Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Monopolet som skapat spelknarkare
Med hjälp av massiva reklamkampanjer har Svenska Spel dragit in miljardbelopp åt svenska staten. Äntligen tvingas bolaget besinna sig.
Första gången jag spelade fick jag elva rätt på stryktipset. Det var allt som behövdes. Efter det var jag fast i många år. Det var tipsextra på lördagseftermiddagarna och senare travet som gällde.
Jag är tacksam för att utbudet inte såg ut som i dag. Jag är tacksam för att det inte fanns några spelbutiker.
Den texten skrev jag för fem år sedan. Den gäller i ännu högre grad i dag.
Varje år spelar vi bort 42 miljarder. Det är ingen slump.
Det kan förstås vara som Svenska Spel hävdar, att "vi svenskar är av traditionen ett spelande folk" och att lusten "att spela är djup i den mänskliga naturen".
Men sannolikt har Svenska Spels eget agerande haft en viss betydelse. Genom en aggressiv marknadsföring - i fjol la man ut 320 miljoner på reklam - och satsningar på mängder av nya spelformer har svenskarna gjorts till spelknarkare.
Det paradoxala är att samma bolag som haft till uppgift att dra in pengar till staten genom att locka folk att spela, också ska ta ett socialt ansvar. Det ansvaret har, vad än avgående vd:n Jesper Kärrbrink säger, knappast Svenska Spel tagit.
- Min uppfattning är att svenska folket är måttligt intresserat av spel, men att man skapar intresse genom att pumpa in miljoner i reklam. Det är ett kusligt utnyttjande av folk som har det eländigt", sa Sten Rönnberg, professor emeritus och veteran inom spelforskningen, till mig för fem år sedan.
Att regeringen nu, under hot om att mista spelmonopolet, tvingar Svenska Spel att skärpa sig är glädjande.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Dubbel vinstchans för Kollegaredaktionen
Ett reportage om kaoset på Sveriges största arbetsplats, Arlanda. Och en illustration av en babblare som tar över allt talutrymme på jobbet. Både Kollega och systertidningen Chef & Karriär är nominerade till Fackförbundspressens priser.
Ett reportage om Sveriges största arbetsplats Arlanda kan vinna pris när Fackförbundspressens journalistpriser delas ut den 23 maj.
I texten av Kollegas reporter Johanna Rovira får vi följa människorna som fick utstå spott och slag i kaoset som uppstod på grund av vaccinationspass och krav på coronatester.
Det blev tumult när passagerarna invaderade flygplatsen hela dygn innan de skulle resa för att vara på säkra sidan. Texten ger en ökad förståelse för arbetsvillkoren för markpersonalen, som gjorde sitt bästa.
Läs reportaget här.
Kollegas systertidning Chef & Karrär, som går till Unionens drygt 100 000 chefsmedlemmar, är nominerad i kategorin bästa illustration. Illustratören Mia Nilsson har gjort en bild som visar hur en riktig storbabblare tar över allt talutrymme. Något många av oss kan känna igen.
Se illustrationen i sin helhet här.
Tips: 5 poddar för dig som jobbar
Tidningar och böcker i all ära, men ibland lär man sig bättre genom att lyssna på andras samtal.
1. FACK YOU!
Tre förtroendevalda från IF Metall pratar fackliga frågor och siktar brett: las, ledarskap, studiecirklar på jobbet och allt däremellan. Ofta med en expert som gäst. Kallar sig ”Sveriges största tvärfackliga podcast”.
2. MINPENSIONSPODDEN
Nördigt om pensionen och hur du kan påverka den. Ges ut av de svenska försäkringsbolagens branschorganisation tillsammans med staten. Ett av de senaste avsnitten gästas av Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.
3. AI-PODDEN MED ATHER GATTAMI
Populärvetenskaplig teknikpodd med fokus på AI. Intervjuer med forskare, företagsledare och personer i produktion. Ett spännande exempel är en intervju med batteriföretaget Northvolts forskningschef för maskininläring.
4. JOBBFIKA
En podd från arbetsmiljöorganisationen Prevent om det gränslösa arbetslivet, mentorskap, mens på jobbet och mycket mer.
5. MÅNSKOTT
Nystartad dokumentärpodd om techvärldens baksidor. Till första säsongen utlovas avsnitt om världens största digitala bankrån och algoritmer som gör mer skada än nytta.
