Att få ned sjukfrånvaron handlar inte om något hokus pokus, utan om ganska självklara saker.
Som till exempel att värdera ledaregenskaper som social kompetens, se medarbetarna som en resurs och skapa delaktighet.
I den studie som projektet Hälsa och framtid presenterat är långtidssjukfrånvaron bara en tredjedel så hög i de företag som jobbar på det här sättet som i jämförelseföretagen, även det stora väl fungerande företag men med en mer normal frånvaro.
Långtidssjukskrivningarna vållar stort lidande för individer och stora kostnader för samhället. Om det råder ingen tvekan. Men för företagen? Det är en i högsta grad relevant fråga. Företag drivs ju vanligtvis inte av en allmän välvilja, utan för att skapa vinst.
Att lönsamhet och sjukfrånvaro hänger samman är till exempel företagsledaren Carl Bennet, ordförande i Hälsa och framtid, övertygad om.
Och det kan ju tyckas självklart, att ju friskare och mer välmående de anställda är, desto bättre arbetar de och desto mer pengar tjänar företaget.
Men är det verkligen så självklart? Forskarna bakom den här studien lyckades i alla fall inte hitta sambandet.
Då ska man också tänka på att de företag som analyseras i studien alla är väl fungerande och jobbar långsiktigt. Hur ser det ut i företag som drivs på helt andra premisser? För visst kan det väl tänkas att det i vissa fall kan vara lönsamt för bolagen att helt enkelt köra slut på de anställda så fort som möjligt, för att sedan ta in nya friska krafter. Se hur det ser ut i mediebranschen till exempel, där villig arbetskraft står på kö för jobben.
Skulle sambandet mellan lönsamhet och sjukfrånvaro däremot gå att visa vore det guld värt för att få företagen att agera. Därför borde det vara en självklar utgångspunkt för kommande forskning.
Skulle det däremot visa sig att ett sådant samband inte existerar är det kanske ännu tydligare ekonomiska sanktioner som måste till från samhällets sida, exempelvis i form av höjda avgifter för företag med hög sjukfrånvaro.