Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Så mycket tjänar du till deltidspensionen

Är du 25 år och har en lön på 30 000 kronor? Grattis! Då kommer du att kunna håva in flera hundratusen i deltidspension.
Niklas Hallstedt Publicerad

I dagarna började avsättningarna till den nya deltidspensionen. Men först för dem med en bit kvar till pensioneringen blir det några summor att tala om.

Med hjälp av den nya deltidspension ska den anställde kunna gå ned i arbetstid när han eller hon närmar sig pension. Avsikten är att man ska orka arbeta längre upp i åldrarna.

Systemet finansieras genom att arbetsgivarna gör en extra avsättning till tjänstepensionen ITP. Hur mycket som sätts av varierar något även det mellan avtalsområdena, men är minst 0,5 procent under den nuvarande avtalsperioden fram till 2016.

Med den avsättningen betyder det att den som i dag är 55 år, och har en månadslön på 40 000 kronor, kommer att ha tjänat in 35 000 kronor i extra pensionskapital vid 65 år. Det visar beräkningar från Unionen.

För en 45-åring med samma lön handlar det om 90 000 kronor.

För dem som är lite yngre kommer tiden att räcka till för att samla på sig en mer aktningsvärd pengahög. Den som är 35 år i dag och tjänar 35 000 kronor i månaden, kommer att ha tillgång till 160 000 kronor extra, en 25-åring som tjänar 27 000 kronor i månaden kan räkna in 225 000 kronor.

Skulle däremot avsättningen höjas till 2 procent i framtiden, så som Unionen vill, förändras dock bilden. I det fallet skulle exempelvis den ovannämnda 55-åringen håva in 130 000 kronor, medan 25-åringen skulle ha hela 890 000 kronor.

Deltidspensionslösningen finns på ett stort antal av Unionens avtalsområden, dock inte på alla. Man kan börja använda sig av den från den månad man fyller 60 eller 62, beroende på vilket avtalsområde man tillhör. Kommer man inte överens med arbetsgivaren om hur mycket man ska gå ned i tid är utgångspunkten en sysselsättningsgrad på 80 procent.

Arbetsgivaren har dock rätt att säga nej till delpension om den medför störning av verksamheten.

Den som inte utnyttjar möjligheten att jobba mindre kan i stället använda de extra pengarna som ett tillskott till den vanliga pensionen.
 

Fotnot: Unionens räkneexempel bygger på ett antal antaganden, bland annat att reallöneutvecklingen är 0,5 procent, och att kapitalavkastningen utan hänsyn till inflationen ligger på 6,35 procent.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.