Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Om döden skiljer oss åt

Det är stor skillnad på att vara gift eller sambo om ens partner dör. Om den avlidne var högavlönad kan den efterlevande gå miste om miljontals kronor.
Anita Täpp Publicerad

När en anställd går bort före pensioneringen finns ofta kollektivavtalade försäkringar som faller ut, så att efterlevande får ekonomiskt stöd.

Om man som privat tjänsteman omfattas av tjänstepensionen ITP kan ens anhöriga i bästa fall få ersättning från fyra försäkringar; ITP familjepension, återbetalningsskydd, familjeskydd och tjänstegrupplivförsäkringen, förkortad TGL.

Den sistnämnda är ett skattefritt engångsbelopp som betalas ut, i första hand till maka/make eller registrerad partner. Om ens sambo ska få pengarna krävs att man skrivit ett särskilt förordnande om förmånstagare.

Däremot omfattas även en sambo automatiskt av återbetalningsskyddet och familjeskyddet, om man inte anmält något annat.

Men då krävs också att man placerat den del av tjänstepensionen som man själv kan placera hos ett valfritt försäkringsbolag och sedan kryssar i att man vill ha återbetalningsskydd och/eller familjeskydd.

Återbetalningsskyddet är en ersättning som motsvarar det samlade pensionskapitalet av det man själv fått placera. De skattepliktiga pengarna betalas normalt ut till partnern i fem år efter dödsfallet.

Sedan den nya ITP-planen började gälla den 1 juli i år finns två varianter av familjeskydd.

Enligt det första systemet, som gäller äldre tjänstemän födda senast 1978, kan efterlevande årligen få ett till två skattepliktiga förhöjda prisbasbelopp, i år upp till 82 200 kronor, i fem år efter dödsfallet.

Efterlevande till yngre tjänstemän, födda tidigast 1979, kan årligen få upp till fyra prisbasbelopp, i år 161 200 kronor, utbetalda i som mest 20 år, om den avlidne har valt det.

Äldre tjänstemän, som ännu inte tecknat ett familjeskydd, kan från och med april nästa år endast göra det enligt det nya systemet. Eftersom det, till skillnad från det gamla, är åldersberoende blir det dyrare ju äldre man är.

Den viktigaste ersättningen för partnern till en relativt högavlönad, som i år tjänar minst 28 600 kronor i månaden inklusive semestertillägg, är oftast familjepensionen.

Den innebär att man kan få en pension på tusentals kronor varje månad hela livet ut, om man var gift eller en registrerad partner vid dödsfallet.

En sambo däremot omfattas aldrig av pensionen.

Det betyder att medan en gift partner som blir gammal kan få ut miljontals kronor från försäkringen får sambon inte ett öre.

Enligt den nya ITP-planen omfattas inte efterlevande till de yngre tjänstemännen av någon familjepension. I stället kan de välja att teckna ett familjeskydd som ger mer pengar och det under längre tid än tidigare.

Familjeskyddet gäller alltså automatiskt även en sambo, om man inte valt något annat, men i motsats till familjepensionen bara under begränsad tid.

Medan avgiften för familjepensionen inte påverkar den egna ålderspensionen gör kostnaden för familjeskyddet det.

Eftersom också återbetalningsskyddet belastar den egna pensionen gäller det att komma ihåg att ändra på villkoren i försäkringarna om exempelvis familjeförhållandena ändras.

En tredjedel kan vara sambos

Det finns ingen statistik på hur många sammanlevande par som är sambos, men enligt en uppskattning är 30 procent ogifta.  

Om du vill veta mer:

Bra information finns hos PTK och Collectum. Collectum, som administrerar tjänstepensionen, kan svara på frågor som vilka placeringar man gjort, om man valt familjeskydd och/eller återbetalningsskydd och hur man ändrar förmånstagare. PTK:s häfte Ersättningar till efterlevande går att beställa gratis.

När någon avlider kan även lagstadgade efterlevnadspensioner falla ut. Läs mer på försäkringskassans hemsida www.forsakringskassan.se under rubriken efterlevande.

Därför omfattas inte sambos av familjepensionen

Vid förhandlingarna mellan PTK och Svenskt Näringsliv om en ny ITP-plan försökte facken se till att familjepensionen även skulle omfatta sambos.

- Men eftersom det skulle innebära högre kostnader om fler skulle omfattas gick arbetsgivarna inte med på det, säger Sifs pensionsexpert Gunilla Dahmm.

(Siftidningen nr 9-2007)

Fakta

...att se över ditt efterlevnadsskydd med jämna mellanrum och fundera över avgifterna och hur de påverkar din egen pension.

I år blir det möjligt att avstå från ett fortsatt intjänande av familjepensionen. Det man redan har tjänat in finns kvar i försäkringen, medan nya premier i stället kan användas till att förstärka sitt familjeskydd och sin ålderspension. Den lösningen kan passa sambos och ensamstående. Men man kan då aldrig välja tillbaka familjepensionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.