HeLa cellerna lever i dag i varenda laboratorium där cancerforskning bedrivs. De har varit i rymden, gett upphov till nobelpriser och bidragit till mediciner mot herpes, blödarsjuka och parkinson. Ändå är det få som vet vem cellerna tillhörde.

Henrietta Lacks föddes i Virginia, USA, träffade tidigt sin man David Lacks och fick sedermera fem barn. Vid 31 års ålder diagnostiserades hon med cancer och man tog cellprover från henne, liksom många andra vid den tiden, till forskning. Men det var något speciellt med Henriettas cancerceller. De överlevde och växte utan hejd, vilket gjorde dem mycket användbara. Åren efter hennes död spreds cellerna från labb till labb. Man tjänade miljoner på provrören, men Henriettas barn fick inte ett öre. De hade inte ens råd med sjukförsäkring. Och här startar bokens moraliska frågeställningar. Uppväger vetenskapens framgångar det faktum att man testade Henriettas celler utan hennes eller familjens vetskap? Ska man kompensera människor för cellprover som används inom forskningen, eller är det en dödstöt för vetenskapliga framgångar?

Rebecca Skloot guidar läsaren genom både biologi, historia och byråkrati. En faktainsamling utav duga och en mycket välskriven historia.