Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö
AD
Förkortning för Arbetsdomstolen. Då facket varken lokalt eller centralt kan enas med arbetsgivaren i förhandlingar om en rättstvist kan AD avgöra och, till exempel vid vilda strejker, döma ut böter. Dess utslag kan inte överklagas. http://www.arbetsdomstolen.se/
Adjungera
Tillfälligt ta med någon i till exempel en arbetsgrupp, styrelse eller fackklubb.
AFA Försäkring
Bolag för arbetsmarknadsförsäkringar, hette tidigare AMF försäkring, läs mer på AFA Försäkrings webbplats
AFL
Förkortning för Lagen om allmän försäkring som bland annat reglerar sjukförsäkringen.
AFS
Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, se länk
Ajournera
Ta paus. Vanlig begäran vid avtalsförhandling eller på kongress, när någon vill studera ett förslag närmare.
A-kassa
Arbetslöshetskassa. För att bli medlem i Unionens a-kassa måste du arbeta och betala en avgift varje månad. Är du med i a-kassan när du arbetar får du ersättning om du blir arbetslös. Du kan redovisa kassakort och sända blanketter och meddelanden elektroniskt till a-kassan. Mer information hos Unionens Arbetslöshetskassa
Almega
Arbetsgivarorganisation vars medlemsföretag återfinns inom tjänstesektorn.
Alna
Arbetar förebyggande och med aktiva åtgärder mot alkohol och narkotika på arbetsplatser. En organisation som Svenskt Näringsliv, TCO, LO, Saco, Sveriges kommuner och landsting, Kooperationens arbetsgivarorganisation samt Idea (arbetsgivarförbundet för ideella organisationer) står bakom. Läs mer på Alnas hemsida.
Anställningsavtal
När du sagt ja till ett jobb har du och arbetsgivaren ett bindande avtal. Det är viktigt att få det skriftligt. Där ska stå att du fått anställningen, vilka villkor som gäller och om det finns kollektivavtal. Det behövs om det blir en tvist mellan dig och arbetsgivaren. Senast en månad efter att du börjat ska arbetsgivaren ge dig skriftlig information om dina anställningsvillkor. Som huvudregel gäller Lagen om anställningsskydd, las.
Anställningsform
Tre former av anställning du måste känna till om du erbjuds jobb är tillsvidareanställning, provanställning och tidsbegränsad anställning. Se "Lagar inom arbetsrätten" här i ordlistan och på Unionen.
Arbetsbrist
Enligt Lagen om anställningsskydd (las) är arbetsbrist sakligt skäl som arbetsgivaren kan motivera en uppsägning med. Arbetsbristen kan vara av olika slag. Det kan till exempel vara ekonomisk arbetsbrist, det vill säga att arbetsgivaren bedömer att man måste göra sig av med personal av ekonomiska skäl. Den som sägs upp på grund av arbetsbrist har företräde om arbetsgivaren behöver återanställa inom nio månader.
Arbetsdomstolen
se AD
Arbetsgivarorganisation
För dig som medlem sluter Unionen kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor med den organisation din arbetsgivare tillhör. Till exempel Svensk Handel eller Teknikföretagen, som båda i sin tur ingår i de privata arbetsgivarnas centrala organisation Svenskt Näringsliv. Se själv vilka arbetsgivarorganisationer som slutit kollektivavtal med Unionen.
Arbetslöshetskassa
Se "A-kassa".
Arbetsmarknadens parter
Med parterna menas fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer som förhandlar fram avtal och andra överenskommelser rörande arbetslivet.
Arbetsmiljöinspektionen
Myndighet inom Arbetsmiljöverket som bland annat kontrollerar att reglerna för arbetsmiljö följs på arbetsplatserna.
Arbetsmiljölagen
Se "Lagar inom arbetsrätten".
Arbetsmiljöverket
Statligt verk, övervakar att lagar om arbetsskydd och arbetstid följs. Läs mer på Arbetsmiljöverkets webbplats
Arbetsplatsombud
En förtroendevald medlem på en arbetsplats där det inte finns en Unionenklubb.
Arbetstider
Regleras i Arbetstidslagen och i ditt kollektivavtal. Se"Lagar inom arbetsrätten".
Arbetsrättslagar
Se "Lagar inom arbetsrätten".
ATP
Inkomstgrundad del av gamla pensionssystemet.
