Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Deltid gör liten skillnad på tjänstepensionen

Om du har en månadslön på knappt 42 000 kronor och går ned på halvtid från 61 års ålder kan din tjänstepension minska mindre än du tror. I detta fall med 360 kronor i månaden, enligt en ny rapport.
Anita Täpp Publicerad
Shuterstock
Att arbeta halvtid från 61 års ålder ger bara 360 kronor mindre i pension. Shuterstock

Känns det omöjligt att jobba fram till 65? Då kan ett alternativ vara att gå ner i arbetstid under de sista åren – det påverkar nämligen tjänstepensionen mindre än vad man kan tro. Det gäller inte minst om man har den kollektivavtalade tjänstepensionen ITP2, där storleken på pensionen avgörs av vilken inkomst man har under sista året i arbetslivet.

Då är det också lätt att tro att tjänstepensionen kommer att minska rejält om man inte fortsätter jobba heltid under det sista året. Men det stämmer inte enligt analytikern Hannes Nilsson på Pensionsmyndigheten.

– Det beror på att det finns mekanismer i avtalen som gör att man åtminstone ska ha rätt till det som man tidigare har tjänat in under arbetslivet, säger han.

Den som exempelvis jobbar heltid fram till 65-års dagen, med en månadslön på 41 750 kronor, får en tjänstepension på 6 000 kronor i  månaden. Om man i stället arbetar 90 procent under det sista året påverkas tjänstepensionen inte alls enligt rapporten.

Ett halvtidsarbete under samma period gör att pensionen minskar med en procent och blir 60 kronor lägre i månaden. För den som har möjlighet att jobba halvtid mellan 61 och 65 års ålder blir tjänstepensionen sedan 360 kronor mindre i månaden.

Det är viktigt att känna till att även den allmänna pensionen minskar vid deltidsarbete. Men enligt Hannes Nilsson är en tumregel att den pensionen brukar minska ungefär lika mycket som tjänstepensionen sett i procent. Det innebär med andra ord att om deltidsarbetet minskar tjänstepensionen med två procent gör den allmänna pensionen också det.

I en ny rapport från Pensionsmyndigheten finns en tabell där den som har ITP2 kan se hur mycket deltidsarbetet påverkar tjänstepensionen. Alla exempel i rapporten är beräknad på att du har tjänstepensionen ITP2 hela yrkeslivet, från 23 till 65 års ålder, och att du väljer att ta ut hela tjänstepensionen livsvarigt. Om du tjänar in ITP2, eller tar ut pensionen på, kortare tid blir pensionen lägre.

I rapporten har det inte heller hänsyn tagits till deltidspension eller flexpension som kan göra att minskningen av den framtida tjänstepensionen blir ännu lägre. Om du vill ha mer information om hur din tjänstepension påverkas av att du går ner i arbetstid de sista åren i arbetslivet kan du också be din arbetsgivare eller det pensionsbolag som förvaltar din tjänstepension om hjälp.

ITP2

  • De flesta privatanställda tjänstemän födda 1978 eller tidigare har tjänstepensionen ITP2. Den är en så kallad förmånsbestämd tjänstepension, vilket innebär att man i förväg är garanterad att få en viss procent av sitt sista års lön innan pensioneringstillfället i pension.
  • Min pension.se kan du få bild av hur din egen tjänstepension påverkas utifrån de procenttal som finns i Pensionsmyndighetens rapport som du hittar här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Lista: Pensioneringens 7 faser

Vi säger inte att du ska låta bli att gå i pension. Men sätt dig gärna in i vad det innebär innan du skriver på något. Pensioneringens sju faser beskriver stadierna en tjänsteman kan gå igenom vid pensionering.
Johanna Rovira Publicerad 17 november 2025, kl 06:01
Två gubar på en parkbänk
Att hamna på en parkbänk som pensionär kan bli verklighet i ett av pensioneringens sju stadier. Men det behöver inte sluta där. Foto: Johanna Rovira
  1. Förväntansfasen

    Det här är den klart trevligaste fasen som infaller när du inser att du kan göra det du förmodligen längtat efter ett helt arbetsliv – bli herre över din egen tid genom att gå i pension. Kollegor lyckönskar dig och ger dig tårta och presenter - förhoppningsvis något mer användbart än en käpp och fågelfrön att mata duvorna med. Även om en del kanske kommer med ålderistiska pikar, kan du utgå från att de flesta bara är avundsjuka på din stundande frihet.

     

  2. Åh fasen-fasen

    Infinner sig när du plötsligt inser att du måste lämna ifrån dig din dator och din mobiltelefon och betala själv för gymkort, kaffe och frukt hädanefter. Denna fas kan också infalla när första pensionsutbetalningen dimper ner i brevlådan och du erfar att summan är betydligt lägre än vad du förväntat dig.

     

  3. Förnekelsefasen

    Förnekelse kan dyka upp lite nu och då, ofta när du hamnar på middagar och din bordsgranne frågar dig vad du gör. Att erkänna att du är pensionär kan bära emot de första tio åren eller så, en del löser problemen med att säga att de är friherrar eller svamla om styrelseuppdrag eller uppenbara hobbyer. Du befinner dig fortfarande i förnekelsefasen om du föraktfullt fnyser när biljettförsäljaren eller kassabiträdet försöker pracka på dig pensionärsrabatt.

     

  4. Besvikelsefasen

    När verkligheten börjar sjunka in och du upptäcker att det bara är gamlingar med på resan du bokade in för att fira friheten, kommer oftast besvikelsen krypande. Denna fas kan också infinna sig när du ryktesvägen nås av nyheten att din efterträdare blir avlastad av två assistenter och/eller att organisationsförändringen du förespråkat i årtionden plötsligt blir verklighet.

     

  5. Förhandlingsfasen

    Du försöker återfå kontrollen över ditt liv och när du stöter på din gamla chef undersöker du möjligheterna att få jobbet tillbaka. Man har ju viss ångerrätt när man köper en ny dammsugare, så varför inte när man går i pension? En mogen tjänsteman är trots allt billigare att anställa än någon ungtupp som knappt kan stava till verksamhetsplanering. 

     

  6. Depressionsfasen

    En period av nedstämdhet infinner sig när verkligheten blir allt mer påtaglig och du upptäcker att ingen har tid för dig, eftersom de har fullt upp med sina jobb. Känslan av utanförskap förvärras när du märker att arbetsgivare uppenbarligen lider av kollektiv åldersfobi och du får nej på eventuella ansökningar om att hoppa in som konsult. Du slår lovar utanför din gamla arbetsplats i hopp om att någon kollega ska dyka upp och bjuda in dig på kaffe. Till slut rotar du fram påsen med fågelfrö du fick av kollegorna och tar sikte på närmaste parkbänk.

     

  7. Acceptansfasen

    I detta slutliga skede börjar du acceptera förlusten av ditt jobb och dina kollegor och börjar snegla på fördelarna med din situation. Fem procent rabatt på ICA på tisdagar är inte ankskit. Du kanske anmäler dig till senioruniversitetet eller ansöker om medlemskap till PRO för att få tillgång till en rabatterad drejkurs. Det innebär inte att jobbabstinenesen försvinner helt, men du lär dig leva med tomheten efter jobbet och hittar sätt att gå vidare. 

Brasklapp: 

Pensionering är en unik process och alla går inte igenom samtliga faser i en bestämd ordning. Vissa kan hoppa över faserna helt och hållet och bli precis så lyckliga pensionärer som de hoppades bli.  

 

  

Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.