det här fallet ointressant att utgå från prognoserna i det beskedet.

Vilka uppgifter finns det då på www.minpension.se för Marianne? Det får hon inte veta på en gång, eftersom hon först måste beställa en personlig kod för att kunna gå in på sidan (alternativt använda e-legitimation). När hon fått koden och registrerat sig för första gången så görs sammanställning av hennes pensionsuppgifter, och det tar ytterligare några dagar. Men sedan, hur ser det ut för Marianne då?

Prognosen här visar att Marianne, om hon går i pension vid 65, får en sammanlagd pension (allmän pension och tjänstepension) de första fem åren på sammanlagt 18 400 kronor. Antagandet är då att den allmänna löneutvecklingen är 2 procent och 5,5 procents avkastning.

Det finns även andra prognoser utifrån andra ekonomiska scenarior.
Med samma förutsättningar sjunker Mariannes pension vid 70 års ålder till 15 400 kronor. Det gör den för att hon, liksom de allra flesta, väljer att ta ut den delen av tjänstepensionen som heter ITPK under de första fem pensionsåren. Tjänstepensionen är uppdelad i ITP och ITPK, och det är alltså ITPK:n som nästan alla väljer att ta ut under fem år.

Löneutveckling och avkastning kan ju inte garanteras, därför finns det flera olika prognoser med på minpension.se och i det oranga kuvertet. Så alla siffror får man ta med en nypa salt. Men för Marianne kan prognosen tänkas bli någorlunda rätt eftersom hon är så pass gammal och troligen inte byter jobb de sista åren i arbetslivet. För yngre kan beräkningarna slå helt fel. Man kan byta lön, både rejält upp och rejält ner många gånger under livet.

På minpension.se och i det oranga kuvertet som kommer från Försäkringskassan/Premiepensionsmyndigheten, finns uppgifter på hur det går med pensionen om man går tidigare eller senare.
Du har rätt att jobba till 67 (eller ännu längre om din arbetsgivare vill det) eller du kan gå vid 61. De är många tusenlappars skillnad på de alternativen.

(Lön & Jobb nr 1-2007)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Pensionsspara eller inte – så ska du tänka

Vi läser ofta om att pensionerna är så usla – vilket får många att satsa på privat pensionssparande. Flera studier visar dock att genomsnittspensionärens ekonomi är god. Vi reder ut hur du kan tänka.
Publicerad 21 november 2024, kl 06:01
Pensionsspara eller inte? Från vänster en man lägger pengar i en spargris, till höger två personer står bredvid tecknade pilar som pekar uppåt.
Alla med kollektivavtal har tjänstepension, men tjänstepension kan också erbjudas av arbetsgivare utanför kollektivavtalssystemet. Foto: Colourbox.

Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.

Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.

– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.

– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.

Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?

– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.

Varför så dystra budskap om pensionen?

Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.

– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.

En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.

– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.

Allmänna pensionen en bra grund

En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.

Trifa Chireh, pensionsekonom, Länsförsäkringar. Porträttbild.
Trifa Chireh.

Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.

– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.

Pensionssparande kan minska effekten av deltid

Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.

– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.

Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?

– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.

Text: Rickard Jakbo.

PENSION - DÅ KAN DU BEHÖVA SPARA SJÄLV

Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du

➧ planerar att gå i pension tidigt

➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension

➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge

➧ har jobbat deltid i många år

➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension

➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt

➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.

Pension - så räknar Alecta

➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.

Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.

Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.

Pension

Jobbonär – tänk på det här

Intresset för att kombinera arbete och pension är stort. Men det finns en hel del regler och villkor att hålla reda på.
Publicerad 23 oktober 2024, kl 06:06
hand som ritar en kurva
Kombinera arbete och pension. Så gör du för att maximera din inkomst och framtida pension - och undviker fallgropar och statlig skatt.. Foto: Shutterstock

Budskapet från politiker och experter är att vi bör arbeta allt längre för att pensionen inte ska bli för låg. Men hur ska vi orka? Ett svar kan vara att gå ned i arbetstid och fylla ut inkomsttappet med pension. Visserligen sänks pensionsinbetalningarna något eftersom de beräknas på lönen, men om du orkar arbeta flera år extra ökar du din framtida pension.

Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, framhåller tre saker som viktigare än allt annat för dig som överväger denna möjlighet. Det första är att komma överens med din arbetsgivare.

– Om du ska gå ned i arbetstid är det alltid en överenskommelse med arbetsgivaren. Därför måste du börja där och kolla om det är en möjlighet.

I så gott som alla Unionens kollektivavtal finns flexpension, en förstärkt möjlighet att jobba deltid för de som närmar sig pensionsåldern. Arbetsgivaren måste motivera ett eventuellt nej till deltid, och facket kan begära förhandling vid ett nej. Avtalet innebär också att mer pengar har avsatts till din tjänstepension.

När du har fått klartecken ska du avgöra vilken eller vilka pensioner du ska ta ut på deltid.

– Det andra som är bra att känna till är att den allmänna pensionen är väldigt flexibel, säger Monica Zettervall.

Risk för statlig skatt

Till skillnad från tjänstepensionen kan du ändra dig gällande statens allmänna inkomstpension. Här finns inte heller något krav på att du måste pensionera dig en viss grad, som gäller för tjänstepensionen. Oavsett hur mycket du arbetar kan du välja att ta ut din allmänna pension till 25, 50, 75 eller 100 procent. Så är det inte med tjänstepension.

– Om du till exempel ska ta ut 25 procent av din tjänstepension måste du gå ned till 75 procent i arbetstid. Därför brukar nog de flesta ta ut den allmänna pensionen först. Där kan man ju också ångra sig om utbetalningarna, vilket man alltså än så länge inte kan med tjänstepensionen.

Om du ändå bestämmer dig för att ta ut tjänstepensionen först menar Unionens egen pensionsexpert Hans Norin att det är bra att först ta reda på alla dina pensioner. Du kan ju ha tjänat in till flera tjänstepensioner genom livet.

– När du har fått en samlad bild kan du lättare fundera över hur, när och på vilket sätt du vill ta ut dessa. Beroende på din situation kan du välja olika starttidpunkter och uttagstider för olika tjänstepensioner, säger han.

Den tredje saken du bör tänka på är skatten – att inte hamna över drygt 50 000 kronor när pensionen och inkomsten räknas ihop.

– Om lön och pension tillsammans hamnar över gränsen för statlig skatt får du betala onödigt mycket i skatt, säger Monica Zettervall.

Garantipension ett grundskydd

För dig som haft låg till medelhög inkomst genom livet finns ytterligare en sak att tänka på. Kanske har du då rätt till det statliga grundskyddet garantipension som ska kompensera för en låg pension. Den betalas ut från 66 års ålder (2024) och har du rätt till den lär inte din pension växa så mycket om du skjuter på din pension till efter 66 års ålder. Om du gör det hamnar din inkomstbaserade pension förmodligen ändå under den statliga grundskyddsnivån.

– Till den gruppen brukar vi säga att de kan börja ta ut garantipensionen från den ålder man har rätt till den, just nu 66 års ålder, säger hon.

Minpension.se kan du se vilka pensioner du har rätt till.

Text: Rikard Jakbo

Kombinera jobb och pension - tänk på det här

  • Om lön och pension tillsammans hamnar över gränsen för statlig skatt kan du förlora en del av dina pensionspengar, närmare bestämt 20 procent av inkomsten över gränsen för statlig skatt.
  • Risken för det ökar om du a) har hög lön och b) är under 67 år. Gränsen är nämligen beroende av din ålder. För dig under 67 år är gränsen 51 275 kronor per månad, men från det år du fyller 67 ligger brytpunkten för statlig skatt högre, på 58 100 kronor per månad (2024).
  • Pensionärer får ett kraftigt förhöjt grundavdrag. Men detta börjar gälla först från och med januari det år du fyller 67. Så du som tar ut din pension före denna ålder betalar högre skatt på din pension. Från det år du ska fylla 67 får du också ett förhöjt jobbskatteavdrag som ger lägre skatt även på lönen för dig som jobbar.
  • Du har en lön på 18 000 kronor och en pension på 18 000 kronor, sammanlagt 36 000 kronor. Du arbetar 50 procent. Om du är 67 år får du behålla 30 800 kronor efter skatt. Om du är 63 år får du behålla 27 300 kronor i månaden. Skillnaden blir alltså 3 500 kronor i månaden efter skatt.

Källa: Pensionsmyndigheten.