Avgångspension
Enskild frivillig överenskommelse med arbetsgivaren om att du lämnar anställningen i förtid och får avgångspension fram till ordinarie pensionsålder. Arbetsgivaren måste ge dig kompensation för det du skulle tjänat in i pension fram till ordinarie pensionsålder och för eventuell förlust av ATP-poäng. Lägsta möjliga ålder för avgångspension är 55 år. Den som erbjuds avgångspension brukar vara mellan 60 och 65 år. Avgångspension kallas ibland felaktigt avtalspension.
Avsked
När en anställd får sluta omedelbart på grund av att han eller hon grovt misskött sitt arbete, till exempel brutit en överenskommelse med arbetsgivaren eller stulit något från arbetsplatsen.
Avtalspension
Pension som erbjuds tack vare att arbetsgivaren tecknat ett kollektivavtal och som betalas av arbetsgivaren.
Basbelopp
Prisbasbeloppet påverkar bland annat lönegränsen 7,5 prisbasbelopp för den kollektivavtalade sjuklönen och sjukpensionen. Prisbasbeloppet är 42 800 kronor 2009.
Det förhöjda prisbasbeloppet påverkar bland annat beräkningen av familjeskyddet från ITPK. Det förhöjda prisbasbeloppet är 43 600 kr 2009.
De båda prisbasbeloppen förändras i takt med inflationen.
Inkomstbasbeloppet har betydelse bland annat för lönegränsen 7,5 inkomstbasbelopp för ålderspension och familjepension enligt ITP 2. Inkomstbasbeloppet följer förändringar i inkomstnivån och är 50 900 kronor 2009.
Bemanningsföretag
Kallas även uthyrningsföretag. Hyr ut personal på viss tid. Bemanningsföretaget har arbetsgivaransvaret även om den anställde arbetar på annat företag, ibland i flera år.
Blockad
När personalen på en arbetsplats strejkar kan facket samtidigt utfärda blockad. Då arbetsplatsen blockeras kan arbetsgivaren inte byta ut de strejkande mot "arbetsvilliga" och inte föra ut och sälja färdiga varor och tjänster.
Bolagsstyrelserepresentant
I privata företag med minst 25 anställda har arbetstagarna, enligt lag, rätt till två representanter i företagets styrelse. Deras uppdrag är detsamma som för övriga styrelsen, att arbeta för ett långsiktigt stabilt företag. I styrelsen representerar man alla arbetstagare på företaget, oavsett vilket fackförbund man kommer ifrån.
Bordlägga
När man skjuter upp behandlingen av en fråga till ett senare tillfälle.
Branschråd
Unionens branschråd utser ledamöter till branschens förhandlingsdelegation och tar fram och föreslår branschens förhandlingskrav, samt utgör diskussionsforum i branschspecifika frågor.
Branschrådets ledamöter utses av regionråden.
Bruttolön
Din lön innan skatt och andra avdrag dragits.
Central förhandling
Förhandling på förbundsnivå mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation. Till exempel mellan Unionen och Teknikföretagen eller Svensk Handel.
Diskriminering
Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Dispositiv lag
En lag rörande arbetslivet kan vara dispositiv. Det innebär att arbetsmarknadens parter har möjlighet att sluta överenskommelser som inte överensstämmer med lagen.
Distansarbete
Arbete som utförs från annan plats än den egentliga arbetsplatsen, ofta i hemmet.
DO,
Diskrimineringsombudsmannen. Myndighet som handhar alla diskrimineringsgrunder: kön, etnicitet, religion eller andra trosuppfattningar, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Katri Linna leder myndigheten. Läs mer på DO:s webbplats
EG-domstolen
Europeiska gemenskapens domstol har som främsta uppgift att se till att EG-rätten tillämpas lika i alla medlemsländer. Domstolen kan också avgöra tvister mellan medlemsstaterna, EU-institutionerna inbördes och mellan kommissionen och medlemsstaterna. Enskilda medborgare kan inte driva frågor till EG-domstolen, såvida det inte handlar om en medborgare som drabbas personligen av ett beslut som en EU-institution fattat.
Egenföretagarmedlem
Den som har eget företag eller är en av högst fyra delägare i ett företag och inte har andra anställda än familjemedlemmar kan bli egenföretagarmedlem i Unionen.
Europadomstolen
Prövar frågor om brott mot Europakonventionen för de mänskliga fri- och rättigheterna. Domstolens utslag är bindande för den berörda staten.
