En gammal skidlegend mördas med yxa i en liten by i Tornedalen. Några dagar senare kommer den arbetslösa journalisten Katrine till samma by. Hon ska för första gången besöka sin dementa mammas barndomshem. Varken hon eller hennes bror har känt till att huset existerar förrän nu, när en mäklare vill köpa det för en kunds räkning.
Stugan visar sig vara fallfärdig och Katrine kan inte förstå varför någon vill betala över en miljon kronor för den. Hon finner fotografier och andra minnen, och känner att hon måste få veta mer om sin mamma som hon var när hon var barn och om sin mormor och morfar. Hon pratar med bybor och en gammal man i Luleå som var en av dem som utvandrade till Stalins Sovjetunionen åttio år tidigare.
Samtidigt som Katrines släkthistoria rullas upp får vi läsa om en mördare som flyr från S:t Petersburg.
Tove Alsterdal är journalist och manusförfattare och nog vet hon hur man gestaltar och dramatiserar. Jag sitter och håller andan när jag läser. Det är så bra, så filmiskt, så spännande, så kärleksfullt, så mitt i prick i mitt nervsystem.
Nu ska jag inhandla hennes kritikerrosade deckardebut Kvinnorna på stranden som kom 2009. Den ska handla om modern slavhandel och utspelar sig i New York, Paris och vid Medelhavet.
