Egentligen är den ganska läskig, Denise Minas deckare om ett mystiskt postrån i Glasgow. En besökare börjar hux flux hjälpa rånaren och skjuts kallblodigt ihjäl vilket förbryllar kriminalinspektör Alex Morrow som börjar nysta i händelsen och får en redig härva i knäet. Det är varken dådet i sig eller det som nystas upp som gör romanen mest kuslig, utan den svarta skildringen av en hopplöst korrupt värld med bråddjupa klassklyftor.
Denise Mina sticker ut bland uppsjön deckarförfattare och har gåvan att snärja läsaren i sina böcker. Men ibland är hon lite för smart för sitt eget bästa - eller så är jag för korkad. Det står för mycket mellan raderna helt enkelt, vilket medför ideliga avbrott i läsningen för att gå tillbaka och se om det kanske gavs någon förklaring på tidigare sidor. Frustrerad får jag för mig att förläggaren eller översättaren helt enkelt skippat vissa stycken, men förmodligen är det bara Mina som har lite för höga tankar om sina läsares förmåga att själv fylla i luckornaGudar och odjur
Minotaur