Europeiska företagsråd
Direktiv om Europeiska företagsråd (European Works Councils, EWC) infördes 1994. Syftet är att förbättra rätten till information och samråd för anställda i internationella eller multinationella företag.
Facken inom industrin
Ett samarbete mellan sex fackförbund - Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Svenska Livsmedelsarbetareförbundet, Svenska Pappersindustriarbetarförbundet och Skogs- och träfacket. Facken har tillsammans med arbetsgivarorganisationer inom industrin undertecknat Industriavtalet, som innehåller bland annat gemensamma bedömningar kring förutsättningarna för industriell verksamhet i Sverige. I avtalet ingår också Industrins förhandlingsavtal som reglerar hur förhandlingar om nya riksavtal (kollektivavtal på förbundsnivå) ska gå till.
Flexicurity
En modell som kombinerar hög flexibilitet för arbetsgivare att anställa och säga upp med höga ersättningar för arbetslösa, åtminstone under viss tid.
Fredsplikt
När avtal slutits får ingen av parterna tillgripa stridsåtgärd som strejk, blockad eller lockout.
Fyllnadsval
När en ny ledamot väljs in i styrelsen mellan två årsmöten för att det blivit en vakans.
Förbundsråd
Varje år då det inte är kongress samlas ombud från regionerna till förbundsråd. Där diskuteras och beslutas om Unionens verksamhet.
Förhandlingsdelegation.
Organ i Unionen som har stor betydelse i avtalsförhandlingar.
Förbundsstyrelse
Unionens valda ledning.
Förbundsordförande
Unionens valda ordförande.
Förbundskontor
Unionens huvudkontor på Olof Palmes gata 17 i Stockholm.
Förhöjt prisbasbelopp
se "Basbelopp".
Förtroendemannalagen
Förtroendemannalagen, fml, anger din rätt och skyldighet att som förtroendevald till exempel arbeta fackligt på betald arbetstid. Se "Lagar inom arbetsrätten".
Förtroendearbetstid
Arbetstid där arbetsgivaren inte ställer krav på ett visst antal arbetade timmar per vecka. Arbetstagaren tar större ansvar och åläggs att utföra visst arbete. Innebär ofta att man även avtalar bort övertidsersättning.
Föräldraledighetslagen
Föräldraledighetslagen reglerar din rätt till föräldraledighet. Se "Lagar inom arbetsrätten".
Huvudavtal
Avtal mellan Svenskt Näringsliv, LO och PTK som dikterar spelreglerna för svensk arbetsmarknad. Upprättas av parterna för att förhindra politisk inblandning eller lagstiftning inom områden på arbetsmarknaden som fack och arbetsgivare själva vill råda över. Det första avtalet, Saltsjöbadsavtalet, tecknades 1938.
Hängavtal
Kollektivavtal som tecknas mellan fackförbund och arbetsgivare som inte är med i arbetsgivarorganisation.
Industriavtalet
Se Facken inom industrin
Inkomstbasbelopp.
Se "Basbelopp".
Inkomstförsäkring
En rad fackförbund erbjuder sina medlemmar en inkomstförsäkring vid arbetslöshet. Den ger då 80 procent av inkomsten ett visst antal dagar, även för den som tjänar över a-kassetaket på 18 700 kronor per månad. Läs mer om Unionens inkomstförsäkring här.
ITP
Industrins och handelns tilläggspension är en tjänstepension som du får som är privatanställd tjänsteman, och som arbetar på företag med kollektivavtal. Arbetsgivaren betalar in en del av lönekostnaden från det du fyller 28 år. Det finns två ITP-planer; ITP2 för dem födda 1978 eller tidigare, och ITP1 för dem födda 1979 eller senare. Skillnaden dem emellan är främst att ITP2 är förmånsbestämd, det vill säga att du garanteras en viss andel av din slutlön i tjänstepension. ITP1 är premiebestämd, vilket innebär att arbetsgivaren betalar en viss procentsats av din lön varje månad. Pensionens storlek beror på hur pengarna placerats och vilken avkastning de gett.
Läs mer på Alectas webbplats.
ITPK
Den som har ITP2 får en kompletterande pension som heter ITPK. Från du fyller 28 år betalar arbetsgivaren in 2 procent av din lön varje månad till ITPK. Du bestämmer själv hur pengarna ska placeras, i en traditionell försäkring eller fondförsäkring.
