Svenskt Näringsliv var snabbt ut på banan med sina invändningar mot både EU-paketet och klimatberedningens slutsatser. Sverige har redan sparat så mycket energi och effektiviserat användningen och står för så liten andel av de globala utsläppen att ytterligare radikala åtgärder här hemma riskerar jobb och tillväxt och välfärd. Så går snacket. Arbetsgivarbasen Urban Bäckström har gett politikerna rejäla örfilar för att de i talarstolen lovar saker som näringslivet och konsumenterna dyrt får betala.
Bäckström har också efterlyst fackliga reaktioner på hemmaplan. Normalt brukar företrädare för den elintensiva industrin kvickt göra sig hörda i media och protestera mot ökade pålagor eller begränsad energianvändning. Ibland sker det tillsammans med företagsledarna. Varför är det så tyst nu?
Europafackets generalsekreterare John Monks har ifrågasatt varför inte EU-kommissionen bekymrar sig mer om sysselsättningen. Kanske behöver EU en tullmur mot länder som spyr ut mer växthusgaser än européerna? Sådant brukar inte svenska fackföreningar gilla. Hellre frihandel än protektionism.
Svenska klimatberedningen, vars ordförande är Länsförsäkringars Hans Jonsson, lämnar sitt betänkande till regeringen i mars. Vi känner till att folkpartiet vill bygga ut kärnkraften och att de politiska blocken inte kunnat enas om miljömålen till 2020. Oppositionen vill minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent 1990-2020, medan allianspartierna nöjer sig med 38 procent och då ingår svenska insatser utomlands. Annars är politikerna överens om de långsiktiga klimatmålen, till 2050 respektive slutet av seklet. När vi går in i nästa århundrade ska de svenska utsläppen vara "nära noll", vilket låter utopiskt snarare än realistiskt. Hur som helst är klimatberedningens mål tuffare än EU-kommissionens.
Men var står Unionen? Största fackförbundet i privata näringslivet har höga ambitioner även när det gäller att synas i samhällsdebatten. Vilken fråga är viktigare än planetens överlevnad?
Delar Unionen statsminister Fredrik Reinfeldts uppfattning att forskning och ny teknik tillsammans med skatter och regelverk gör miljön till en "hävstång för såväl nya företag som arbetstillfällen"? Är en höjd koldioxidskatt med till att börja med 70 öre per liter motorbränsle ett viktigt steg? Bör och kan järnvägens kapacitet byggas ut med 50 procent till 2020 för att främja miljövänlig kollektivtrafik och godstransporter? Har transportsektorn och industrin störst möjligheter att fortsätta begränsa utsläppen? Behöver satsningar på vind och vatten kompletteras med fler kärnkraftverk?
Frågorna är många. Medlemmarna och miljön väntar på svaren.
