Bo Stråth, historieprofessor vid Helsingfors universitet, är huvudförfattare till det sjätte bandet i serien om Sveriges historia. Som redan anmärkts vid de tidigare recensionerna av volymerna i den här serien representerar angreppssättet det nyaste sättet att skriva historia. Det handlar inte enbart om politiken, d v s om kungar, krig, slag och allianser. Numera finns även utrymme för hur människor levde i samhällets olika skikt, liksom för den kulturella och ekonomiska utvecklingen m m.
Att skriva på det här sättet ställer stora krav på författaren. Det blir lätt så, att politiken beskrivs för sig, ekonomin får sin egen hörna och folkliv och kultur hamnar i en särskild hög för sig. För min egen del menar jag att ekonomi, kultur o s v i största möjliga mån bör anknyta till den politiska utvecklingen. I det avseendet har Bo Stråth lyckats bättre än Elisabeth Mansén i den föregående volymen om perioden 1721 - 1830.
Annars är perioden 1830 till 1920 en spännande och dynamisk period att skriva om. Politiskt börjar den med fyrståndsriksdag och Karl XIV Johans allenastyrande sängkammarregimente. Statsråden var kungens rådgivare. Den fortsatte med ståndsriksdagens ersättande med tvåkammarriksdagen och i slutet allmän rösträtt och parlamentarism. Statsråden är representanter för sina väljare och har att föra den politik de gått till val på. Det är vidare nu som den industriella revolutionen kommer till Sverige. Järnvägsnätet byggs ut över landet. Den sista hungersnöden i Sverige (och Finland) ägde rum 1867 - 69. Därefter var transportnätet så utbyggt att det klarade att föra livsmedel från överskotts- till underskottsområden. Men det var inte bara järnvägarna som byggdes ut. Efterfrågan i övriga Europa utvecklade sågverksnäringen. En av landets traditionellt tyngsta näringsgrenar, järnhanteringen, gick igenom en explosionsartad utveckling. De gamla stångjärnsbruken lades ner när thomas- och martinprocesserna infördes. Konsul Göransson byggde upp Sandviken och dess järnverk med bessemerprocessen. Emellertid sög inte den industriella expansionen upp alla arbetskraft som friställdes med jordbrukets rationalisering. Emigrationen till Amerika blev en flodvåg.
Stråth lägger mycken vikt vid tiden 1880 - 1920. Det är då Strindberg och de andra kulturradikalerna framträder. Frikyrko-, nykterhets- och arbetarrörelserna växer fram. Universitet och högskolor reformeras och börjar likna dagens. Kort sagt, Sveriges börjar likna det som vi känner oss hemma med även om det fortfarande är en bra bit kvar. Det är spännande.
För den som är intresserad recenserades band 1 i Kollega.se 2009-12-04, band 2 2010-01-11, band 3 2010-06-24, band 4 2011-06-16 och band 5 2011-10-25. Se länkar.