Jämställdhetslagen
Jämställdhetslagen ställer bland annat krav på lönekartläggning. De flesta av Unionens löneavtal stödjer också att lönen ska vara lika för likvärdigt arbete oavsett kön. Se " Lagar inom arbetsrätten".
Klubb
Unionens benämning på det som hette likadant i Sif men företagsklubb i HTF. Klubben förhandlar för medlemmarna på ett företag. För att bilda klubb krävs minst fem medlemmar. Vissa företag med många arbetsställen har även riksklubb, som förhandlar om företagsgemensamma frågor.
Kollega
Unionens medlemstidning
Kollektivavtal
Ett avtal mellan fack och arbetsgivarorganisation som reglerar bland annat allmänna anställningsvillkor, lön och arbetstid. Avtal kan också tecknas mellan facklig organisation och en enskild arbetsgivare, men kallas då hängavtal eller företagsavtal. Enskild anställd kan inte teckna kollektivavtal.
Kongress
Vanligen högsta beslutande organet i en organisation. I Unionen samlas kongressen vart fjärde år.
Lagar inom arbetsrätten
Kan helt eller delvis kompletteras eller ersättas av kollektivavtal. Lagregler som kan ersättas kallas dispositiva. Arbetsmiljölagen, aml, reglerar arbetsmiljön och ska förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och ge en god arbetsmiljö. Arbetstider regleras i Arbetstidslagen, atl, och i kollektivavtal. Finns kollektivavtal på arbetsplatsen brukar även ett arbetstidsavtal gälla, som begränsar ordinarie arbetstid och övertidsarbete. Saknas arbetstidsregler i kollektivavtalet gäller Arbetstidslagen. I Förtroendemannalagen, fml, står dina rättigheter och skyldigheter om du är förtroendevald, som att arbeta fackligt på betald arbetstid. Föräldraledighetslagen anger din rätt till föräldraledighet. Unionens avtal ger tillskott till lagens föräldrapenning. Jämställdhetslagen har en viktig del om lönekartläggning. De flesta av Unionens löneavtal stöder lika lön för likvärdigt arbete oavsett kön. Även Lagen om anställningsskydd, las, kompletteras i Unionens avtal, till exempel i omställningsavtalen om stöd från trygghetsråd och avgångsersättning. Din rätt till inflytande och medbestämmande på arbetsplatsen regleras i Medbestämmandelagen, mbl, till exempel att din arbetsgivare löpande ska informera fackets förtroendevalda om företagets verksamhet och ekonomi. Regler om förenings- och förhandlingsrätt ingår också. Lagens regler kompletteras i utvecklings- samverkans- och medbestämmandeavtal. På många arbetsplatser är dessa centrala avtal i sin tur kompletterade med lokala. Semesterlagen ger rätt till 25 dagars betald semester vid fullt intjänande. Ditt kollektivavtal kan ge fler semesterdagar och kan ha en annan beräkningsgrund för semesterlön och semesterersättning. Studieledighetslagen, sll, ger rätt till ledighet på grund av studier. Flera av Unionens avtal har dessutom regler för kompetensutveckling så att medlemmarna utvecklas i yrket och för nya arbetsuppgifter.
LO
Arbetarförbundens centralorganisation, Landsorganisationen. Däri ingår bland annat IF Metall, Elektrikerförbundet, Målarna, Kommunalarbetarna och Byggnads. Läs mer på LO:s webbplats.
Lockout
Om till exempel en yrkesgrupp på ett företag har tagits ut i strejk kan arbetsgivaren svara med att stänga ute alla anställda från arbetsplatsen - lockout. Därmed ser man bland annat till att strejkkassan töms snabbare.
Lokal förhandling
En förhandling börjar på arbetsplatsen. Finns det en fackklubb är det den som förhandlar med arbetsgivaren. Saknas klubb är det en ombudsman från regionkontoret.
Löneglidning
Löneökning som inte är ett resultat av de centrala avtalen. Till exempel löneökning i samband med byte av jobb eller befattning.
Medbestämmandelagen, mbl
Medbestämmandelagen garanterar de anställda inflytande på arbetsplatsen. Se även " Lagar inom arbetsrätten".
Medlem
I Unionen kan man som medlem tillhöra någon av de fyra medlemskategorierna studerandemedlem, yrkesverksam medlem, egenföretagarmedlem eller pensionärsmedlem.
Motion
Förslag till exempelvis kongress och förbundsstyrelse i Unionen. Enligt stadgarna kan alla medlemmar lämna in motioner.
Nettolön
Lön efter skatt och andra avdrag.
