Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Ovisst för fri flytt av tjänstepension

Det blir ingen fri flytträtt av tjänstepensioner. Inte just nu i alla fall. Beskedet välkomnas av facken. Men finansmarknadsminister Peter Norman (M) stänger inte dörren helt för förslaget.
Sandra Lund Publicerad

Regeringen har nu lämnat besked i frågan om fri flytträtt för tjänstepensioner. Det handlar om den del av pensionen som arbetsgivare avsätter av anställdas löner och betalar in till olika bolag som förvaltar pengarna. Vilka bolagen är avgör fackförbunden och Svenskt Näringsliv gemensamt för de som jobbar på arbetsplatser med kollektivavtal. För privatanställda tjänstemän gäller tjänstepensionen ITP, där Alecta är förhandsalternativet som förvaltare.

En utredning som tittade på om den enskilde själv i stället skulle få välja fritt vilket bolag tjänstepensionen skulle förvaltas inom blev klar redan hösten 2012. Men sedan dess har det varit tyst. Nu bryter finansmarknadsminister Peter Norman (M) tystnaden.

I ett möte som han hade med arbetsmarknadens parter och försäkringsbranschen i måndags kom det fram att det inte blir verklighet av förslaget. Vilket välkomnas av samtliga fackliga centralorganisationer som varit emot förslaget.

- Det är väldigt positivt att regeringen lyssnat på våra invändningar. Jag föreslog redan 2012 tillsammans med mina ordförandekolleger i LO och TCO att förslaget skulle kastas i papperskorgen. Nu gör regeringen det, säger Sacos ordförande Göran Arrius i en kommentar.

I en debattartikel från förra sommaren, som undertecknades av Cecilia Fahlberg ordförande i PTK och Unionen, Torbjörn Johansson avtalssekreterare på LO och Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren, skulle förslaget rasera en förvaltning av 1 600 miljarder kronor i framtida pensioner. Att det är parterna som förhandlar fram lösningar för tjänstepensionerna leder också till prispress. Enligt artikelförfattarna har de framförhandlade lägre avgifterna sparat mellan 400 000 och en halv miljon kronor per löntagare som i stället kan bli pensionskapital för den enskilde.

Men finansmarknadsminister Peter Norman (M) har inte kastat hela förslaget i papperskorgen. I en intervju i Dagens Nyheter säger han.

- Vår ambition är att utöka flytträtten, men hur det ska göras kan jag inte svara på i dag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Bättre pensioner för tjänstemän: ”En stor och positiv förändring”

Facken inom PTK och LO har kommit överens med Svenskt Näringsliv om nya kollektivavtal för tjänstepension. Totalt berörs 1,1 miljoner privatanställda tjänstemän.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 10 november 2026, kl 15:06
Martin Wästfelt, Unionen, framför Unionens logotyp samt en broschyr om pension.
Det nya pensionsavtalet innebär att arbetsgivarna ska betala in till tjänstepensionen från 24 till 67 års ålder. Förändringen berör 1,1 miljoner privatanställda tjänstemän. Foto: Anders Wiklund/TT/Claudio Bresciani/TT.

–  Vi är inte nöjda, men det är en stor och positiv förändring, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

Överenskommelsen innebär bland annat att arbetsgivarna börjar betala in till tjänstepensionen vid 24 års ålder, i stället för vid 25 som det är i dag. Pensionsinbetalningarna fortsätter sedan fram till 67 år i stället för till 66 år. Förändringen börjar gälla 1 januari 2028.

Martin Wästfelt konstaterar att det finns tjänstemän som börjar jobba innan de fyller 24 och de som fortsätter efter att de har fyllt 67 år.

–  Vårt långsiktiga mål är att du ska tjäna in till tjänstepensionen under alla år du jobbar. Det som kommer in till den enskilde tjänstemannens pensionskonto styr den slutliga pensionen. När vi lever längre måste vi ha samlat ihop mer pengar för att få en bra pension under alla år vi ska vara pensionärer, säger Martin Wästfelt.

Arbetsgivarna får rabatt på omställningsavgiften

Svenskt Näringsliv har tidigare ansett att det har blivit för kostsamt för arbetsgivarna att betala in till tjänstepensionen till 67 års ålder.

– Det har parterna hanterat genom att Svenskt Näringslivs medlemsföretag får en rabatt på den avgift som de betalar till omställningsorganisationen. Ur vårt perspektiv är det en bra lösning som inte belastar våra medlemmar på något sätt, säger Martin Wästfelt.

Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl är nöjd med överenskommelsen. Han säger att arbetsgivarna hela tiden varit öppna för att utöka åldersspannet för inbetalningar till kollektivavtalade pensioner och försäkringar.

– Kärnfrågan har varit hur de ökade kostnaderna ska hanteras. Parterna har tagit ansvar och landat i en välbalanserad lösning som säkrar tryggheten för de anställda samt värnar företagens konkurrenskraft, säger Mattias Dahl i ett pressmeddelande.

Det ska bli lättare att få omställningsstöd 

Överenskommelsen omfattar fler delar än pension, till exempel blir det lättare att kvalificera sig för stöd från TRR, en omställningsorganisation för privatanställda tjänstemän. PTK-förbunden går också över till en försäkring med föräldrapenningtillägg i stället för de föräldralöneregler som gäller i olika branschavtal.

– I ett antal av våra branschavtal ger lön över en viss nivå inte föräldralön. Så kommer det inte vara i den här försäkringen, här ersätts alla lönedelar, säger Martin Wästfelt.

För att överenskommelsen ska börja gälla krävs att alla berörda parter skriver under.

– Först då vet vi att allt faller på plats. Men vår bedömning är att så kommer att ske. Väldigt mycket står på spel. Om något hakar upp sig kan konflikt vänta, säger Martin Wästfelt.