Det blir ingen fri flytträtt av tjänstepensioner. Inte just nu i alla fall. Beskedet välkomnas av facken. Men finansmarknadsminister Peter Norman (M) stänger inte dörren helt för förslaget.
Regeringen har nu lämnat besked i frågan om fri flytträtt för tjänstepensioner. Det handlar om den del av pensionen som arbetsgivare avsätter av anställdas löner och betalar in till olika bolag som förvaltar pengarna. Vilka bolagen är avgör fackförbunden och Svenskt Näringsliv gemensamt för de som jobbar på arbetsplatser med kollektivavtal. För privatanställda tjänstemän gäller tjänstepensionen ITP, där Alecta är förhandsalternativet som förvaltare.
En utredning som tittade på om den enskilde själv i stället skulle få välja fritt vilket bolag tjänstepensionen skulle förvaltas inom blev klar redan hösten 2012. Men sedan dess har det varit tyst. Nu bryter finansmarknadsminister Peter Norman (M) tystnaden.
I ett möte som han hade med arbetsmarknadens parter och försäkringsbranschen i måndags kom det fram att det inte blir verklighet av förslaget. Vilket välkomnas av samtliga fackliga centralorganisationer som varit emot förslaget.
- Det är väldigt positivt att regeringen lyssnat på våra invändningar. Jag föreslog redan 2012 tillsammans med mina ordförandekolleger i LO och TCO att förslaget skulle kastas i papperskorgen. Nu gör regeringen det, säger Sacos ordförande Göran Arrius i en kommentar.
I en debattartikel frånförra sommaren, som undertecknades av Cecilia Fahlberg ordförande i PTK och Unionen, Torbjörn Johansson avtalssekreterare på LO och Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren, skulle förslaget rasera en förvaltning av 1 600 miljarder kronor i framtida pensioner. Att det är parterna som förhandlar fram lösningar för tjänstepensionerna leder också till prispress. Enligt artikelförfattarna har de framförhandlade lägre avgifterna sparat mellan 400 000 och en halv miljon kronor per löntagare som i stället kan bli pensionskapital för den enskilde.
Men finansmarknadsminister Peter Norman (M) har inte kastat hela förslaget i papperskorgen. I en intervju i Dagens Nyheter säger han.
- Vår ambition är att utöka flytträtten, men hur det ska göras kan jag inte svara på i dag.
En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox
Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.
Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.
Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).
Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.
Pensionen grundar sig på alla inkomster
Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.
– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm
Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.
Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.
Även unga kan få tjänstepension
Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.
Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.