OB-tillägg
Ersättning som betalas till anställd som arbetar på så kallad obekväm arbetstid. Villkoren ser olika ut i olika avtal.
Organisationsgrad
Andel anställda som är med i en facklig organisation.
Parterna
se Arbetsmarknadens parter
Permittering
En arbetsgivare kan permittera arbetstagare, dock inte tjänstemän, vid en tillfällig nedgång. Arbetstagaren har då rätt till samma lön och andra förmåner som annars. Det gäller dock inte om anställningen är säsongsbetonad eller av andra skäl inte är sammanhängande.
Positiv särbehandling
Om man har två personer med likvärdiga meriter och väljer den som tillhör en underrepresenterad grupp har man positivt särbehandlat.
Pott
I centrala avtal fastställs en lönepott, en andel av lönesumman, som ska utgöra den genomsnittliga löneökningen i företaget. Efter förhandlingar lokalt fördelas potten på de anställda efter vissa uppställda kriterier. Vissa får mer än pottens siffra, andra får mindre.
Prisbasbelopp
Följer allmänna prisutvecklingen och bestäms för varje år. Det finns två olika - prisbasbeloppet och förhöjda prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet för 2009 är 42 800 kronor. Förhöjda prisbasbeloppet för 2009 är 43 600 kronor och har betydelse för bland annat framtida pensioner, då det används när man tillgodoräknar sig pensionspoäng för tilläggspension. Se även "Basbelopp".
PTK
Privattjänstemannafackens förhandlings- och samverkansorganisation. Aktiv ibland annat pensionsförsäkrings- och arbetsmiljöfrågor. Privattjänstemännens part i förhandlingarna om ett nytt huvudavtal. Läs mer på PTK:s webbplats.
Reallön
Reallöneökningar är den faktiska ökningen av inkomsten, sedan inflationen räknats bort. Om man till exempel har en löneökning på tre procent och inflationen ligger på två procent är reallöneökningen en procent.
Region
Unionens uppdelning av förbundet i geografiska avdelningar. Det finns 19 regioner.
Regionchef
Högsta tjänsteman på ett av Unionens regionkontor.
Regionordförande
Ordförande i den regionala Unionenstyrelsen.
Regionråd
Regionens årssammanträde, att jämföra med förbundsråd.
Regionstyrelse
Den högsta förtroendevalda instansen i regionen.
Saco
Svenska akademikers centralorganisation. Här ingår bland annat Jusek, Sveriges Ingenjörer och Naturvetarna. Läs mer på Sacos webbplats.
Samverkansgrupp
En grupp medlemmar som har ett gemensamt intresse kan bilda en samverkansgrupp, en slags intresseorganisation. Det kan vara branschsamhörighet, yrke eller att man enas av en gemensam sakfråga. Regionstyrelsen kan ge samverkansgruppen möjlighet att delta på regionrådet. De kan då vara med och diskutera men har inte någon formell rösträtt.
Semesterlagen
Semesterlagen ger rätt till 25 dagars betald semester vid fullt intjänande. Ditt kollektivavtal kan ge fler semesterdagar och kan ha en annan beräkningsgrund för semesterlön och semesterersättning. Se efter i avtalet vad som gäller på din arbetsplats. Se även "Lagar inom arbetsrätten".
Studerandemedlem
Också den som studerar kan bli fackmedlem. Unionens studerandemedlemmar ingår i Tria, ett samarbete mellan Unionen, SKTF och ST.
Studieledighetslagen
Studieledighetslagen, sll, ger rätt till ledighet på grund av studier. Flera av Unionens avtal har dessutom regler för kompetensutveckling så att medlemmarna utvecklas i yrket och för nya arbetsuppgifter. Se "Lagar inom arbetsrätten".
Svenskt Näringsliv
Paraplyorganisation för arbetsgivar- och branschförbund, till exempel Almega och Teknikföretagen. Läs mer på Svenskt Näringslivs webbplats.
TCO
Tjänstemännens centralorganisation. Här ingår bland annat Unionen, Lärarförbundet, Finansförbundet, ST och SKTF. Läs mer på TCO:s webbplats
Tillsvidareanställning
Så kallad fast anställning, det vill säga inte tidsbegränsad.
Tria
Studerandesamarbete mellan Unionen, SKTF och ST. Studerande på högskolor och universitet behöver inte bestämma sig för vilket av fackförbunden de ska tillhöra, det gör de först efter studierna. Läs mer på Trias webbplats.
