Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Partipolitik i vägen för nytt storfack

Tjänstemän och arbetare, förenen eder? Unionen utesluter inte ett nytt superfack för båda grupperna i framtiden.
– Men jag tror att det är en bit kvar dit, säger Unionens 2:e vice ordförande Marina Åman som menar att den största skiljelinjen ligger i att Unionen till skillnad från IF Metall är partipolitiskt obundet.
Niklas Hallstedt Publicerad
Tomas Oneborg/SvD/TT
IF Metalls koppling till Socialdemokraterna sätter käppar i hjulet för ett samarbete med Unionen. Tomas Oneborg/SvD/TT

Idén om ett gemensamt fack för tjänstemän och arbetare kommer från IF Metalls nya ordförande Marie Nilsson. På vårens kongress tog hon upp att de båda gruppernas jobb alltmer glider in i varandra, berättar Dagens Arbete. 

Marie Nilsson är tydlig med att det i första hand är Unionen som hon ser som en tänkbar partner.

Från Unionens sida är man inte överraskad över utspelet.

– Gemenskapen med de man jobbar tillsammans med är en del av vår organisationsidé. Vi tror att problemen på en arbetsplats är likartade oavsett vilket yrke man har. Därför är det här inte någon främmande tanke, säger Marina Åman, Unionens andre vice ordförande, som också påpekar att de båda förbunden sedan länge har många gemensamma intressen och samarbeten, framför allt i samband med avtalsrörelserna.

Däremot tror hon inte att tiden är mogen för ett samgående. Det största hindret är enligt henne att Unionen är partipolitiskt obundet, medan IF Metall samverkar med Socialdemokraterna.

– Det vill vi fortsätta vara, för det gynnar våra medlemmar bäst. Det är en sådan grundläggande del av vår organisation. Därför är ett samgående inte aktuellt just nu.

Kan ett samgående bli verklighet framöver?
– Det är svårt att förutspå framtiden. Just nu sker många förändringar på arbetsmarknaden, inte minst som en följd av digitaliseringen. Det man kan konstatera är att vi, liksom alla fackförbund, behöver utvecklas. Framtiden får utvisa vart den utvecklingen för oss, säger Marina Åman.

Finns det några risker med att ett fack blir alltför stort och starkt?
– Det kan finnas något att vinna på mångfalden också, även om en grundläggande idé i den fackliga rörelsen är att vi blir starkare tillsammans. Vi måste alltid se till medlemsnyttan. Finns det ingen sådan ska man inte gå vidare. Det finns inget egenvärde i att bygga ett imperium.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.