TRR
TRR Trygghetsrådet arbetar med omställning för privattjänstemän. Till grund för TRR ligger Omställningsavtalet som tecknades 1974 mellan Svenskt Näringsliv och PTK.
Turordning
Enligt lagen om anställningsskydd, las, ska uppsägning på grund av arbetsbrist ske i en viss ordning. Den som har varit anställd längst är den som i sista hand ska sägas upp, förutsatt att personen har tillräckliga kvalifikationer. Företag med högst tio anställda får undanta två anställda från turordningen.
Uppsägning
Uppsägning av anställd kan ske på två grunder: på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl. Arbetsbrist är inte samma sak som att den uppsagde har för lite att göra. Det kan vara fråga om ekonomisk arbetsbrist, det vill säga att företaget måste spara pengar och därför tvingas säga upp personal.
En uppsägning ska vara sakligt grundad och ska meddelas skriftligen.
Varning till anställd
Varning eller erinran ska ske skriftligt. Där informeras den anställde om att han eller hon kan bli av med jobbet om en förseelse upprepas.
Varsel
Den arbetsgivare som planerar driftsinskränkningar ska varsla, det vill säga förvarna, om detta till Arbetsförmedlingen om minst fem anställda berörs eller om antalet anställda som berörs antas bli minst 20 under en 90-dagarsperiod. Arbetsförmedlingen ska ha det skriftliga varslet minst två månader i förväg om högst 25 arbetstagare berörs, minst fyra månader i förväg när 26-100 berörs och minst sex månader i förväg när fler än 100 anställda berörs.
Ett fackförbund som vill ta ut sina medlemmar i till exempel strejk eller övertidsblockad ska varsla/förvarna om detta viss tid innan.
Vinstdelning
En arbetsivare kan ha ett vinstdelningssystem för de anställda, som innebär att de, utöver lönen, får del av företagets vinst. Ofta är det ett ensidigt erbjudande från företaget, det vill säga utan inblandning från facket. I många företag ska mål inom ett antal områden, till exempel kvalitet, leveranssäkerhet och reklamationer, nås för att de anställda ska få maxbeloppet i vinstdelningen.
Yrkesverksam medlem
Den medlem som inte är studerande, egenföretagare eller pensionär. Alltså även arbetssökande.
Övertid
Arbete utanför ordinarie arbetstid är övertidsarbete. Tjänstemäns ordinarie arbetstid är högst 40 timmar per helgfri vecka enligt flertalet kollektivavtal. Övertid ska beordras i förväg eller godkännas i efterhand av arbetsgivaren. Särskilda skäl krävs, såsom oförutsedd händelse som gör att extra insatser behövs. Arbetsgivare får enligt kollektivavtal (med ett par undantag) ta ut högst 150 timmar övertid per kalenderår och tjänsteman. Finns särskilda skäl kan en tjänsteman arbeta ytterligare 150 timmar övertid under ett år, men då måste facket godkänna. Av totala övertiden får arbetsgivaren normalt inte ta ut mer än 48 timmar per fyraveckorsperiod eller 50 timmar per kalendermånad. Saknas kollektivavtal gäller Arbetstidslagens gräns, 200 timmar allmän övertid. Med Arbetsmiljöverkets tillstånd kan ytterligare 150 timmar övertid arbetas. Saknas kollektivavtal ska ditt anställningavtal ange hur din arbetstid är förlagd. Kontakta din klubb i Unionen eller ditt regionkontor om du vill veta mer.
Ett reportage om Sveriges största arbetsplats Arlanda kan vinna pris när Fackförbundspressens journalistpriser delas ut den 23 maj.
I texten av Kollegas reporter Johanna Rovira får vi följa människorna som fick utstå spott och slag i kaoset som uppstod på grund av vaccinationspass och krav på coronatester.
Det blev tumult när passagerarna invaderade flygplatsen hela dygn innan de skulle resa för att vara på säkra sidan. Texten ger en ökad förståelse för arbetsvillkoren för markpersonalen, som gjorde sitt bästa.
Läs reportaget här.
Kollegas systertidning Chef & Karrär, som går till Unionens drygt 100 000 chefsmedlemmar, är nominerad i kategorin bästa illustration. Illustratören Mia Nilsson har gjort en bild som visar hur en riktig storbabblare tar över allt talutrymme. Något många av oss kan känna igen.
Se illustrationen i sin helhet här.